Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild på ladan som byggs om till ett teaterhus. Bilden är tagen utomhus och är en närbild på kortsidan. Ladan har en byggnadsställning runt sig. Fyra personer syns på bild, två av dem är på samma våning på byggnadsställningen, och en annan lite högre upp på ställningen som jobbar med huset.Man kan skymta en fjärde person på byggnadsställningen, men på långsidan av huset. En stege står mot byggnadsställningen. I bakgrunden ser man träd sticka upp och på marken ligger plankor som är upplagda på engångspallar i trä.
Från 299 kr
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
Vykort, "Brostugan, Falkenberg". Vinterbild av Tullbrons östra fäste med en kvinna i förgrunden och bakom henne en liten folksamling mellan husen. Brostugan ligger till höger och uppfördes av staden som tullstuga till broarrendatorn, medan bron från 1761 var bekostad av staten. Huset byggdes till av arrendator G. Rylin som gavs tillstånd att driva krog där. Stadens ungdomar kunde anordna dans och andra arrangemang i ett större rum och Falkenbergs första tryckeri inrättades 1875 i ett mindre av redaktör A F Möller. Staden övertog Tullbron 1910 och all brotull upphörde 1913.
Vykort, " Lasarettet. Varberg". Länslasarettet invigdes 1901 i den södra delen av nuvarande kv Lasarettet. Den tidigare lasarettsbyggnaden från 1852 i kvarterets nordöstra del fortsatte att användas till köksavdelningen. Kvar stod också en byggnad, delvis av sten, med obduktionssal, bårhus, kurhus och sinnessjukhus. 1904 stod en ekonomibyggnad färdig, även inrymmande kontor, arkiv och personalbostäder. Då byggdes också en grindstuga i sten med bostad för portvakten och två rum för drängarna. Denna ses till vänster i bild och till höger i bild ses läkarvillan från 1883. De ligger utmed Prästgatan.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Thorssonska huset, även kallat Palma-Huset i kv Hattmakaren. Gatan till höger är Östra Långgatan söderut och de två damerna är på väg in på Kyrkogatan. Till vänster skymtar skylten till Frälsningsarmén, som hade lokaler i kv Hantverkaren mitt emot. Utmed Thorssonska huset ligger det fullt av bråte och fasaden håller på att kläs om. Uppgifter finns att byggnaden uppfördes 1915, men av bilden att döma ser det snarare ut som att en äldre byggnad, med hörntornet, har byggts på med kraftiga frontespiser till vindsvåningar.
Troligen delar av familjen Carlheim-Gyllensköld utanför sitt gods, Vallens slott/säteri i Våxtorp. Byggnaden är vid fototiden ca 100 år; den uppfördes efter att den äldre brann ner år 1801. Byggherre var då hovjägmästare O W Burenskiöld. Delar av den medeltida borgen på platsen finns dock troligen kvar i bottenvåningen. Godset ligger på en holme i Vallsjön och med sitt läge i gränstrakterna Danmark-Sverige har många strider utkämpets här i raken. Vallen kom in i släkten Carlheim-Gyllenskiöld genom giftermål år 1830. Slottet med parkområde avstyckades 1939 från övriga markegendomar.
Text på baksidan av bilden: "1011 d. U.M. 7162. 6262. neg. Fotografi nr. 4 över kongokrokodilens montering (skinnet ligger löst pålagt) av Hilmer Skoog konservator (syns i bilden) vid Göteborgs Zool: museum i i Göteborgs museigård juli ? (aug.) 1918. Sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst (ännu 1918) skänkte vid sin vistelse 1915 (på hösten) i Uddevalla krokodilskinnet med kranium o. en del lösa bensköldar till Uddevalla museum samt dessutom andra naturföremål för att gynna sin fosterbygd Uddevalla den 16/8 1918. Knut Adrian Andersson museets intendent. priset blir 250 kr. (Fot. Gåva av Skoog !)."
Borgmästare Johan H L Janssen med frun Annie, samt dottern Margareta med familj, som sitter i en soffgrupp. Väggen pryds av tavlor och till höger syns en stor jugendtextil med näckrosor och svanar. Bostaden ligger i ett av de s k "Tvillinghusen", kv Komedianten 1 med adress Kungsgatan 5. Familjen bodde först i Varbergs stadshus (kv Läkaren) där Jenssen arbetade som rådman. 1904 flyttade de till tvillinghuset och 1905 blev han ägare till hela fastigheten. Jenssen var borgmästare i Varberg 1929-1939. Linnemann var hans danska mors efternamn som ogift, vilket även hans två barn antog.
Tre expediter vid en väldfylld disk på ett hembageri i Varberg, omkring 1910. I mitten står ett fat med mandelmusslor, kringlor till vänster och olika småkakor i burkar och på glasfat. Flickan till vänster håller i en plåt med nybakade snittkakor och hon till höger visar att butiken är försedd med telefon. På hyllorna, dekorerade med hyllremsor, bakom dem ligger olika bröd och en stor burk med Mazettis cacao står i centrum. En skylt förkunnar att de är återförsäljare för Kanolds gräddkarameller. Både plåtask och vasen med rosor på disken visar upp jugendstilens estetik.
Gamla kyrkogården Gravhäll utförd i grå kalksten. Längd 202 cm, bredd 130 cm. I hörnen rundlar med blommor, diameter 21 cm. Runt stenen löper ett 14 cm brett band utan text. I mitten en rund lagerkrans med diametern 62 cm. I lagerkransen ett försänkt fält med upphöjd kartusch omfattande ett bomärke. Vid kransens nedre del finns försänkta fält: t. vänster - en dödskalle, t. höger - ett timglas. Därunder en textruta med upphöjd text: "Här under ligger begraffven saligh Beniamen D Y hvilken afsomnade then 8 apr och theras barn Anna Dråsten blef dödh then 22 apr och Margreta Dråsten blef dödh then 28 iuly och Iahan Dråsten blef död...
Grav prydd med sju pärlkransar av olika typ. Även på graven i bakgrunden ligger sådana. Detta blev från omkring sekelskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka då börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Vykort, "Halmstad. Soldattorpet vid Landalasjön." Vid ingången står en gosse och håller i dörrhandtaget, en man med en skyffel och en kvinna som håller i en pinne fäst vid fasaden. I boden till höger har katten sin ingång. Tvätten hänger på tork i solskenet och i bakgrunden hägnas tomten av en hankgärdsgård. Soldattorpet ligger vid Landalasjön på nordöstra sidan av Galgberget i Halmstad och flyttades dit från Västergötland år 1914, skänkt av godsägaren Axel Håkansson. Före detta korpralen Anders Magnus Asp flyttade in i torpet med sin hushållerska, där de fick bo gratis mot att han vaktade det då nyinrättade regementsmuseet och visade dess samlingar för besökare. Troligen är det han på bilden.
Brevkort, "Rydö. Disponentbostaden." Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper. I Rydöbruk fanns dock en industri ända sedan 1720-talet och bruksherrgården flyttades hit år 1828 från närbelägna Gustavsbergs gård. Herrgården har således varit corps-de-logi för såväl järnbrukspatroner som för de senare massabruksdirektörerna. Möjligen hade man nyligen moderniserat de stora verandorna i två våningar när bilden togs. En stor och frodig gårdsrundel med flaggstång ligger framför byggnaden. Byggnaden finns kvar och återfick sitt utseende från 1900-talets början vid en restaurering i början av 1990-talet. (Se även F9149, F9150)
Brevkort, "Brännö d....vid Torup ö. om Halmstad. Väfveriaktiebolag." Brännögård ligger ca fem kilometer norr om Torup, där kraft från Kilans (biflöde till Nissan) vattenfall började tas i anspråk redan på 1700-talet för kvarndrift. År 1901 grundades Brännö Väveri AB och ett bomullsväveri ersatte då kvarnen samt ett sågverk med spånhyvel från 1800-talet. Fabriken hade 248 vävstolar och ända upp till 150 personer var anställda. Bostäder byggdes, så kallade kaserner. 1935 lades väveriet ner och i slutet av 1930-talet övertogs lokalerna av AB Isacsons Wellemballage i Göteborg som blev bestående på orten.
Brevkort stämplat 11 april 1903, "Susegården" samt notering "1 1/2 mil n. om Halmstad ngt s. om Fröllinge." Susegården ligger i Kvibille och Fröllinge slott i Getinge. Susegården ägdes i början av 1600-talet av två bröder Susse, från vilken den fått sitt namn. 1639 köptes den av Holger Rosenkrantz som var ägare till Glimmingehus i Skåne. Här ses mangårdsbyggnaden med flyglar ligga vid en damm. Byggnaderna har alla valmade mansardtak, där nedre takfallet på huvudbyggnden fått fyra smala takkupor. Entrén är försedd med en bred veranda med balkong ovanpå. Bild 2 visar kortets hälsning till fröken Sally Nyman i Heberg.
Interiörbild av Rydöbruks kapell som ligger på en höjd ovanför Nissan, lite utanför samhället. Korparti med altare, altartavla av Erik Olson och predikstol med fyra evangelister tillverkad av Walter Bengtsson. Rydöbruks kapell är uppfört 1957-1958 efter att kapellet från 1922 på platsen brann ner till grunden den 10 april 1957. Endast klockstapeln från 1925 klarade sig undan elden. Exteriören byggdes upp exakt som den gamla utifrån originalritningarna av Karl Martin Westerberg. För den nya interiören fanns redan ritningar, som upprättats 1954 inför en tilltänkt renovering.
Vy från Hedbäcken mot Kålleredgården-Apelgården okänt årtal. I förgrunden ses syrener. Fotograferat av Sigge Haag, Bölet, som tog foto för att sedan måla av motivet. Från vänster ses "Örnbergs" Hilding Karlssons Kålleredgården 1:11 och Karl Karlsson med dottern Siv Stockmans hus Kålleredgården 1:94 som ligger bakom. Till höger ses Apelgården 1:6 "Lottas" gråa ladugård som ägdes av systrarna Charlotta "Lotta" (1871-1956, gift Johansson) och Karolina Börjesson (1874-1962). Gården revs 1964 eller 1965. Karolina testamenterade gården till Kållereds församling som senare lät uppföra Apelgårdens kyrka (invigd 1982) på Knäckepilsvägen 32.
Oskarströms kapell- och folkskolebyggnad, uppförd 1891 i tegel. Skolan ligger i delen till vänster och kapellet med klocktorn till höger. Orten som utvecklades kring fabriken hade då ingen egen kyrka (invigdes 1918). Arkitekturen har en tidstypisk eklektisk karaktär med tyngdpunkt på medeltida element, såsom flyglarnas trappstegsgavlar och därunder en gotisk bågform. Det var Skandinaviska Jute Spinneri & Väveri AB som lät uppföra byggnaden, "Jutan" kallad i folkmun. Skolan benämndes som Maredsskolan och anläggningen kom senare att kallas Maredsgården, vilken brann ner i november 2017 och därpå utfärdades rivningslov.
Brevkort, "Parti af Varberg", skrivet 1902. Motivet är en utsikt från fästningen mot staden i öster med del av Platsarna till höger i bild. Gerlachska huset och dess stallar syns mitt i bild på den breda Bäckgatans vänstra sida. Längre upp på gatans högra sida ses Sparbanken och som uppfördes 1898 - fotografiet måste således vara taget mellan 1898-1902. Vid horisonten ses Träslövs kyrka, till vänster om Varbergs kyrktorn. Jeppa Förstbergs handelsträdgård ligger till vänster i bild och byggnaden nedtill med vågräta fasadband är 'Freds' banvaktsstuga (Mellersta Hallands järnväg invigdes 1886) och den s k Tågängen.
Ragnhild Boström, Sölve Göransson, Ulf Erik Hagberg med okänd vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.