En omvänd ordning av påskriften ger oss den rätta informationen; Anna Koskull gift Ridderborg. Nämligen född som enda dotter i raden av söner till baron Ivar Koskull och friherrinnan Anna Sofia Viktoria Banér. Född i Karlskrona och större delen av sitt liv boende i Lund och Kristianstad med flera orter, hade hon genom sina föräldrar anknytningar till godsen Svenneby och Ekenäs i Östergötland. Tillsammans med maken Bror Ridderborg disponerade hon även gårdarna Högmålen och Sjövik i östgötska Norra Vi och hon var skriven till den sistnämnda gården vid sin död i Södertälje 1902. Här porträtterad omkring 1875.
Från 299 kr
Född i Linköping 1849 av föräldrar som kort dessförinnan inflyttat från Gävle respektive Göteborg, växte Robert Johansson upp i ett gudfruktigt hem vid Nygatans nedre ände. I sin 10-årsålder flyttade familjen till Vallerstad för faderns tillträde som församlingens kyrkoherde, en tjänst han skulle inneha till sin död 1871. Efter den händelsen flyttade änkan och de nu fyra barnen till Uppsala. Väl där och i ålder lämpade sig teologiska studier för Robert och han avlade sin första examen 1878. Han prästvigdes året därpå och erbjöds efter en tid plats som komminister i S:t Olai församling i Norrköping. Foto omkring 1875.
Vrå gård i Vallda. Bostadshus med glasveranda och ekonomibyggnad till vänster. Vid trådstaketet i förgrunden pågår häckklippning via stege. När fotografiet togs ägdes gården av Arvid och Josefine Källberg. De hade sonen Arnold (f. 1927). Gården var Josefines hem och kvar bodde även Josefines syster Bernhardina Andersson och fosterbror Torsten Andersson. Föräldrarna hette König och Augustina Andersson (f. Pettersson), vilka i sin tur övertagit den efter hennes föräldrar Magnus (f. 1818) och Maja Johanna Pettersson (f. Carlsson 1816). Gården var i släktens ägo fram till 2013. (Se även bild G8369).
Porträtt av fru Fredrika Ström. Bördig från Skåne inflyttade hon som ung med sina föräldrar till Blekenstad gård i Ekeby, som föräldrarna arrenderade från 1856. År 1870 gifte hon sig med Johan Marcus Wallenberg. Maken arrenderade vid tiden överstebostället Kungsbro i Vreta kloster men med tiden kom de att inköpa och flytta till nämnda Blekenstad. Av skäl bortom denna uppgift att utreda bröt makarna upp från Blekenstad i mitten av 1880-talet för ny tillvaro i Linköping. Det barnlösa äktenskapet nådde sin ände vid makens bortgång 1901.
Tidigt porträtt av Therese Askenbeck. Taget i snar tid, ety hon avled redan år 1863. Föddes gjorde hon i Linköping, året var 1835. Hennes föräldrar var konditorn Nils Gustaf Askenbeck och Hedvig Elisabeth, född Bergström. Familjen bodde invid Storgatan i Linköping. I förstone i vad tiden kallade Bielkeska gården och från 1851 i von Lingens gård. Från 1858 var Therese gift med handlare Carl Tibell men som redan sagts blev äktenskapet kortvarigt. I november månad 1863 avled Therese i sviterna av lungsot, blott 28 år gammal. Kort före hade även makarnas yngsta dotter dött och kvar stod handlare Tibell med dottern Ebba.
Bostadskongress. 9 augusti 1945. Ericssonska stiftelsen byggdes på 1920-och 1930-talet mellan Floragatan och Banérgatan som bostäder för äldre utan egna medel. Joh. och Elisabeth Ericssons donationsfond grundades genom testamente av grosshandlaren Emil Ericsson till minne av hans föräldrar. 24 lägenheter i fyra envånings-hus av trä invigdes, april 1928. Huvudbyggnaden i två våningar och två envåningshus av sten invigdes 1934 och anläggningen, ritad av Gunnar Wetterling. Samman-lagt 68 lägenheter med ett rum och kök, en samlingsal och vaktmästarbostad. Stiftelsens byggnader övergick 1981 i Gavlegårdarnas ägo. De har på senare tid använts som studentbostäder efter ombyggnad och restaurering. Envåningslängorna har byggts om till större hyres-lägenheter.
Herman Eriksson f. 15/11 1876 i Älgarås, död 27/2 1968. År 1881 flyttade hans föräldrar till Mäloset, där han sedan bott. 1907 köpte han gården. 1908-1938 fjärdingsman. Företrädaren bodde i Bråten. Till en början var lönen 450 kronor om året. Postbärare närmare 30 år. Företrädaren, Karl Sjöberg gick alltid de 32 kilometrarna två gånger per vecka. Från 1937 postgång varje vardag. H. E. har använt cykel eller spark. Hästskjuts och någon gång bil. Hustrun Hulda (Säll) f. 6/9 1881, död 12/8 1946. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
"Anders Lycka" i Guntofta, Släp. Bostad med glasveranda. Framför dörren står en flicka. Fotografiet ingår i dokumentationen från 1982 av Guntofta 1:4, tidigare Börje Månsgård. 1902 arrenderade systrarna Sofia och Albertina Johansson "Anders Lycka". De köpte ett hus av David Johanssons föräldrar vid Prästbron som flyttades till Dalslyckan, där de skulle få bo under sin levnad. Arrendeavtalet var 20 kvinnodagsverken. Sofia var jungfru i Guntofta där hon mjölkade och skötte Maria Hansson. Fastigheten fick beteckningen Guntofta nr. 1. Albertina dog 1926 och Sofia 1938.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.