Porträtt av Emma Suell. Från 1832 gift med häradsskrivaren Henric Hagdahl. Makarna var bosatta i Fivelstad, Örberga och slutligen Väversunda, där Hagdahl avled i april månad 1859. Från 1862 var hon bosatt i Linköping en tioårsperiod för att därefter flytta till Stockholm.
Från 299 kr
Ernst och Ester Vilhelmina Björkmans fyra förstfödda barn i betonad ålderstrappa. Barnens tilltalsnamn har inte kunnat styrkas för uppgiften så med fullständiga förnamn ser vi från vänster yngsta dotter Maj-Lis Ingegärd följd av Anna Britta Vilhelmina, Karl Fridolf Göte och Stina Margareta. Bilden är tagen något år in på 1920-talet. Familjen var då bosatt i Örtomta där fadern var trädgårdsmästare vid Ekenäs slott.
Motala ström kröker sig då som nu runt en udde på Råbys ägor invid vattendragets utflödet från Norrbysjön. Före vattenregleringen var här ett fall som sedan urminnes tider nyttjats för kvarnverksamhet, men även för mer industriell såsom oljeslageri som exempel. Från 1892 och ännu vid tiden för bilden var Råby chokladfabrik inrymd i fabriksbyggnaderna som skymtar genom grönskan.
En kort tid hade man om man önskade fri sikt mot Neumanska huset och det väsentligt yngre Folkets hus. Det var de omfattande rivningarna i kvarteret Ambrosia 1966 som möjliggjorde synen. Året därpå skulle det äldre huset rivas och vyn försvinna. I än högre grad när det sociala nämndhuset var byggt på det avbanade området i bildens förgrund.
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. När fotograf Essen ställde upp sin kamera hade det gått drygt 30 år och stenen stod som synes dold i slånsnåret. Kanske var det därför Essen ropat till sig en gosse att agera motstycke.
Linköpings länslasarett i en tid då anläggningen nyligen var invigd. Arkiektuppdraget hade naturligt gått till Axel Kumlien. Som knuten till Medicinalstyrelsen låg han bakom en rad sjukhusbyggnader och var således väl skickad för uppgiften. Här en vy från Magistratshagen omkring sekelskiftet 1900.
Den praktfulla huvudbyggnaden på rusthållet Brunneby uppfördes i mitten av 1700-talet. Byggherre var Gustaf Adolf Macklier som kort före uppförandet förvärvat gården. Fram till år 1880 växlade godsets ägare och bland dessa kan medlemmar ur släkterna von Siegroth och Tigerclou nämnas. Sagt årtal inköptes gården av Gustaf Andersson och var vid tiden för bilden ännu ägare.
Beckmanska gården på Stora torget i Linköping. De bägge sammanbyggda husen som uppfördes i slutet av 1700-talet övertogs år 1852 av handlarna Carl Jacob Andersson och Wilhelm Beckman. Vid tiden för bilden var dessa herrar avlidna men deras renommé var som synes hågkommet genom handelsrörelsens efterträdare.
Linköpings länscellsfängelse var bland landets första cellfängelse att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats 1844. Fortifikationsofficeren och arkitekten Carl Fredrik Hjelm hade upprättat typritningarna som kom att få stort genomslag för landets fängelser. Anläggningen i Linköping börjades redan 1842 och var i alla delar klart 1846.
En sällsynt miljöbeskrivning från Linköpings brandstation. Anläggningen hade stått klar vid mitten av 1910-talet och var vid tiden hyllad och blev väl dokumenterad av stadens fotografer. Amatörfotografen Fritz Lovén var säkert imponerad för egen del, men såg även andra värden än de rent arkitektoniska.
Astas Matsalar stod inför nedläggning när Östergötlands museums utsände var där för en dokumentation. Den enklare serveringen var vid tiden väl känd i Linköping och hade tillhandahållit god husmanskost i långliga tider. Matsalen låg vid dåvarande adressen Storgatan 17 och fastigheten skulle rivas för att ge plats för det blivande EPA-varuhuset. Foto 1964.
Miljö i Linköping som sedan länge är utraderad. Östgötagatan 2 var adressen en tid och före gatans utläggning fick de boende ömsom påtala att man bodde utmed Kattbrunnsgränd/gata, Tuppgränd eller Brunnsgatan, beroende på tid och sammanhang. I bildens omedelbara förgrund anas Brunnsgatans möte mot Östgötagatans östra sida. Brunnsgatans kommande löp västerut var vid tiden för bilden ännu inte utlagd. Foto 1929.
Den 21 juni 1961 var katastrofen framme i Vist. Församlingens kyrka stod under renovering och något gick galet. En takarbetare såg svag rökutveckling vid middagstiden. Kort därefter var hela byggnaden övertänd. Av kyrkans rika inventarierna kunde mycket lite räddas. Bilden är från restaureringsarbetet och visar blottläggningen av den runsten som påträffades under golvnivån i skeppets västsida 1963.
Klippestorp i Risinge var precis övergiven som bostad vid tiden för bilden, och kanske just därför lät Östergötlands museum dokumentera gårdens byggnader. Möjligtvis var tanken på att flytta bostadshuset till Finspång för caféverksamhet redan väckt. Initiativet kom dock att realiseras förts 1963.
Delar av området Sandbäcken i Linköping. Kameran var riktad närmast rakt österut från lasarettsområdet. Notera stadens äldre idrottsplats i bildens mellangrund. Fotoåret 1910 hade den utvecklats från en öppen yta utan några vidare faciliteter till en anläggning med tydlig idrottsprofil. Innan decenniet var till ända kom behovet av en mer anpassad arena att mynna ut i förverkligandet av Folkungavallen.
Porträtt av komminister Carl Viktor Palmær. Bördig från Skärstad i Jönköpings län inflyttade han till Östergötland och Appuna 1878 för tjänst som vice komminister. Efterföljande år var han vice pastor i Vikingstad, och från 1880 åter i tjänst i Appuna som ordinarie komminister. Samma år gift med Anna Sofia Petersson. Från 1890 var paret bosatta i Linköping.
Eduard Anderssons garn- och vävnadshandel i gatuplanet till vad som kan kallas Bielkeska gården. Fotoåret 1902 var huvudbyggnaden omkring 100 år, då uppförd av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som vinterbostad. Nu var Eduard Andersson hälftenägare och bodde med sin familj i husets övervåning.
Linköping 1928 och i stadens västra delar krävde tidens expansion en ny trafiklösning. Arbetet med Östgötagatans utläggning var långdragen. Befintlig bebyggelse var av nöden tvungen att rivas, såväl i stråkets längsled som i bredd. För att nå önkvärd vidd vid korsningen med Hunnebergsgatan fick domkyrkokomministerns boställe skatta sitt gårdshus, som i boställets fall låg utmed gatan.
Porträtt av före detta överingenjören vid Stockholms gasverk, Arvid Hjortzberg. Född och verksam Stockholm inflyttade han av oklar anledning till Linköping år 1880. Med sig hade han de åtta barn som var resultat av hans år 1878 avslutade äktenskap Marie Henriette Lyon (1841-1880). Arvid Hjortzberg var upplysningsvis far till konstnären Olle Hjortzberg och farfar till arkitekten Folke Hjortzberg.
Porträtt av apotekare Conrad Pettersson. Gift 1890 med Matilda Sofia Eriksson. Samma år den 19 september öppnade han Apoteket Kronan i Grand Hotells bottenvåning. Apotekare Pettersson var mycket aktiv i det offentliga livet i Linköping. Han var ledamot av stadsfullmäktige, hälsovårdsnämnden och gasverksstyrelsen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.