Daguerreotyp som anges föreställande auditören Jacob Leonard Levin. Född på fideikommiset Arbottna i Muskö socken som andra sonen till Fredrik Wilhelm Levin och makan Ulrika Sofia Holmström. Vidare gift med Charlotta Christina Palm och bosatt i Stockholm. Han avled i juli månad 1850 i sviterna av lunginflammation. Makarna var då skrivna i Skeppsholms församling.
Från 299 kr
Hospitalskyrkan i Linköping låg innan den revs på hospitalsområdet söder om Hospitalstorget. Sjukvårdsanstalten upphörde som egen församling 1785 och när staden lanserade nytt läge för sjukvården ansågs kyrkan överflödig. Mellan åren 1885 tills byggnaden revs 1897 fungerade den som lokal för Östergötlands museum.
Interiör av Sankt Anna gamla kyrkoruin. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Porträtt av kyrkoherde Sven Hägerstrand. Född i Norrköping 1793 kom han efter studier i Uppsala att prästvigas år 1818. Därefter var han i tjänst som lärare vid fabrikssocitetens skola i Norrköping och vidare vid Ebersteinska skolan i samma stad. Från 1831 komminister i Östra Husby församling och från 1834 kyrkoherde i Björsäter och Yxnerum. Från 1824 gift med Aurora Sophia af Ekenstam.
Ruinen av Sankt Anna gamla kyrka. Kyrkan togs ur bruk på 1820-talet. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Ett hus med många funktioner. Uppfört på 1820-talet som sockenmagasin för Kuddby församling och använd som sådant till den så kallade spannmålsbalkens upphävning 1853. Därefter fick byggnaden ny funktion som socknens fattighus och vidare ålderdomshem. Efter att Åkerlidens ålderdomshem stod klart 1933 användes lokalerna som skola, slöjdsal och skolkök. Från år 1974 disponerar Björkekinds hembygdsförening byggnaden.
Kolorerat vykort föreställande Tyska torget i Norrköping. Torgets namn härrör till Hedvigs kyrka som i folkmun kallas Tyska kyrkan och vars tillkomst bekostats av stadens tyska församling. I fonden syns Enskilda banks bankpalats i jugendstil uppförd 1899-1902 efter Gustaf Wickmans ritningar. Vy mot sydväst.
Porträtt av Theodor Årsén, bördig från Östra Tollstad. Från år 1888 i tjänst som lärare och kantor i Rinna. Året efter sitt påbörjade arbete i Rinna gifte han sig med Ida Lindblom, bördig från Ulrika församling. Makarna bodde kvar i Rinna till maj månad 1923, för att i den tiden flytta till Linköping.
Stjärnorps slott från sjösidan (Roxen). Huvudbyggnaden ödelades i en brand 1789 och kom vidare inte att återuppbyggas. Kraft lades istället på anläggningens flyglar, varav den södra redan före branden inrymde ett slottkapell som från 1810 uppgraderades till sockenkyrka för den då bildade Stjärnorps församling. Den planterade ytan i bildens förgrund har i senare tid utlagts till kyrkogård. Foto från omkring år 1900.
Brukspatron Gustaf Westerblad föddes i Västerås 1806 och var från 1837 gift med Emma Ulrica Godenius, bördig från Gagnef. Makarna inflyttade till Östergötland 1846 och kom i länet att arrendera Ribbingsholms säteri i Kullerstad församling. Här ser vi Westerblad avporträtterad i norrköpingsfotografen Herman Schreoders ateljé 1867.
Porträtt av Anders Gustaf Ritzman. Född i Lofta församling och uppvuxen under knappa förhållande. Föräldrarna var backstugusittare. Efter ett antal drängtjänster flyttade han år 1859 till Linköping. Samma år gifte han sig med Anna Brita Andersdotter, bördig från Vreta Kloster. I Linköping utbildade sig Ritzman till murare. Med åren byggde han upp ett visst välstånd och kom att bli gårdsägare.
Porträtt av Johan Peter Fogelqvist. Bördig från Västergötland. Utnämnd till kyrkoherde i Hedvigs församling 1881. Dessförinnan gift med Beda Wilhelmina Salvén (1843-1878) och efter makans död omgift med hennes syster Teodolina Corona Salvén (1844-1891). Kyrkoherde Fogelqvist kom att hinna med ett tredje giftemål, när han 1893 äktade Eva Kristina Malm (1855-1933).
Man talade i äldre tider om Landsförsamlingens kyrka, den vi sedan länge endast benämner som S:t Larskyrkan. S:t Lars församling bar fram till socknens inkorporering med Linköping 1911 självständiga befogenheter för den egna förvaltningen. Territoriellt omslöt församlingen staden Linköping och "Landsförsamlingens" historiska koppling till tätorten förklarar sockenkyrkans läge.
Porträtt av Hulda Katarina Lindgren. Från 1875 gift med linköpingsfotografen Peter Johansson Bergh (1842-1898). Äktenskapet gav paret sex barn, varav fyra överlevde barnåren. Efter makens död flyttade Hulda Katarina till Stockholm med sina tre hemmavarande barn. Hon avled där 1915 skriven i Katarina församling.
Panorama över sydvästra delen av Klara församling. I förgrunden t.v. Klara kyrka samt Kirsteinska huset vid Klara Strandgata (Vasagatan) med tillhörande trädgård. De låga husen på panoramats högra halva revs på 1860-talet för att lämna plats åt Centralstationen, som nu reser sig där.
Mössebergs musikkår vid Settergrens hörna, Danska vägen, 1947. Ledare: Arvid Pompeijus. Känner igen i första raden Stig Johansson klarinett, Olle Karlsson flöjt, J.W. Gustavsson basun, Gösta Johansson trumpet. Vidare Oskar Nilsson basun, Lennart Lind saxofon, Arnold Ewertz bastuba, Lennart Gustavsson klarinett, Ingvar Andersson (Arrestig) trumpet. Tydligen ett tillfälle då vi etablerat samarbete med Frälsningsarmén, som då var en mycket aktiv församling.
Bilder från dåvarande Metodistkyrkans, senare Katolska kapellets, gård. Byggnaden uppfördes på 1830-talet och ombyggdes 1868 till Kalmar metodistförsamlings kapell (S:t Pauls församling) och hade då namnet S:t Pauls kyrka. Byggnaden såldes till Katolska församlingen 1987. Altarskåpet är därefter utfört av Sven-Bertil Svensson.
Bilder från dåvarande Metodistkyrkan, senare Katolska kapellet. Byggnaden uppfördes på 1830-talet och ombyggdes 1868 till Kalmar metodistförsamlings kapell (S:t Pauls församling) och hade då namnet S:t Pauls kyrka. Byggnaden såldes till Katolska församlingen 1987. Altarskåpet är därefter utfört av Sven-Bertil Svensson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.