Långrälla

Från 299 kr

Station anlagd 1909. Putsat stationshus i en våning med toppigt tak. Stins mellan 1952 och 1963 var Erik Zether. Han var kombinerad post-, stations- och telegrafmästare.Efter nedläggningen 28 sept 1963 blev stationshuset semesterhem för SJ-anställda. Sålt i början av 1990-talet. Förfallet. Renoverat 1996 av Stephan Ekberg. Begäran om byggnadsminnesförklaring, avslag av Länstyrelsen efter 4 år.

Från 299 kr

Station anlagd 1909. Putsat stationshus i en våning med toppigt tak. Stins mellan 1952 och 1963 var Erik Zether. Han var kombinerad post-, stations- och telegrafmästare.Efter nedläggningen 28 sept 1963 blev stationshuset semesterhem för SJ-anställda. Sålt i början av 1990-talet. Förfallet. Renoverat 1996 av Stephan Ekberg. Begäran om byggnadsminnesförklaring, avslag av Länstyrelsen efter 4 år.

Från 299 kr

Station anlagd 1909. Putsat stationshus i en våning med toppigt tak. Stins mellan 1952 och 1963 var Erik Zether. Han var kombinerad post-, stations- och telegrafmästare.Efter nedläggningen 28 sept 1963 blev stationshuset semesterhem för SJ-anställda. Sålt i början av 1990-talet. Förfallet. Renoverat 1996 av Stephan Ekberg. Begäran om byggnadsminnesförklaring, avslag av Länstyrelsen efter 4 år.

Från 299 kr

Station anlagd 1909. Putsat stationshus i en våning med toppigt tak. Stins mellan 1952 och 1963 var Erik Zether. Han var kombinerad post-, stations- och telegrafmästare.Efter nedläggningen 28 sept 1963 blev stationshuset semesterhem för SJ-anställda. Sålt i början av 1990-talet. Förfallet. Renoverat 1996 av Stephan Ekberg. Begäran om byggnadsminnesförklaring, avslag av Länstyrelsen efter 4 år.

Från 299 kr

Några får vid Gråborg. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Arkeologiska fynd Borgens betydelse under medeltid har utan tvekan varit ansenlig och bekräftas delvis av det ganska omfattande lösfyndsmaterialet, där det medeltida materialet överväger. Borgens funktion har troligen förändrats från en försvarsborg i riktning mot handelsplats och kanske ett slags administrativt centrum. När borgen 1450 tillhörde Vadstena kloster skattades i salt, vilket tyder på handelsaktiviteter. Källa Länsstyrelsen i Kalmar län.

Från 299 kr

Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002 pumprum 001. Kylvattenpumpar. I bortre änden av rummet ligger bergdränagebassängen. Den röda gummiledningen innehåller bergdränagevatten pumpat från rum 0020 i reaktordelen.Till bergdränagebassängen rinner vatten på utsidan av den täta plåten in till en samlingstank i rum 0020 i reaktordelen.Från denna tank pumpas vattnet vidare till bergdränagebassängen i kontroll och ställverksbyggnaden. Denna installation har gjorts efter stationens avställning. Till bergdränagebassängen rinner dessutom bergvatten från reaktor, kontroll och ställverksbyggnaderna som tidigare. En pump som går på nivåvakt och reservpump som startar vid behov, pumpar vattnet via en ledning i kulvert 105 till en plats utanför reningsbyggnaden och vidare i en ledning som slutar utanför inhängat område i ett dike som leder till sjön Orlången. Under drifttiden pumpades vattnet in i reningsbyggnaden och vidare till Sjön Orlången. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.

Från 299 kr

Några får vid Gråborg. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Arkeologiska fynd Borgens betydelse under medeltid har utan tvekan varit ansenlig och bekräftas delvis av det ganska omfattande lösfyndsmaterialet, där det medeltida materialet överväger. Borgens funktion har troligen förändrats från en försvarsborg i riktning mot handelsplats och kanske ett slags administrativt centrum. När borgen 1450 tillhörde Vadstena kloster skattades i salt, vilket tyder på handelsaktiviteter. Källa Länsstyrelsen i Kalmar län.

Från 299 kr

I samband med sin inflyttning till Linköping gjorde sig David Berkow ärende till Clara Wahlströms ateljé vid Repslagaregatans norra ände. Sitt klingande efternamn hade han lagt till sig med under sina studieår. Nu var de förbi och i bagaget till Linköping hade han några års arbete hos kronofogden i Väderstad. I Linköping etablerade han sig som så kallad landskontorist vid Länstyrelsen och kvarblev som sådan till pensioneringen. Där emellan kom giftemål med Gurli Teresia Zander och vidare två döttrar, födda 1917 respektive 1920.

Från 299 kr

I Kristinelunds gård i Södra Valbo startade år 1938 änkan Greta Wahlman ett angora-ullspinneri i den byggnad som tidigare inrymt filfabrik. Den nya verksamheten registrerades i februari 1941 i länsstyrelsens handelsregister och kom att pågå till 1967. Verksamheten upphörde 1967 och 1972 förstördes spinneribyggnaden av en brand. Resterna av fabriken revs 1985.

Från 299 kr

I Kristinelunds gård i Södra Valbo startade år 1938 änkan Greta Wahlman ett angora-ullspinneri i den byggnad som tidigare inrymt filfabrik. Den nya verksamheten registrerades i februari 1941 i länsstyrelsens handelsregister och kom att pågå till 1967. Verksamheten upphörde 1967 och 1972 förstördes spinneribyggnaden av en brand. Resterna av fabriken revs 1985.

Från 299 kr

Stamskolor, 1930-talet Kompanichef, kapten Karl-Henrik Parment. Bilden är tagen vid Musikpaviljongen längs Regementsgatan, mitt emot uoffvillorna på Sergeantstigen. Namn, se bild 2. 2. John Engberg, kapt. Handhade hästar och hundar 4. Erik Nord, förrådsförman 5. Nils Olsson, senare major vid I 13 8. Furir B Jonsson 9. Furir Holger Lundin, Nyköping 10. Furir Karlsson, bytte namn till Solerud. Fanjunkare vid I 14 11. Furir Elis Carlsson, Örebro, fanjunkare i I 10 reserv 15. Erik Larsson, senare förvaltare vid Fo 43 (far till Bengt-Erik Larsson) 16. Emil Johansson, bytte namn till Engerfors. Blev polis i Eskilstuna 17. Knut Källén, flyttade till I 14, senare förvaltare vid S 1 i Uppsala 18. Fänrik (L?) Sven Almqvist, senare chef för S 1 1957-63 19. Gösta Andersson, namnbyte till Rispe 20. K B Lindblad, fanjunkare i P 1 reserv 23. Gustaf Johansson, signalfurir, känd som handbollsmålvakt 24. Löjtnant Sten Sandgren, senare major i I 20 reserv 28. Åke Brånerud, fjärdingsman i Toresund 29. Erland Öberg, fanjunkare i reserven 30. Kapten Karl-Henrik Parment, kompanichef 31. Korpral Warnicke, polis i Gävle 32. Tore Sahlberg, fanjunkare i reserven. Förvaltare på Volvo i Göteborg 33. Andersson, polis i Stockholm 35. Löjtnant Per Kellin, senare general och rikshemvärnschef 37. Fredriksson 39. Fanjunkare E A Edlund 42. Alrik Eriksson, vaktmästare vid Länsstyrelsen i Nyköping 43. Sergeant Aldor Leijon, flyttade till I 14 47. Furir E A Larsson, kassachef vid Ing 4 (Norrlands ingenjörbataljon) och Ing 1 50. Korpral E Johansson, bytte namn till Lacking, fanjunkare i P 1 reserv 51. Furir Halvar Hansson, flyttade till P 1.

Från 299 kr

På samma adress som Länsstyrelsens närmast måttlöst stora fastighet i Linköping, men där slutar likheten. Fotoåret 1929 hade Östgötagatan sedan en tid erhållit sin rådande dragning mellan Malmslättsvägen/Storgatan och Vasavägen. Länge saknades Östgötagatan helt men i området för bilden låg sedan tidigare Kattbrunnsgatan med ett kort löp mellan dagens Brunnsgatan och Hunnebergsgatan. Gatan kantades av ett fåtal hus, där dåvarande Östgötagatan 3 låg invid ledens östra sida i höjd med stadens nuvarande bibliotek. Vy från väster.

Från 299 kr

Takmålning i kapellet i Väderskär. "Låfwer honom I hans dråpeliga gärningar", ett citat från Psaltaren. Byggt 1590 och flyttat till platsen 1615. "Kapellet är ett lågt timmerhus med ett stort vapenhus med dörr i väster. Det är knuttumrat med inklädda knutar, klätt med stående panel troligen på 1700-talet. I inredningen, som är helt av trä, finns enkla rakryggade bänkar där det på flera platser finns inskurna bomärken. Altaret är ett enkelt, framtill klätt bord som även tjänar som predikstol. Väggar och tak är till största delen målade och målningarna är av två slag. En enklare typ av målning i allmogestil finns huvudsakligen i tak och gavlar. De framställer bla en Golgatascen, änglar, skepp mm och är daterade 1740. Övriga delar av kapellets innerväggar panelades förmodligen 1738 med redan förut målade brädor. Bland dessa kan bla urskiljas Kristi dop, Kristi uppståndelse mm. Numera utnyttjas kapellet till sommargudstjänster och bröllop bla. Genom länsstyrelsens beslut 1980 blev det ett byggnadsminne." (hämtat från Nationalencyklopedin.)

Från 299 kr

Takmålning i kapellet i Väderskär. "Låfwer honom I hans dråpeliga gärningar", ett citat från Psaltaren. Byggt 1590 och flyttat till platsen 1615. "Kapellet är ett lågt timmerhus med ett stort vapenhus med dörr i väster. Det är knuttumrat med inklädda knutar, klätt med stående panel troligen på 1700-talet. I inredningen, som är helt av trä, finns enkla rakryggade bänkar där det på flera platser finns inskurna bomärken. Altaret är ett enkelt, framtill klätt bord som även tjänar som predikstol. Väggar och tak är till största delen målade och målningarna är av två slag. En enklare typ av målning i allmogestil finns huvudsakligen i tak och gavlar. De framställer bla en Golgatascen, änglar, skepp mm och är daterade 1740. Övriga delar av kapellets innerväggar panelades förmodligen 1738 med redan förut målade brädor. Bland dessa kan bla urskiljas Kristi dop, Kristi uppståndelse mm. Numera utnyttjas kapellet till sommargudstjänster och bröllop bla. Genom länsstyrelsens beslut 1980 blev det ett byggnadsminne." (hämtat från Nationalencyklopedin.)

Från 299 kr

Otto Åberg inledde sin yrkeskarriär under senare delen av 1860-talet som så kallad skrivare och vidare extra landskontorist vid länsstyrelsens landskontor i Linköping. År 1873 erbjöds han tjänsten som kronofogde i Kinda fögderi med tjänstebostad i Hägerstad. Hans tre decenniers tid i Kinda och ämbetet tycks förflutit utan behov av anmärkning. En pikant detalj finns dock att läsa i Kisaposten i början av maj månad 1902. Kronofogde Åberg, som i sin egenskap även var chef över häradets polisverksamhet, hade själv blivit bestulen av sin kusk. Här inte är platsen att närmare gå in på brottets detaljer, men tidningen skriver att "kusken tillgript sig åtskilligt av Åbergs tillhöriga egendom". Han dömdes till två månaders straffarbete och förlust av medborgligt förtroende under ett år utöver strafftiden.

Från 299 kr

Forskning på Göteborgs universitetsbibliotek 1984-05-16. Vid ett studium av tidningen Bohusläningen nr 72 utgiven den 22 juni 1895 (Universitetsbiblioteket i Göteborg, film) har uppmärksammats ett längre referat angående längdbanan genom Bohuslän. Ett möte om denna hölls tisdagen den 18 juni 1895 i Ljungskile med ett halv hundratal personer. I referatet omnämnes som talare vid mötet Landshövdingen greve Snoilsky, översten Fjellman och rektorn sedemera riksdagsmannen Hans Homlin. Såsom redaktionssekreterare i tidningen Bohusläningen tjänstgjorde vid denna tid Alias Holmsten. Enär alla dessa ovannämnda personer befunno sig i Ljungskile tisdagen den 18 juni 1895 och fotografiet togs samma dag med bl.a dessa personer kan man förmoda att fotografiet hade något samband med mötet angående längdbanan. Martin Bratt Länsassessor vid Länstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Fotografi taget i Lyckorna den 18 juni 1895 av Rob. Lindahl Ljungskile. Fotografiet är en förstoring av ett original i storlek 14.3 ggr 10.5, vilket förvaras hos fd Länsassessorn Martin Bratt, Pl. 8117, 422 47 Hisings Backa. Personerna på fotografiet föreställer från vänster till höger nedre raden 1. Grosshandlaren Carl Leopold Berggren, Göteborg (1830 - 1915) (morfar till Martin Bratt) 2. Fru Violet Hagman, född Macfie (1871 - 1947). Källa: Ulf Hagman 3. Presidenten i Kgl. Göta Hovrätt, friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, Jönköping(1834 - 1902 4. Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Gustaf Fredrik Snoilsky. Göteborg (1833 - 1897) 5. Översten och chefen för Kgl Bohusläns regemente Mathias Fjellman, Uddevalla (1835 - 1905) 6. Ledamoten av riksdagens andra kammare under åren 1896 - 1901, Hans Homlin (1844 - 1901) övre raden 7. Redaktionssekreteraren Elias Holmsten från Bohusläningen i Uddevalla. 8. Inginjör Agard Hagman (1857 - 1932), gift med nr 2 9 Kronolänsmannen i Fräkne härad Carl August Lindskog, f 1858 10. Okänd herre 11. Inginjören Edward Macfie från Uddevalla (1857 -1934) 12. Sannolikt godsägaren Magnus Wilfrid Ullman från Saltkällan, född 1854 13. Telegrafkommissarien Henrik August Åberg från Uddevalla, född 1831 14. Överstelöjtnanden August Waldemar Nathanael Ryding, A 2, Göteborg (1838 - 1914) 15. Herr Robert Macfie, Anfasteröd (1842 - 1921) 16. Okänd herre 17. Okänd herre. Ovanstående uppgifter har inhämtats dels från en originalet bifogad personförteckning uppgjord av en okänd person, dels med ledning av denna förteckning från officiella kalendrar. Martin Bratt fd länsassessor

Från 299 kr

Forskning på Göteborgs universitetsbibliotek 1984-05-16. Vid ett studium av tidningen Bohusläningen nr 72 utgiven den 22 juni 1895 (Universitetsbiblioteket i Göteborg, film) har uppmärksammats ett längre referat angående längdbanan genom Bohuslän. Ett möte om denna hölls tisdagen den 18 juni 1895 i Ljungskile med ett halv hundratal personer. I referatet omnämnes som talare vid mötet Landshövdingen greve Snoilsky, översten Fjellman och rektorn sedemera riksdagsmannen Hans Homlin. Såsom redaktionssekreterare i tidningen Bohusläningen tjänstgjorde vid denna tid Alias Holmsten. Enär alla dessa ovannämnda personer befunno sig i Ljungskile tisdagen den 18 juni 1895 och fotografiet togs samma dag med bl.a dessa personer kan man förmoda att fotografiet hade något samband med mötet angående längdbanan. Martin Bratt Länsassessor vid Länstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Fotografi taget i Lyckorna den 18 juni 1895 av Rob. Lindahl Ljungskile. Fotografiet är en förstoring av ett original i storlek 14.3 ggr 10.5, vilket förvaras hos fd Länsassessorn Martin Bratt, Pl. 8117, 422 47 Hisings Backa. Personerna på fotografiet föreställer från vänster till höger nedre raden 1. Grosshandlaren Carl Leopold Berggren, Göteborg (1830 - 1915) (morfar till Martin Bratt) 2. Fru Violet Hagman, född Macfie (1871 - 1947). Källa: Ulf Hagman 3. Presidenten i Kgl. Göta Hovrätt, friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, Jönköping(1834 - 1902 4. Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Gustaf Fredrik Snoilsky. Göteborg (1833 - 1897) 5. Översten och chefen för Kgl Bohusläns regemente Mathias Fjellman, Uddevalla (1835 - 1905) 6. Ledamoten av riksdagens andra kammare under åren 1896 - 1901, Hans Homlin (1844 - 1901) övre raden 7. Redaktionssekreteraren Elias Holmsten från Bohusläningen i Uddevalla. 8. Inginjör Agard Hagman (1857 - 1932), gift med nr 2 9 Kronolänsmannen i Fräkne härad Carl August Lindskog, f 1858 10. Okänd herre 11. Inginjören Edward Macfie från Uddevalla (1857 -1934) 12. Sannolikt godsägaren Magnus Wilfrid Ullman från Saltkällan, född 1854 13. Telegrafkommissarien Henrik August Åberg från Uddevalla, född 1831 14. Överstelöjtnanden August Waldemar Nathanael Ryding, A 2, Göteborg (1838 - 1914) 15. Herr Robert Macfie, Anfasteröd (1842 - 1921) 16. Okänd herre 17. Okänd herre. Ovanstående uppgifter har inhämtats dels från en originalet bifogad personförteckning uppgjord av en okänd person, dels med ledning av denna förteckning från officiella kalendrar. Martin Bratt fd länsassessor

Från 299 kr