Faggens krog, Vita Bergen.
Från 299 kr
Lastångfartyget NOREG av Bergen.
Lastångfartyget FRO av Bergen.
Bergen Sporvei AS dieselbuss.
bergen, bebyggelse, hustak, berg
Vita Bergen. Groens malmgård.
Pettersson, Bergen. Foto 1945.
Brödtyper från Bergen.
Bergen runt Pachacamac
Vinterbild från Vita Bergen norrut. Vuxna och barn med kälke vid Lilla Mejtens Gränd 4. På berget i fonden byggdes Sofia kyrka 1903-1906.
Bergsprängargränd västerut mot Borgmästargatan i Vita Bergen. Bergsprängargränd nummer 20 och 18 på vänster sida. Nuv. läge är nordost om Sofia kyrka.
Utsikt över Vita Bergen från Lilla Mejtens Gränd. Här på berget byggs Sofia kyrka 1902-1906. Katarina kyrkas torn ses t.v. i fonden.
Sätraskolans matsal med ätande barn vid borden.
Björkö-Birka
fotografi
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.