Oxie station, vid Malmö -Ystads Järnväg, MYJ. Verandan med väntsalarna rakt fram. Till höger kontorsingången. Från vänster: Stationsskrivare O. Olsson, Eva Karlsson (iklädd sin fars uniformsrock och mössa för fototillfället), en namnlös besökare, samt Ann-Sofie och Ida Karlsson. De tre systrarna Karlsson var döttrar till Nils Karlsson som var stins i Oxie 1886-1911.
Från 299 kr
VGJ sjukhuståg, interiör (Västergötland - Göteborg - Järnväg) Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
VGJ sjukhuståg, interiör Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
Malmö -Ystads Järnväg, MYJ. Oxie station, utanför kontorsfönstret. Från vänster: Ann-Sofie Karlsson, fröken Göransson, Fru Karlsson, Eva Karlsson och Stationsskrivare A. Karlsson (ej släkt med Stins Karlsson). De tre systrarna Karlsson var döttrar till Nils Karlsson som var stins i Oxie 1886-1911.
Stins Polycarpus Henrik Fritz Öman. Han var stationsinspektor på Stockholms Central 1871-1875, den förste stinsen på Stockholm Central. Han började som extra bokhållare vid Statens Järnvägar 1862 och han blev t. f. stationsinspektor 1862 vid Stockholm Södra där han var till och med 1871 då han började på Stockholm Central.
"The Silver Jubilee" var Storbritanniens första strömlinjeformade tåg. Det körde sträckan Kings Cross -- Newvcastle (268 miles) på 4 timmar. Loken som byggdes för detta tåg var London and North Eastern Railway, LNER A4 2509 "Silver Link", LNER A4 2510 "Quicksilver", LNER A4 2511 "Silver King" och LNER A4 2512 "Silver Fox".
Statens Järnvägar, SJ S1 1910. Det här loket levererades från Nohab 1952 som första S1 lok. S1 ånglok var representativ för den avslutande persontågtrafiken på oelektrifierade statsbanorna. S1 loken var inte särskilt omtyckta av personalen och de flesta skrotades på 1970-talet. Men, ett antal är bevarade som museilok, varv ett i England och ett i Sveries Järnvägsmuseum i Gävle.
Grosshandlare P. Murén, GDJ Per Murén i Gävle och konsul Fredric Göransson i Sandviken var ansvariga för järnvägsbanan GDJ. Denna bana anlades 1855-1859. Orsaken till denna banas tillkomst var att förbinda gruvorna i bergslagen med en kusthamn. (GDJ=Gävle Dala Järnväg)
TGOJ Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund järnvägar tre turbinånglok posserar utanför lokstallarna. Loken var tillverkade av Nydqvist & Holm i Trollhättan, NOHAB. Lok TGOJ M3t 71 levererades till OFWJ 1931, lok TGOJ M3t 72 och TGOJ M3t 73 levererades 1936 till TGOJ. Loken var i drift fram till 1953.
Syster Margareta tappar blod på Helmer Johansson, som var en av 275 Linköpingsbor som var blodgivare år 1952. Sjuksköterska. Blod. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Villa Fridhem. Foto från söder (Danska vägen) antagligen från omkring 1910. Var tidigare en gård med stort lantbruk. Detta är frånsålt och byggnaden ingick sedan i sjukhusområdet med bostad för överläkare vid sjukhuset. Ägare vid sekelskiftet var handl. Johansson och Plith, varvid Karl Plith hade nedre våningen och Johansson den övre. Nu borta.
På nuvarande Stora Älebergs ägor i Gökhems socken låg torpet Galgaberget, bebott intill slutet av 1920-talet av Klas Gustafsson och hans syster Helga och Helgas tre barn . Det märkliga med byggnationen var, att ladugården var vidbyggd i vinkel intill boningshuset. På fotot ser vi Klas och Helga och den senares tre barn. Alla flyttade till Stommen i Ullene.
Falköpings centralstation före nybyggnad. Byggnaden till vänster: Gamla pumphuset, poliskontor jämte arrestlokal (åt bangården), toaletter för män och kvinnor samt smörj- och lamprum. Andra huset är södra änden av stationshuset med restaurang och kök. Närmast på bilden var köket. Emellan husen var ingång till bangården med spärrvakt (10 öresavgift).
Falköping. Entrén till Industriutställningen 1910. Egentligen var det fråga om två arrangemang: dels en industriutställning, dels ett lantbruksmöte. Industriutställningen var förlagd till området närmast norr om nuvarande Centralskolan. På bilden ser vi entrén till utställningen med folkskolebyggnaden (från 1903) i bakgrunden. Till utställningen lät stadsfullmäktige utge en bok.
Från v. Karl Särnblad, son till nämdeman Gustav Särnblad i Tåstorp. Pojken är Gunnar Linderoth, fosterson och brorson till folkskoll. A.G. Linderoth i Kleva. Gunnar L. var först springpojke och sedan biträde i affären. Bredvid Gust. Th. Olsson. Damen trol. Lotta Särnblad. Karl Särnblad och hans maka var kusiner. Mannen intill väggen kan vara Karl Djärv, om inte är det Gustav Sjöstedt.
Scheelegatan 9. Foto före 1940. Träden togs bort och gatan anlades omkr. 1955. Förut var endast gångväg. Fastighetens ägare var 1940-1963 fru Anna Johansson. Målare Gösta Fågelberg köpte 1963 och sålde den 1971 till byggmästare Ragnar Sköld, Vartofta. Denne rev byggnaden och uppförde en ny, vilken han sedan sålde.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.