En av de tidigaste betongbroarna uppfördes 1901-1902 av AB Skånska Cementgjuteriet. Bergsbron är en monumental valvbro i flera spann byggd i stenbeklädd betong. Bron binder samman stadsdelarna Nordantill och Berget varifrån bron troligen fått sitt namn. I bakgrunden skymtar det höga brandtornet i jugendstil från 1904 ritat av arkitekten Knut Pihlströms (1875-1940). Vy mot sydväst.
Från 299 kr
Ritningarna till vad som kom att bli Linköpings läroverk är daterade år 1858. Bakom dem stod den produktive och från Stockholm verksamma arkitekten Johan Fredrik Åbom. För byggnadsarbetet ansvarade den mer lokalt verkande men väl så ansedda byggmästaren Jonas Jonsson. Byggnaden kunde invigas år 1864. Här ett något förbleknat fotografi som visar miljön omkring sekelskiftet 1900.
Motiv som för tanken till verk av någon av våra stora sekelskifteskonstnärer med förkärlek till skärgårdsmiljöer. Scenen var emellertid helt verklig. I grunden ett fotografi som kolorerats. Personen bakom kamera och pensel var den fotointresserade arkitekten Magnus Trysén (1874-1949). Motivet valde han möjligtvis under färd mot hans sommarboende i Gryts skärgård.
Arkitekten Magnus Tryséns sommarhus i Gryts skärgård. Det var omkring förra sekelskiftet som han lät uppföra vistet med det höga och synnerligen ogenerade läget på Kvädölandet invid Båtsviken. Fotografiet från tiden har den fotointresserade husägaren som upphovsman, vilket även gäller den unika koloreringen.
Vid Motala ströms förklarat hälsobringande vatten anlades Kneippbadens kuranstalt 1898. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. När kurbadet lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Linköpings domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1747-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att i stora drag omdanas och erhålla sitt nuvarande utseende.
Linköpings länscellsfängelse var bland landets första cellfängelse att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats 1844. Fortifikationsofficeren och arkitekten Carl Fredrik Hjelm hade upprättat typritningarna som kom att få stort genomslag för landets fängelser. Anläggningen i Linköping börjades redan 1842 och var i alla delar klart 1846.
Vid överläkare Henrik Thams pension 1929 valde han och hans hustru Elisabet att lämna Tranås för ett fortsatt liv i Linköping. På dåvarande adressen Kapellgatan 3 lät makarna uppföra en modern villa med klara drag av funktionalism. För ritningarna hade de anlitat den uppburne arkitekten Lars Israel Wahlman (1870-1952).
Porträtt av arkitekten August Nyström. Son till byggmästaren Abraham Nyström som byggde upp en mycket välrenomerad byggnadsverksamhet med säte på Hållingstorp i Kristberg socken. Efter faderns död övertog August rörelsen tillsammans med sin bror Johan Robert Nyström. Bröderna var av konung Karl XIV Johan utnämnda till så kallade konduktörer, och hade som sådana rätt att leda större offentliga byggprojekt i hela landet.
Åtvids nya eller stora kyrka började uppföras 1880 och kunde invigas 1885. Den ersatte då församlingens gamla kyrka, som tjänat sockenborna sedan medeltiden, men som upplevdes alltmer undermålig. För den nya kyrkans ritningar stod den från Stockholm verksamma arkitekten Adolf Emil Melander (1845-1933). Här på avstånd en vårdag 1917.
Den från Stockholm verksamme arkitekten Björn Hedvall har ritat en mängd vackra hus i Linköping. Hans avtryck spänner över 50 år, från 1912 till 1961. År 1928 kunde Linköpingsborna räkna in praktfulla Platensgatan 6. I affärsplanet har en rad butiker passerat. Som nytt och lång tid därefter låg här exempelvis en bilhandel som saluförde Chevrolet. Från en senare tid minns många Sportmagasinet. Foto 1971.
Linköpings domkyrka med sitt 107 meter höga torn har i det närmaste stått oförändrad sedan 1886. Under perioden 1877-1886 genomfördes den senaste, genomgripande ombyggnaden av kyrkan. Arbetet leddes av arkitekten Helgo Zettervall som hade en uttalad ambition att accentuera kyrkans gotiska uttryck.
Porträtt av före detta överingenjören vid Stockholms gasverk, Arvid Hjortzberg. Född och verksam Stockholm inflyttade han av oklar anledning till Linköping år 1880. Med sig hade han de åtta barn som var resultat av hans år 1878 avslutade äktenskap Marie Henriette Lyon (1841-1880). Arvid Hjortzberg var upplysningsvis far till konstnären Olle Hjortzberg och farfar till arkitekten Folke Hjortzberg.
Huvudbyggnaden till Kåreholm i stram nyklassicism. Enligt en inskriftstavla stod byggnaden färdig 1823, i det närmaste uppförd på platsen för en äldre och mer anspråkslös anläggning. Arkitekten är okänd. Förslag har emellertid lämnats för hovintendent Lars Jacob von Röök. Byggherre var under alla omständigheter major Christian Justin von Yhlen. Godset kom vidare att gå över i släkten Mörners ägo.
Villa Lyckebo kort efter färdigställande något år in på 1900-talet. Sannolikt ritad av byggherren tillika arkitekten Johan Lagerström. Med adressen Klostergatan 62 ingår bostaden i den exklusiva husrad som i början av förra seklet uppfördes alldeles mot Linköpings trädgårdförening. Som en kuriositet får vi förmoda att det är makan Ingegerd Naëmi som skymtar i ett av fönstren till vänster.
Det magnifika Sturefors slott stod färdigt omkring 1710. Byggherre var Karl XII:s mäktige kanslichef greve Carl Piper och till hjälp att uppfylla sina önskemål knöt han den synnerligt välrenommerade arkitekten Nicodemus Tessin d. y. för uppdraget. Vid tiden för bilden disponerades fideikommisset av grevinnan Pauline Bielke, född Fouché-d'Otrante.
Genom grenverket skymtar huvudbyggnaden till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. Kurbadet öppnade 1898 och när det lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Här en vy från Järnvägsparken. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Kolorerad interiör från arkitekten Magnus Tryséns sommarhus på Kvädölandet i Gryts skärgård. Det spektakulära huset invid Båtsviken lät han uppföra omkring förra sekelskiftet och där har enligt traditionen flera av landets mest uppburna kulturpersonligheter gästat. Trappan på bilden ledde upplysningsvis upp till ett takmonterat lusthus med vidunderlig utsikt över skärgården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.