Den sk Holmströmska gården på Storgatan 36 revs sommaren 1950. Efter rivningen lades den här tomten ut som gatumark. Det förklarar varför ingen fastighet idag har adressen Storgatan 36. Gården hade donerats år 1830 till fattigvården i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Den ekmanska gården på Ågatan 43 fotograferad sen höst 1957. Fotograferingen sker strax innan byggnaden flyttar till Gamla Linköping. Ekmanska gården är från 1700-talet och är en av byggnaderna som flyttades genom att montera ner byggnaden stock för stock. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startar återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Exteriör av Ångermanlandsgården.; Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startade återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Klostergatan 21 i Linköping som miljön tog sig ut våren 1972. Gatuhusets långa historia kan följas till skönfärgare Christian Fischer som lät uppföra huset 1736. I gården kom vidare att bo och verka färgare ända till 1825. Samma år lät den nye ägaren, rådman Kyllander, bygga till och rusta upp gården. Bland andra åtgärder gavs fasaden spritputs och dekorerade fönsteröverstycken. Vid tiden för bilden hade beslut tagits att flytta byggnaden till Gamla Linköping, där den erhöll det passande namnet Skönfärgaregården.
Lindhovs kungsgård sedd från ovan. Manbyggnaden uppfördes 1838 och gården är ett byggnadsminne i Lindbergs socken, norr om Varberg, som ligger på platsen för stadsbildningen Ny Varberg. Staden brändes ned 1612 och invånarna beordrades att flytta till Platsarna. Slottsherren på Varbergs fästning, Mogens Gyllenstierna, byggde då en ladugård på platsen och senare uppfördes där även en manbyggnad och gården fungerade därefter som överstelöjtnantsboställe fram till 1723.
Altanen inne på gården till "tvillinghuset" som ligger i kv Komedianten 1 och från 1905 ägdes av borgmästare Johan Henrik Linnemann Janssen, oklart om han ägde den ända till sin död 1960. Gården är lummig och på altanen sitter två personer vid ett bord med duk. En hund står ovanför trappan och över altanen sitter en balkong. (Om det är Johan och Annie som sitter vid bordet måste bilden vara tagen före september 1940, då hon avled.)
Mangårdsbyggnaden från början av 1800-talet på gården Hultet i Onsala. Bilden är troligen tagen från portlidret. Från början var gården kringbyggd men den moderniserades under 1900-talets andra hälft. Fönstren är försedda med luckor och små lunettfönster (halvmåneformade) ger ljus åt vinden. Dörren har ett smalt överljus och dubbla dörrpar. Trots att dörröppningen är smal har den dubbla dörrblad, där ett av de yttre står uppställt på fotot.
Gården Siken i Onsala. Bostadshus och ekonomibyggnader kring en stenlagd gårdsplan, där en kvinna och ett litet barn befinner sig. Vällingklockan sitter fortfarande kvar på gavelnocken bortanför mangårdsbyggnaden. Sådana användes före urens tid på större gårdar för att signalera arbetsdagens början och slut eller samla gårdsfolket. Under 1890-talet ägdes gården av James Dickson och det var här han först anlade stuterei samt rid- och körskola innan han flyttade verksamheten till Tjolöholm på andra sidan Kungsbackafjorden. (Se även bild nr VMA8653_45a)
Fässberg 1:34, Fässberg Västergården 1, i Fässbergs by, Mölndal, på 1970-talet. Gården var då en av Västsveriges största producenter av isbergssallad. Man odlade sallad fram till 1987. Salladen krävde mycket vatten! Anläggning av bevattningsmagasin för att kunna vattna salladen. I bakgrunden syns Västerberget och ”Lilla Fässbergsdalen” med Fässbergsåsen till höger. Idag är jordbruksmarken utarrenderad och huvudsysslan på gården är uthyrning av glas, porslin, möbler och tält.
Orig. text: 19 maj. Polis Eric Svensson, gården Nygatan 64. Mamsell Agardhs skola, Barnhemsgatan 1. Sett från Nygatan. Mamsell Agardhs skola: Huset flyttades till Gamla Linköping från Barnhemsgatan 1. Byggnaden uppfördes på 1830-talet av Olof Ax. Den har en ålderdomlig planlösning, inreddes ursprungligen till fyra lägenheter om rum och kök. År 1871 flyttade Mamsell Anna Charlotta Agardh (1805-1884) in i gården. På sjuttiotalet drev hon privatskola där.
fotografi
Indal 81:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.