Värnanäs, Näset. Detta är den ursprungliga huvudbyggnaden på Värnanäs, byggt för Axel Oxenstierna men ombyggt flera gånger.
Från 299 kr
Rådman Carl Jönssons hus, färdigt 1659.
En stubbkvarn i Ismantorp.
Emsfors, teckning av Nils Kreuger 1876.
Domprostgården.
Nisbethska huset på Ölandsgatan 45 uppfördes 1764. Har varit en skola en gång i tiden, 1936 köpte Kalmar sjömanshem fastigheten.
En solig vårdag har Masse gått ut på den plöjda åkern bakom gårdsparten för att ta denna bild på ekonomibyggnaderna. Det är en imponerande ladugård som Fie Oskars har, både lång, hög och bred. Den är ålderdomligt sluten, inte en enda fönsteröppning. Den delen som har agtak innehåller två fähus med hoimdar, hörum, och dubbla båsrader, se Bild 711. Delen t v med halmtak innehåller lada. Utanför fähusen ligger gödselhögar och invid ladan en stor halmstack. Vid goda skördeår räckte inte loften till, utan man lagrade hö och halm ute i stora stackar. Underhållet är eftersatt, men så planerade man också för ett nybygge, se Bild 716. T h som ladugårdsflygel står lammhuset med halmtak. Det här var en av Laus mest fantastiska ladugårdsbyggnader.
Masse har varit uppe och tagit denna bild på morgonen. Han har stått på lillgården, trädgården vid manbyggnaden, och tagit ladugårdens och småhusens framsidor. Ladugårdens lägre delar verkar vara samtidiga, men vänstra halvan har agtak och högra halvan har halmtak. Dubbeldörrar t v kan tyda på att här är stall med hoimd, hörum på gaveln. Den smalare svaipdörren, delad vågrätt, går troligen till kohuset med bås t v och t h om dörren. Längst t h skymtar en ny lada med halmtak och stor ladport. Det reveterade bulhuset (?) med spåntak närmast stallhörnet kan vara ett grishus. Bodlängan i trä med spåntak bör innehålla, vedbod, hönshus mm. Vid staketet ligger några stenblock. Det är troligen trappan till den gamla manbyggnaden, som revs detta år. En trave tegelsten t h vittnar om skorstensbygge i det nya huset.
Hotel Witt på Kvarnholmen med ångkvarnen i bakgrunden. Hotellet har putsad fasad och brutet valmtak
Fastighet i kv. Flädern, tomt 7. Gårdshus med valmtak och takkupa.
Denna vackra sommardag tar Masse flera bilder i Botelsgrannlaget, bl a denna från Bodins ladugård. Här ser vi en fähusdel med hoimd, hörum i sten under agtak och en laddel i bulteknik med framförvarande tröskhus, båda under halmtak. Stora flovedstravar står framför tröskhuset, en hög med trolar, gärdsel eller tvaitar, bakar ligger bredvid, samt en hög huggen ved framför hoimdluckan. Till vänster står ett dass med oregelbundet takfall. Stigen ut till ladugården går troligen bakom busken t h.
Här ser man hur Per Olssons planerat att fortsätta ladugårdsbygget med en breddning och höjning av ladugården. Den provisoriska tätningen med halm är verkligen originell. Den gamla ladugården har agtak, den nya halmtak. Den gamla ladugården är byggd med sten upp i nock, det har bara de äldsta. Båda ladugårdsdelarna innehåller varsitt fähus och det ser ut som att båda har hoimdluckor här på baksidan. Bakom slantunen i förgrunden hänger fisknät på tork.
Ladugårdens baksida med tröskhuset, vars öppningar byggts igen. Halmtaken är någorlunda i skick. På gavlarna finns breda vindskivor, vars ändar sticker upp över nocken formade som djurhuvuden, vilket var det gängse sättet att pryda ett halmtak i Lau. Framför ladporten står en vagn och utanför stallet ligger en stor gödselhög. Vid stallgaveln ser det ut att ligga löshö, som borde tagits in genom luckan där. Intill skymtar lammhusets/vagnbodens gavel.
Denna vackra lilla bulladugård med halmtak kan vara byggd omkring 1865 när detta ställe etablerades. Den har senare byggts till med en lada i resvirke under spåntak. Bakom porten hitåt kan det ursprungligen ha varit en liten lada, senare troligen vagnbod. Därefter följer en hoimd och sedan ett dubbelt fähus och längst bort den nya ladan. 1946 revs denna ladugård bort och man byggde en ny större nere bakom bostadshuset.
Här ser vi från vänster ladans gavel och vinkeln mot tröskhuset som är halmtäckt. Sedan kommer tröskhuset som har spåntak, därefter det nya byggnaden med först portlider och sen ett dubbelt fähus allt under halmtak lagt i flera omgångar. Inne på gården står en liten bulbyggnad under faltak av okänd funktion. Gamla vägen till Alskog och Ljugarn gick förr mellan tunen på bilden och längs ladugårdsväggen.
Masse har stått nere i betåkern och tagit denna bild av partens uthus. Från vänster ser vi magasinet med fähus, sedan tröskhuset som är tillbyggt mot ladan och där står dasset. Sedan ser vi ladan med halmtak med de obligatoriska dekorativt utformade vindskivorna. Mot ladans gavel står hopar med trolar och stör till bandtunar. T h ligger en halmstack, skörden var tydligen god förra året och all halm fick inte plats inne.
I förgrunden ses en enkel anläggning för fastsättning av ryssjor. Från den ställningen över ån fästs armstakar som går ner i vattnet och håller upp fångstarmarna. I bakgrunden ses Nybro, byggd av knuttimrade kistor fyllda med sten, därpå en broläggning av plank och räcke. T v syns ladugården till Laus östligaste boplats, se Bild 271. Det är en bulladugård med halmtak. På högra gaveln skymtar ett skjul. Landskapet är välbetat och öppet.
Masse har varit förtjust i uthusen här på Bönde och tagit många bilder. Här ses ladugårdens södra halva innehållande kohus med dubbla båsrader och en hoimd med lucka närmast genomkörseln. T h står en liten ålderdomlig bulbyggnad med halmtak. Den verkar ha en dörr vid hitre gaveln och en ungefär mitt på och därefter en hoimdlucka. Hoimdluckan tyder på att merparten av byggnaden är ett fähus, troligen ett lammhus. T h står dasset med nytt spåntak, se Bild 674.
Byggnaderna på den Hallsarvepart som revs efter skiftet stod kvar ännu några år in på 1900-talet. Här ses dasset och en liten bulbyggnad med agtak, osäkert vad den innehållit. Troligen har det varit en förvaringsbod till vänster och ett lammhus till höger med hoimdlucka i mitten. Till höger om bulbyggnaden verkar det vara något enkelt skjul med halmtak inklämt mellan den och ladugården i sten. Tyvärr tog Masse aldrig någon bild på ladugården innan den revs bort.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.