Parti av Storgatan i Valdemarsvik 1962. Inom kort kommer trähusen på gatans högra sida att rivas och ersättas med tidstypiska affär- och bostadskomplex. Närmast ses vad samtiden kallade Centrumhuset, inrymmande sina sista hyresgäster i skobutiken Oscaria, Arvid Anderssons Herrekipering och pensionat Centrum. Byggnaden var uppförd 1849. I bortre änden av den rivningsbeslutade husraden skymtar Stora hotellet.
Från 299 kr
Ritningarna till vad som kom att bli Linköpings läroverk är daterade år 1858. Bakom dem stod den produktive och från Stockholm verksamma arkitekten Johan Fredrik Åbom. För byggnadsarbetet ansvarade den mer lokalt verkande men väl så ansedda byggmästaren Jonas Jonsson. Byggnaden kunde invigas år 1864. Här ett något förbleknat fotografi som visar miljön omkring sekelskiftet 1900.
Motala rådhus, eller vad som skulle komma att bli stadens säte för styrande och dömande. Bildens tillkomst kan uppskattas till omkring 1910, den tid då anläggningen genom gåva övergick från att ha varit privatbostad till att brukas som beskrivits. Huvudbyggnaden med sina fyra flyglar uppfördes under åren 1895-1897 som bostad för väg- och vattenbyggnadsingenjören Carl Anton Ahlbom.
Från 1924 års kraftiga vårflöde där Tinnebäckens lopp genom Linköping nådde kritiska nivåer. Platsen motsvarar dagens läge för Sporthallen. I bildens bakgrund ses Ådala utmed Hamngatan, som för övrigt inte sträckte sig längre söderut förrän in på 1950-talet. Husen till höger låg således i vad tiden kallade Tinnerbäckslyckorna, del av dagens Hejdegården.
Jenny Amanda Johnsson med vad som förmodas vara hennes förstfödde son i knät. Hon är sedan 1916 gift med kronojägaren Gotthard Johnsson. Båda är norrlänningar, födda i Bjursholm respektive Arvidsjaur, men bor nu i kronojägarebostället Forserum. Här blev familjen kvar tills en ny tjänst för maken lockade i Södermanland 1930.
Gårdsinteriör från vad tiden kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet. Gården ägdes då trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg och rimligtvis är det honom och hustrun vi ser på bänken omgiven av makarnas dokumeterade sju barn.
Vy mot Linköpings domkyrka 1939. Bilden tagen från Östergötlands museum som vid tiden snart står färdig. Närmast ses odlingar i sydöstra hörnet av vad som senare kommer att kallas Museiparken. Odlingarna och bebyggelsen kommer inom kort att försvinna. Mellan området och kyrkan skymtar domprostgården till vänster och biskopsgården till höger i bild.
Motiv ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som får tolkas vara ett reprofotografi efter den i främst Sankt Anna verksamma fotografen Emil Durling. Under alla omständigheter återfinns samma motiv i dennes produktion med god proveniens. Vad vi ser är Fredriksnäs herrgård i Gryt. Genom Durling kan den ursprungliga bilden dateras till 1903.
Fru Amalia Albertina Karlsdotter tillsammans med vad som finns skäl att anta sin mor, Anna Sofia Jonsdotter. Båda kvinnorna är bördiga från Östergötland men här sitter de i dotterns hem i Örebro. Amalia Albertina är sedan 1880 gift med sadelmakaren Carl Johan Hoff och makarna har från 1892 sitt hem på adressen Storgatan 9. Bilden är från omkring 1910.
Axel Sparrs speceriaffär i bostadsområdet Lindhem omkring 1915. Fotografen hade för bilden ställt sig på vad som kom att bli Duvgatan och vänt sig mot affären utmed Blomgatan, där affären bar gatunummer 8, vilket idag motsvarar Vretagatan 1 A. Huset i bakgrunden hade adress Blomgatan 10.
Eduard Anderssons garn- och vävnadshandel i gatuplanet till vad som kan kallas Bielkeska gården. Fotoåret 1902 var huvudbyggnaden omkring 100 år, då uppförd av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som vinterbostad. Nu var Eduard Andersson hälftenägare och bodde med sin familj i husets övervåning.
Fotografi av Vist kyrkas inre som vad känt endast finns bevarad som reproduktion. Lyckligtvis finns andra interiörer av fotografen bevarade. Oavsett ger bilden en relativt tydlig föreställning om hur kyrkan var inredd vid förra sekelskiftet, likväl som längre fram till en förödande eldsvåda lade kyrkan i ruin 1961.
Wadstena har lagt till vid lastageplatsen invid Malfors. Vi vet inte vad som i stunden lossades men närheten till Cloettas chokladfabrik gjorde att just Malfors länge var platsen för exotiska leveranser från världens alla hörn. Bild från 1920-talet, även brytningstid för landets godstransporter där lastbilar kraftigt ökade till antal.
Skomakare Johan Peter Sundberg och hustrun Kristina Sofia porträtterade omkring 1910. Makarna var hemmahörande i Gatstugan i Vist socken, och med förskinnet på ser de i ögonblicket hemmastadda ut. Vi får nog ändå ta höjd för att bilden togs i en elegantare miljö än vad deras skomakaretorp kunde uppvisa.
Motiv från utgrävningen av vad som kom att benämnas Sverkerskapellet söder om Omberg. Byggnaden framkom som en överraskning när en förmodad gravhög genomsöktes 1916. Komplexets ursprung och funktion har diskuterats genom åren, där föreställningen om religiös funktion kommit att avfärdas. Istället torde byggnaden ingått som en produktionsenhet knuten till det näraliggande Alvastra kloster.
Vinjetterat porträtt av Ludvig Aurell. Efter en karriär som direktör vid Sundsvalls handelsbanks kontor i Stockholm erbjöds han 1908 samma tjänst för Östergötlands enskilda bank. I samband med detta inflyttade han till Linköping med makan Christina Lundahl och parets två barn. Familjen var bosatt i vad som senare kom att kallas rådman Hultmarks villa i hörnet av Linné- och Sankt Larsgatan.
Gofika på museets terass. Brödet kom från Willfors konditori men vad fruarna Kristina Hedenblad och Anna Hedengran firade är oss inte känt. Möjligtvis att fru Hedengran avslutade sin anställning som biljettförsäljerska denna sommar. Hennes make arbetade för övrigt på just Willfors. Kristina Hedenblad hade tjänst som kanslibiträde.
Inloppet till slussen i Mem med den lilla kustortens bebyggelse till höger. Bland husen ses bland annat tullstationen och slussvaktarbostället intill slussen. Bortom slussvaktarbostaden skymtar den skarpögde del av kanalmagasinet som utgjorde festlokal vid Göta kanals invigning 1832 med konung Carl XIV Johan och drottning Desideria som hedersgäster. Dess då tydligare visar det myckna virket vad som transporterades på kanlen vid tiden för bilden.
Vy mot Nygatan 16 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet och miljön illustrerar tydligt den enklare trähusbebyggelsen som länge dominerade stadsbilden, med långsmala tomtindelningar där gårdshusen närmast bildade egna gator utan namn. Just detta gatuhus revs inte förrän 1971, då för att ge plats för vad som i folkmun kom att kallas Folksamhuset.
År 1934 stod vattenkraftverket i Hackefors klart och tystade Stångåns tidigare fria flöde förbi platsen. Innan dess hade emellertid fallets två kvarnar upphört att mala, den sista (bildens) 1929, med vetskap om vad som komma skulle. Fotoåret 1925 malde kvarnens stenar dock ännu.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.