Längs vad som skulle komma att läggas ut som Kaptensgatan i Linköping 1992. Stadens trängregemente var sedan 1987 nedlagt och marken med utvalda byggnader stod nu mitt i förvandling mot ett nytt bostadsområde. Den stora byggnaden i bildens fond inrymde tidigare logement men byggdes nu om till bostäder.
Från 299 kr
"När länsorkestern spelar upp i den magnifika 1800-tals-teatern, då är det högtid i Gävle, då visar en kultur-medveten provinsmetropol toppen av vad den förmår". Bilden finns med i boken "Ett 4faldigt leverne". Text Allan Lundberg och Foto Svante Hedin. Från utställningen "Gävlar i stan" på Gävle Museum 1967.
Vykort med motiv från bruksanläggningar i Lottefors, Bollnäs. Poststämpel 23/5 1909. Avsändaren av vykortet skriver bl.a: "Om du en gosse i Hudiksvall möter så se dig för att du väl dig sköter, för tenk vad roligt det skulle vara, att upp till Hudik på bröllop fara. Vi är frisk och mår bra som vanligt."
Vid främst 1900-talets mellersta årtionden omdanades våra svenska städer i stor skala. Linköping utgjorde inget undantag. Under perioden 1930-1975 utplånades med något enstaka hus undantaget all bebyggelse i åtminstone 14 kvarter i stadskärnan. Kvarteret Apoteket var ett av dem som vid 1970-talets början närmast totalt utraderades vad äldre hus beträffar. Här Domkyrkogatans löp mot Stora torget 1970 eller möjligen 1971.
I skrivande stund fortgår nyproduktion i bildens bebyggda område. Markområdet har länge utgjort, vad man välvilligt kan benämna som parkmark, men som dessförinnan gav plats för bildens husrad. Husen bildade bostadsområdet Stolplyckans gräns mot Djurgårdsgatan. Närmast, i hörnet mot Skyttegatan, Djurgårdsgatan 67. December 1973.
Björs gård, Klastorp. Farmor Sofia Bengtsson och faster Olivia Börjesson rensar bär. Sofia har bären i en korg, medan Olivia har en skål och en katt i knät medan hon rensar. Längs husfasaden frodas vad som ser ut att vara dahlior. Fotografen flyttade 1935 som nygift till Klastorp 15 och de flyttade sedan vidare till Barnabro i Lindberg 1938.
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv "Liljefors: Hafsörnar. (Nationalmuseet)". Text på baksidan: "Vi undrar storligen om Fröken har fått sakerna som vi skickade, vi emnade betala frakten men ifall de kanske då blef lengre liggande vad god låt oss höra om det kommit till retta. många helsningar medföljer. Oskar Regina Ström".
Vistorp med sitt läge invid det numera avvecklade Korpvallen i Linköping skulle vad markanvändningen beträffar kunnat stå kvar men bedömdes uttjänt och revs en tid efter bildens tillkomst. I äldre tid hörde hemmanet till en av Vidingsjös gårdar och benämndes även som Trädgårdstorp. Stället friköptes av militären vid början av 1900-talet.
Vykort, "Slottet, Halmstad." Klocktornet i sin fulla höjd sett från innergården. Under 1600-talets första hälft utvecklades vad som kommit att kallas Kristian IV-renässans och Halmstads slott hör hemma i denna arkitekturstil. Just det smala höga tornet med sin huv minner idag om denna speciella stil.
Vid det sena 1800-talets expansion nådde Linköpings stad vad tiden kallade Tinnerbäckslyckorna. Ett områdesnamn som tappat sin betydelse men som motsvarade stadsdelen Hejdegårdens norra del mot Tinnerbäcken. Närmast bäcken utmed Gripgatan lät snickaren Nils Fredrik Peterson uppföra ett flerfamiljshus i tidens krav. Några in på 1900-talet tillbyggdes huskroppen och försågs med bildens generösa trapphus mot gården. Foto 1965 inför omfattande rivningar i området.
Mellan vad som kan kallas Odd Fellows hus och Linköpings posthus låg tills det revs under 1930-talet S:t Lars församlings gamla komministergård. Med tiden hindrade huset en önskad breddning av S:t Larsgatan, vid sidan av Postverkets vilja till utbyggnad. Fotoåret 1927 var byggnaden ännu i bruk som komministerbostad i husets övre våning och affärsverksamhet i gatuplanet för Linköpings Nya Hattfabriks Modemagasin.
Sommaren 1950 och en sista chans att fotografera gatuhuset till Huitfeltska gården utmed Ågatan i Linköping. Lyckligtvis stod inte en rivning för dörren. I stället hade kommunalpolitikern Lennart Sjöbergs motion om ett reservat för utvalda hus nått verkan och Huitfeltska bestämts som ett första objekt att flytta till vad som kom att bli friluftsmuseet Gamla Linköping.
Omgivningen vid vad Linköpingsbor minns som T 1 bar ännu lantlig prägel vid fotografiets tillkomst. Regementets kaserner stod klara 1911 för Östgöta trängkår, som i slutet av 1920-talet uppgick i Svea trängkår och som vidare kom att betecknas T 1. Här en vy från öster när regementet stod nyuppfört.
Vid vad som skulle komma bli platsen för entrén till Östergötlands museum, riktade fotografen kameran mot två nyligen uppförda villor. Närmast till höger arkitekt Axel Brunskogs egenritade villa som han givit namnet Elsagården till ära av hustrun. Den vita villan i bakgrunden och utmed Artistgatan tillhörde vid tiden stadsfiskalen Per Johan Reinold Arnander. Längst till vänster en skymt av Linköpings teaterhus. Foto omkring 1920.
Motiv ur fotografen Emil Durlings samling med motiv från hans hembygd S:t Anna med omnejd. Bilden har lämnats oss utan information förutom vad vi ser och årtalet 1917 präglat i plåten. Ett möjligt uppslag är fotografens hushållerska Anna Eugenia Andersson vid köksbordet till fotografens hem Strömmen. Defekt.
Tvivelsutan motiv från Linköping där stadens domkyrka och slott bildar fond. Mer oklart vad sällskapet beträffar, men efter fotografiets gåvogivare är medlemmar av familjen Sandberg ett rimligt antagande. I vilket fall som helst samlades sällskapet för fotografering i slottsparken. Tiden uppskattas till omkring 1910.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.