Teckomatorp
Från 299 kr
Kropp 1:1
vykort, fotografi
fotografi
Vy över Gamla staden från Kuretornet på slottet. Södra kyrkogården håller på att anläggas. Den gamla bron leder ännu till slottet. Stadsparken skall inte anläggas ännu på nästan tio år. Det ljusa huset mitt i bild står ännu, liksom ett rött till höger. Annars är bilden förändrad. På den öppna ytan till höger, p andra sidan gatan från där parken anlades, byggdes stadens lasarett 1878. Det är nu, 2021, bostäder efter att en längre tid varit skola. Längre bort breder idag bostäder ut sig.
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia tärnor som är i tonåren står inomhus i ett klassrum i en skola. De är klädda i Lucialinnen. Lucian har Luciakrona på huvudet med ljus i samt ett rött skärp om livet. Hon håller ihop sina händer. Tärnorna bär glitterkransar i håret, glitterband runt liven samt bär ljus i sina händer. Lamporna i klassrummet är släckta. Publiken i form av en skolklass sitter stilla i sina skolbänkar och betraktar Luciatåget som står uppställda framför dem samt vid sidorna av klassrummet.
Vinfest "Drotten" 23 mars 1967 Två kvinnor och en man står vid ett buffébord som är dukat med olika ostar, vinflaskor och vindruvor. Kvinnorna är klädda i servitrisdressar i form av mörka, västar, vita blusar och randiga kjolar. Mannen är klädd i grå kostym, vita skjortor och mörka slipsar. Han håller ett vinglas halvfyllt med rött vin i högerhanden. En av kvinnorna håller en gaffel med en ostbit på i sin högra hand. Hon håller fram den mot mannen som som är i färd med att ta den med vänsterhandens fingrar.
Luciafirandet 13 december 1966 Ett antal barn i sexårsåldern går i ett Luciatåg. Längst fram går en liten Lucia klädd i vitt linne med rött skärp om livet och med en Luciakrona med ljus på huvudet. Hon håller ihop sina händer. Efter henne kommer fyra små tärnor också i vita linnen och med glitterkransar på sina huvuden. Därefter kommer en stjärngosse med en Staffansstjärna i höger hand och strjärngossestrut på huvudet. Ytterligare små barn klädda i kockkläder, icke utklädda barn m. fl. går i tåget. I bakgrunden sitter publik: många mammor med små barn i famnen
Vykort, "Varberg. Järnvägsstationen." märkt med "Äkta fotografi". Bilden visar stationsbyggnaden sedd från spårsidan. Klockan visar på strax efter halv tolv, både resenärer och järnvägspersonal syns vid byggnaden, till höger väntar ett antal tomma kärror på gods. Utanför expeditionens entré står kanske föreståndaren själv. Här ser man tydligt stationsbyggnadens olika tillbyggnader: i mitten står den urpsrungliga huskroppen med sina två höga sadeltak; på ömse sidor tillkom symmetriska tillbyggnader 1893; längst till höger (i söder) uppfördes 1923 en godsexpedition med matchande högt sadeltak och fasadkrenelering, men i avvikande rött tegel istället för gult.
Handkolorerat brevkort, "Textilfabriken - Warberg." Skandinaviska Textilfabriks AB grundades av bl a ingenjör Hugo Gerlach och uppfördes 1896-1897. Kvarteret hette då Vävaren. Byggnaden med tre trappstegsgavlar är kontorsbyggnaden och bakom den ligger själva fabriken med sågtandstak som skapar generösa ljusinsläpp. Fabriken hade elektrisk belysning från en ångdriven generator. Viktiga faktorer för fabriksbyggnaden var den lätta konstruktionen med prefabricerade element, minimerad brandrisk och ett arkitektoniskt uttryck som både signalerade modernitet och en stabil, traditionell grund med kontorsbyggnadens slottliknande stildrag. Skorstenen är murad med både rött och gult tegel efter ritningar från Düsseldorf. Fabriken blev en av stadens största arbetsplatser och en där många kvinnor kunde få anställning. 1915 tog Malmö Yllefabriks AB (MYAB) över anläggningen och 1962 etablerade sig SWEDA här. och bidrog därmed till inflyttning och att staden växte.
Bilder från skofabriken Viggo Anderssons toffelmakeri ägd av Viggo Andersson. Numera nedlagt pga Viggos gått i pension. Viggo och hans fru bor på andra vån. På första vån toffelmakeriet. Tillverkar efter måttbeställning för "svåra fötter" beställningar från hela Sverige. Då dom ej fick vara i fred på semestern gav dom sig ut och seglade. Hustrun hjälpt också till med tillverkningen. Viggos dröm var att utbiulda sig till konstnär men fadern ville att han skulle ta över hans skomakeri. Viggo målar på fritiden. Foto 3: Redskap för att skära remmar till trätofflor. 4: Utsugningsfläkt vid sullimning 5: Agopress för sullimning 10: Viggos hustru svärtar bottnar till trätofflor 12: Ett par färdiga trätofflor av en modell som sålt mycket bragenom åren. Svartmålade bottnar, rött ovanläder, svart vristrem och svart tåskoning. 13: 6 verk av Viggo
Sonen Arvid har tagit över gården, rivit de gamla uthusen och byggt en stor ny ladugård. Eller är allt nytt? Den står på samma ställe som den gamla, är lika lång och bred. Således kan man ha återanvänt stenväggarna, men lagt in en mängd fönster, dörrar och portar. Ladugården är helt i tidens stil med fähus i sten och foderloft i trä, de många småspröjsade fönstren stående ovanför varandra på jämna avstånd, allt färgat i vitt, rött och troligen brunt. Det är dock lite märkligt att halm ännu är ett gångbart taktäckningsmaterial, men det finns troligen inte tillräckligt mycket skog att såga spån av. T v har man gjort 3 fähus varav två troligen är dubbla, t h är det lada.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Regenerering med användning av Herscheleffekt. Vänstra bilden har kopierats på ett minst 4 år gammalt papper utan särskilda regenereringsåtgärder. Mittbilden är kopierad på ett papper som regenererats genom bestrålning med rött ljus under 5 minuter före kopieringen# ett parti till vänster har dock lämnats obestrålat under rödljusbehandlingen och är därför alltjämt odugligt. Högra bilden har kpoierats på ett 10-12 år gammalt papper (Rekord Bayer Gaslicht Hart)# därav den starka slöjan i bildens vänstra del. Denhögra delen har däremot före kopieringen belysts i 15 minuter under ett rödfilter vid dagsljus (molnig himmel), varigenom pappret där regenererats på grund av Herscheleffekt. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 611.
Från Lidköpingsutställningen sommaren 1946. Huset med Lidköpings stadsvapen och texten (Staden, Slätten, Vattnet) är Kyhlandersskolans norra sida. Fotografen står ungefär vid gatan, Esplanaden, och har skolans annex (ej synligt på fotot) på sin vänstra sida. Det lilla huset till vänster är en tillfällig paviljong. Damen till höger står på gångvägen mellan Esplanaden och Lasarettet. Ytterligare till höger ligger Stadsträdgården. Staden (rött), Slätten (gult), Vattnet (blått) var en slogan som en känd Lidköpingsprofil kommit på, Magnus Lidholm. Det röda är Lidköping färg. S:t Nicolaus är stadens skyddshelgon och brukar visas i röd beklädnad. (Jultomten). Gult för slättens gula säd och blått står för vattnet. Plats: Kyhlanderskolans skolgård. Rätta namnet ska vara Västra Skolan, som den hette då.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.