Folkliv på Stora torget i Linköping år 1900. Stora hotellet i fonden stod klart 1852 och var då en av landets första hotellbyggnader. Byggmästaren Jonas Jonssons ursprungliga byggnad var i tre plan, den fjärde våningen tillkom 1892-93 efter ritningar av Adolf Emil Melander. Redan från invigningen drevs butiker i hotellets markplan. Närmast kameran siktas familjen Brobecks manufakturaffär.
Från 299 kr
Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
Odaterad vinterbild från Nykvarn i Linköping. Vid kajen ses motorlastfartyget Rengen. Båten byggdes ursprungligen som pråm på Linköpings varv år 1919, och var troligtvis det sista stora fartyget som byggdes i staden. Namnet Rengen fick båten 1924. Tidigare var hon en av de fem så kallade AGE-pråmarna, den sista i ordningen AGE 5. Transportanläggningen som skymtar i bakgrunden tillhör Linköpings Träförädlingsverk.
Westmanska BB i Linköping 1916. Anläggningen var då ännu inte tio år men hade redan påverkat stadens demografi i positiv riktning. En smula trubbigt bestämt hade spädbarnsdödligheten reducerats med över 50 % mätt under 1906 mot 1916. Barnbördshuset hade realiserats genom en donation av den för Linköping så betydelsefulle välgöraren kapten Henric Westman och var invigt i juni 1908.
Interiör från Östergötlands museum då verksamheten var förlagd till den så kallade Hypoteksgården vid Platensgatan. Lokalerna disponerades från 1922 och sannolikt är originalfotografiet tillkommen i samband med öppnadet. Här dock genom ett repro som dessvärre tappat i tydlighet. Oavsett visar bilden rummet som var tillägnat verk av Düsseldorfmålare.
Vy mot det muromgärda Linköpings länscellsfängelse. Fängelset var det första cellfängelse som uppfördes i Sverige som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Anstalten togs i drift 1846 och var i funktion till1966. Anläggningen kom att rivas 1969. Tiden för bilden är 1890-tal.
Fotoåret 1903 kunde Riksbanken ta sitt kontor i Linköping i besittning. Bakgrund och behov var statens monopolisering av landets sedelutgivning som kom att gälla från 1897. Bankhuset var ritat av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och förändrade stort karaktären av gatuavsnittet. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Linköpings Elementarläroverk från Vasavägen i Linköping. Fotoåret 1913 var skolans utbyggnad utmed nämnda gata nyligen invigd. Arkitektuppdraget hade gått till Axel Brunskog och ritningarna var godkända redan 1909. Byggstarten lät dröja och konflikter på arbetsmarknaden försenade processen ytterligare. Först en bit in i 1912 kunde byggnadskroppen invigas av biskop John Personne. Under 1940-talet tillkom skolans rådande namn, Elsa Brändströms skola.
Under Östergötlands museums första tid var lokalfrågan ett återkommande gissel. För åren 1886-1897 var man dock någorlunda räddad av den för kyrklig verksamhet utdömda Hospitalskyrkan. Här en undermålig men unik interiör från byggnaden som enligt en påskrift daterar den ursprungliga bilden till 1880-tal, vilket med ovan information begränsar tiden till 1886-1889.
Från sin position i det då nybyggda hörnhuset mot Järnvägsparken, kunde fotografen föreviga sin vy utmed Sankt Larsgatan. Året var omkring 1910 och ännu var tomten till vänster obebyggd. År 1915 skulle här resa sig Johannes Dahls ståtliga hus i nationalromatisk stil. Lite senare kom stadens nya posthuskontor att uppföras i hörnet av Sankt Larsgatan-Kungsgatan.
Mangårdsbyggnaden till Herrberga Västergård, eller Västersödergård som den även benämns, uppfördes i början av 1800-talet under den period gården var ett rusthåll. Vid tiden för bilden, 1952, var den militära epoken sedan länge förbi och det ståtliga bostadshuset hade moderniserats i samband med att ny ägare tillträtt 1946.
Interiör från Villa Gökudden, sannolikt från året sommarbostaden stod klar 1903. Byggherre var direktör Carl Thorngren som investerat för sin familjs trevnad i populära Roxenbaden utmed sjön Roxens norra strand i Stjärnorp. Inredningen var som synes ljus och luftig. Inspirationen är tydlig och på bröstningen till vänster understryks förebilden genom reproduktioner av Carl Larsson.
I Ludvig Åman hade Linköping under dennes tid besittning av en synnerligen kapabel läkare. Som medicine doktor och kirurgie magister var han från 1852 praktiserande läkare i staden, för att 1854 bli regionens lasarettsläkare. Från 1860 fungerade han även som fängelseläkare i staden och tjänstgjorde från 1869 dessutom som kurhusläkare. Från 1856 var han gift med Fanny Nordvall.
Gårdsinteriör från Nygatan 31 i Linköping. Vid tiden ännu känd som Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Dennes tid var nu sedan länge förbi. Istället var det urmakare Evert Lundberg som länge gav huset sin prägel. Byggnaden kom att rivas 1931. Vy från norr.
Porträtt av kamrer och häradsskrivaren i Aska, Dal och Lysings häraders fögderier, Henric Hagdahl. Född i Linköping 1797 som son till räntmästaren Johan Hagdahl och makan Helena Wendtlandt. Gift 1832 med Emma Snell, bördig från Göteborg. Makarna var bosatta i Fivelstad, Örberga och slutligen Väversunda, där Hagdahl avled i april månad 1859. Henric Hagdahl var äldre bror till läkaren och kokboksförfattaren Charles Emil Hagdahl.
Porträtt av Ingrid Hallin, född i Fivelstad 1847. Dock uppvuxen i Västra Stenby, Allhelgona och Motala, innan hon 1872 gifte med bergsingenjören, sedermera professor, Johan Wiborgh. Paret var genom makens karriär bosatta i bland andra orterna Arboga och Sala innan de från 1884 var hemmavarande i Stockholm.
Modellen tillverkad av Axel Wallin som seglade matros i henne 1909, då William Carriock var kapten. Edenmore hörde först hemma i Svendborg och var portmålad. den förliste vid Orkneyöarna d 4 okt. 1909. (se vidare sjökapten Axel Wallins minnesanteckningar.) Foto i juni 1962. Skåne, Malmöhus län, Jonstorps socken, Svanshall.
ANGUR vid Lungviks kaj 1930. Mycket av person- och godstrafiken till sockarna norr om Lugnvik gick över Lungnvik. ANGUR och NORASTRÖM var de sista båtarna som gick in till Lugnvik. På 1930-talet var det tre dagliga förbindelser Härnösand-Lungvik. Godstrafiken på båtarna började upphöra omkring 1935 och vid II värdskrigets början hade båttrafiken i det närmaste upphört.
TEXT PÅ KORT: Nässjö katastrofkran i arbete efter järnvägsolyckan i Kil, tåg 4872 den 14 januari 1949. Kranen lyfte omedelbart upp ena änden av loket, varefter vagnarna lätt kunde bortföras. Därefter sänktes loket varsamt ned på rälen. Arbetet förlöpte utan missöde. Det var första gången denna kran var använd i effektiv tjänst. Kranens vikt 115,5 ton, lyftförmåga 50 ton, tillverkad i England.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.