brand, hotell
Från 299 kr
- Fotografi -
fotografi
ur, vägmärke, stadsgata, hotell, stadsbebyggelse, optikaffär, uraffär, julskyltning
fjäll, Åreskutan, soluppgång, Åre
topp, Åreskutan, fjäll, Åre
ur, stadsbebyggelse, julskyltning, hotell, stadsgata, optikaffär, uraffär, vägmärke
'Vy med flod med stora hus byggda ner invid vattent, balkonger mot floden. I vattnet ekor med människor. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5288:1-30. Se även fotonr. 5269-5292 med bilder från Stuxbergs resa till Kaukasien.'
Bredäng
Hus i Nyköping.
"Kalmar Slott". Två kvinnor poserar vid stenbrunnen på borggården till Kalmar slott. På den inre borggården på Kalmar slott finns slottsbrunnen, vars överbyggnad uppfördes 1579-1581 på uppdrag av kung Johan III. Den ritades av Dominicus Pahr. Invändigt är den klädd med finhuggen öländsk kalksten. En omfattande renovering av slottet påbörjades 1852 då brunnsöverbyggnaden återställdes efter att ha legat nerplockad i slottets källare. Den försågs med Oscar I:s och byggmästaren Theodor Anckarsvärds namn. Inskriften lyder: "Uppförd ånyo under Oscar I:s VII:e regs år". Under 1800-talets senare hälft tog ölbryggerierna sitt vatten ur denna brunn eftersom det ansågs vara det bästa i staden. Källa: Kalmar Lexikon
En grupp om närmare tjugo män samlade ovanpå och intill en koniskt uppbyggd vedstapel, sannolikt en kolmila. Männen är uppställda för fotografering och bär mörka kostymer, arbetskläder, hattar och kepsar typiska för sekelskiftet 1900. Några sitter högst upp på milan medan andra står längs sidorna och vid marken. I förgrunden syns fyra metallhinkar, möjligen avsedda för vatten i samband med kolningen. I bakgrunden framträder en större byggnad samt en kyrkspira, vilket antyder att platsen kan ha legat i anslutning till en bruksmiljö eller by. Bilden förefaller dokumentera ett arbetslag i samband med träkolstillverkning på landsbygden.
Genom 1800-talet diskuterades till och från lämpligheten av bad i Stångåns lopp genom Linköping. Redan år 1808 förbjöd stadens borgmästare allt bad utom i särskilda inhägnader. Sådana uppfördes lite varstans och ett av de mer påkostade var sannolikt det som initierades av stadsläkare Åhman, där man vid sidan av åns vatten erbjöds bastu och ångbad med flera bekvämligheter. Vid 1880-talet anlades bildens stora kallbadhus för herrar med två bassänger, en för välbeställt folk och en för fattigt. I anslutning uppfördes även det mindre badhuset för damer. De låg tills de revs ungefär vid Drottningsbrons fäste på Tanneforssidan. Här dokumenterade några år in på 1900-talet, sannolikt av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
All mark betades förr och strandbetet var viktigt, det kunde bitvis vara rikligt och det fanns ju vatten till djuren. Men vattenståndet kunde skilja på mer än en meter, vilket gjorde stor skillnad på långgrunda stränder som vid Lausviken. För att djuren inte skulle smita när det var torrlagt, byggde man tunar ut i sjön. För att dessa inte skulle spolas bort vid högvatten, gjorde man en sorts primitiva stenkistor med stumpar av räcktunar emellan. Dessa utstuar kunde någorlunda stå emot storm och is. Här ses en sådan räcka vid Nyen vid Lausvikens södra strand.
Nässjö-Oskarshamns järnväg NOJ Lok 1 "Hultenheim" efter pannexplosion i Eksjö den 8 april 1902 Olyckan berodde på att en ny blypackning utan hål insatts vid manometern .När trycket ej steg över 4/5 kg/cm ? vilket manometern visade på grind av en pora i blypackningen belastades säkerhetsventilerna och eldades tills explosionen intraffade. Maskiningeniören Carl Magnus Sand fick båda benen avslagna en annan befattningshavare bröt båda armarna andra skadades av glasskärvor och hett vatten men ingen dödades.Enligt berttelse av en närvarande putsare år 1946 då denne var 84 år gammal
Gävle - Dala Järnväg, GDJ H3 72. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik Tillverkad av: Vagn & Fabriksaktiebolaget i Falun 1918 Tillverkningsnr.: 254 LLängd: 17,41 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 51 tons Tjänstevikt: 57 tons Tendervikt: 16 tons DrivhjulsØ: 1,72 m. Kol: 5 tons Vatten: 14 m* .Hastighet: 90 km/h Antal: 31 stk. De stora privatbanornas snälltågslok blev den s. k. H3-typen, som från 1910 anskaffades av BJ, SWB och senare även av GDJ, SDJ och HHJ. H3-loket var en sexkopplad tendermaskin med invändiga cylindrar, sth. 90 km/t och uppfyllde privatbanornas fodringer på moderata axeltryck.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.