Ånnaboda, fotojobb (?), arbetarkommun 70 år 12 februari 1968 Närbild på två barn i sex- eller sjuårsåldern som sitter tillsammans i en pulka och åker utför en backe i Ånnaboda. Barnet som sitter främst i pulkan är klädd i en vit jacka, mörk mössa, vita vantar, svarta byxor och svarta pjäxor. Barnet som sitter baktill i pulkan ser man bara huvudet på och det är klätt i en vit mössa och har en vit luva över mössan samt bär glasögon.
Från 299 kr
Tre kvinnliga sjukvårdsbiträden står bredvid två manliga patienter som ligger i sina sjuksängar på den manliga kirurgavdelningen, Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Stående till vänster är Aina Englund (1914 - 2012), övriga är okända. Baktill på männens sänggavlar sitter temperaturkurvor. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Två kvinnliga sjukvårdsbiträden står bredvid två manliga patienter, den ena ligger i en sjuksäng den andra sitter i en rullstol, manliga kirurgavdelningen på Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Baktill på männens sänggavlar sitter temperaturkurvor. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Två välklädda kvinnor besöker två manliga patienter, den ena ligger i en sjuksäng och den andre sitter i en rullstol, manliga kirurgavdelningen på Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Baktill på mannens sänggavel sitter en temperaturkurva. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
En ung manlig patient, med bandagerat huvud, ligger i en sjuksäng på den manliga kirurgavdelningen, Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Baktill på sänggaveln sitter en temperaturkurva. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Ett kvinnligt sjukvårdsbiträde står bredvid en manlig patient som ligger i en sjuksäng på den manliga kirurgavdelningen, Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Baktill på sänggaveln sitter en temperaturkurva. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Porträtt av Johanna Catharina "Kitty" Oxehufvud född Melin (18101874). Sittande i stol med högt ryggstycke. Mittbena, slätt hår uppsatt baktill. Klädd i mörk krinolin och kappa av sidenmoiré med vida ärmar och spets kring öppningen. Örhängen, ring på vänster ringfinger och brosch framtill på klänningen. Lutar sin vänstra arm mot litet bord med blomsteruppsättning i vas. Dagerrotyp / daguerreotyp i ram. Nordiska museet inv.nr 314084. - Portrait of Johanna Catharina Oxehufvud (18101874). Quarter-plate daguerreotype.
Sexton flickor (möjligen en pojke) på Kerstin Johanssons 10-årskalas den 18 augusti 1939 i Albäck. De står på utsidan av trädgårdens vitmålade trästaket, varöver dahlior, rosor och andra sensommarblomster skjuter upp. Slipens Klas står baktill i hatt och kostym. Bland barnen syns bland annat Margit Larsson, Gerda Johansson på Nytorp, Lundgrens Ella (fosterbarn hos Anders Lundgren), Inga i Kantabur, Anna Greta i Kantabur, Karin på Nytorp (Larsa Karin) och "Banvaktarens" lilla Sonja Andersson.
Hallsarve far och son Hans och Arvid Karlsson säkrar råglasset genom att lägga en bom längs med uppe på lasset och spänna det s k gördingsrepet runt bommen och knyta fast det i utstickande slanor på flakbotten fram och baktill. Hans och Arvid är klädda i arbetskläder med vegakepsar, Hans har arbetsväst. Se Bild 55. Bilden är tagen på åkrarna i det öppna landskapet sydost om gårdarna med utsikt mot sjön. Det ser nästan likadant ut idag! T v skymtar en liten agtäckt byggnad.
Lindhska bokhandeln, 17 maj 1966 Entrén till Lindhska bokhandeln. En stor banderoll med texten "Lottförsäljning pågår" hänger över entrén. Till vänster sitter en affisch med skriven text. Där står: "Vinster 50 000: - Nr: 439.822" 50 000: - Nr: 779.206 Sålda hos oss!" I förgrunden står en dam klädd i mörk hatt med rosett baktill, kavaj och kjol med ryggen mot kameran och tittar upp mot entrén. Hon har ett papper i sin vänstra hand. En massa herrar och damer köar och står i entrén till bokhandeln. Till höger går en herre gatan fram iklädd kostym. Han bär ritrullar i vänstra handen och har ryggen mot kameran. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Tre kvinnliga sjukvårdsbiträden står bredvid tre manliga patienter, två som ligger i sina sjuksängar och en som står upp, på den manliga kirurgavdelningen, Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Stående till vänster är Aina Englund (1914 - 2012), okänd i mitten och Ester Johansson (1914 - 2008, gift Faldahl) till höger. Baktill på männens sänggavlar sitter temperaturkurvor. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Elva lusseklädda kvinnor, sju sjukvårdsbiträden och fyra kökspersonal med vita kockmössor, står samlade bredvid en tom sjuksäng på den manliga kirurgavdelningen på Mölndals sjukhus 1939 - 1941. På sängbordet finns två tända ljus och ett par kaffekoppar. Baktill på sänggaveln sitter en temperaturkurva. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Grävarlag vid ån Skuttran vid gränsen till Grimmared. Man arbetade 10 timmar/dag och dagspengen var 2 kr per dag. (Se även bild GEA004) Personer, utifrån numreringen till bild GEA004 (med antagandet att de räknas från vänster och att person nr 2 där står baktill och nr 3 framtill): 1) Johan Johansson, St Råryd, Torkels 2) Förmannen från Källsjö 3) Källsjöbo 4) fr Stamnared, 5) Hjalmar, Vallby Veddige (Riskullen) 6-8) Källsjöbor 9) Bernt August Bengtsson, Kusagärde 10) Birger Gustafsson, Stamnared (Eskillahagen) 11) Klas Johansson, Sällstorp 10, Gers (uppgiftslämnare) 12) Källsjöbo 13) Ivar Johansson, Hulta Veddige 13) Källsjöbo 14) Kungsätersbo. (Nr 9 på bild 4 saknas här, Karl Almer Berntsson, Kusagärde)
fotografi
Att ta bort sten från åkrarna var ett evigt arbete. Små kunde man plocka och bära bort, men till stora använde man stensläp. Stensläpet placerades intill stenen, ibland grävde man ner släpet lite, och sedan vältrade man på stenen för hand eller med hävstänger. När man fått på stenen, fick stutarna släpa bort den. Större stenar som man inte kunde vältra upp, grävde man i stället ner så de hamnade under markytan. Riktigt stora stenar fick ligga kvar. Här visar Masse två sorters stensläp. Den lilla t v är av självvuxet virke, man har använt en klyka och dymlat på en tvärslå baktill. Där utöver har man lagt till två offerbitar på medarna, de var lätta att ersätta jämfört med den självvuxna biten. Det andra stensläpet är betydligt mera arbetat och liknar en enkel kälke. Den kunde användas för stora stenar.
Gruppbild utomhus i en trädgård, med fruktträd och bärbuskar i bakgrunden. Längre bakom skymtar också ett staket. I gräset sitter två kvinnor i vita finkläder och en man i mörk kostym, väst och fluga (troligen Gottfrid Nylén). Bakom, i mitten på stolar, sitter ett äldre par i mörka kläder, kanske svarta. Kvinnan är troligen Mathilda (Tilda) Eriksdotter och mannen Emil Olsson, vilka är morföräldrar till den lilla flickan som står emellan dem - Elvy Nylén. Elvy har vit sommarklänning och långt, utsläppt hår, med en rosett fäst baktill. I bakre raden står en kvinna, troligen Elvys mamma, Therése, med vit klänning och mörkt bälte i midjan. I mitten bak, bredvid Elvy står en äldre flicka som ler, också med rosett i håret. Bak till höger står en man i mörk kostym och slips. och en man, också klädda i vita sommarkläder och mörk kostym
En typisk massebild, där man direkt lägger märke till hans pedagogiska förmåga: han ställer upp 6 redskap på jämna avstånd på en bräda mot en vägg, så de tydligt framträder. Han vill så tydligt som möjligt visa hur redskapen ser ut. Spaden är av uråldrig typ, vilken ännu användes in på 1900-talet, innan fabriksgjorda med hela metallblad slog igenom. Denna spade är järnskodd genom att ensmidd "hylsa" med skarpa kanter är trädd på skaftet. Upptill avslutas järnskoningen med en utstickande ögla på var sida. Genom öglans hål är en spik slagen in iträet, vilket håller järnskoningen på plats. Att kunna smida sådana järnskoningar i gårdens smedja tillhörde den tidens allmänbildning. Skaftet är breddat upptill och försett med en greppvänlig valk baktill och inte genombrutet som på moderna spadar. Skaftet är rakt och dess enkla formgivning elegant. Greparna användes främst vid arbete med gödsel och släke. Den vänstra är av modernare slag med smidda horn, möjligen kluvna ur ett och samma järnstycke. Fästet sitter baktill längst nere på träskaftet, där en genomgående nit och en järnring längst ner håller hornen på plats. Skaftet är rätt långt och något böjt och dess avslutning upptill är likt en gaffels, inte en spades. Greparna 2, 3 och 4 är alla gjorda av trä med järnskodda horn fästade med nitar. Greparna är välarbetade med tappade och pluggade slåar. Själva skaftets nedre del utgör det mellersta hornet. Skaften och hornen är kraftigt böjda, vilket innebär att man varit tvungna att leta efter självvuxna ämnen att tillverka dem av. Grepe nr 5 är något annorlunda genom att hornen är platt avsmalnade utan järnskoning. Den är heller inte lika böjd som de övriga. Den är också den största av greparna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.