Parti av Västgötegatan i Norrköping. De båda lägre byggnaderna till höger kommer rivas inom kort för att bredda Västgötegatan. Bortom dessa ses Ståhlboms kvarn med silo på vardera sida av gatan. Vy mot väster.
Från 299 kr
Vykort med motiv av Nya torget i Norrköping. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Smedjegatan 39 och 41 i kvarteret Karbinen, Norrköping. Byggnaderna i båtshusmanstil var byggda 1839 respektive 1842. Fotografiet är taget i samband med rivningsansökan 1951. Vy mot väster.
Suddig men unik vy från Linköping. Läroverksgatan sedd mot norr. Bortom trähusen reser sig Linköpings läroverk och i fonden skymtar del av Linköpings domkyrka.
Utmed en Linköpingsgatan vars miljö fullständigt utraderats sedan bildens tillkomst 1929. Repslagaregatans löp mellan Nygatan och Storgatan (över och förbi nuvarande Lilla torget) genomgick från mitten av seklet en total omgestaltning. I ett första skede revs bildens hus och lämnade en länge närmast outnyttjad yta. När tiden var mogen uppfördes Gyllen-varuhuset på platsen.
Bakgårdsmiljö från Apotekaregatan 7 i Linköping.
Linköpingsmotiv från 1929 som inte självfallet låter sig lokaliseras. Närmast Klostergatan 15 följd av nummer 17 bortom grenverket och vidare gaveln till nummer 19. Det sistnämnda huset, Wetterbergska gården, inrymde i än äldre tider stadens första folkskola för flickskola. Bakom skrädderiet som annonseras invid grindstolpen till nummer 15 finner vi sannolikt Klas Klasén.
Från Stora torget med blicken längs Tanneforsgatan i Linköping. Bebyggelsen i kvarteret Domaren till höger är helt ersatt sedan bilden tillkom 1930.
Åldrigt parti av Storgatan i Linköping. Vy från Järntorget österut som genom inslag i bilden kan dateras till sommaren 1875 eller 1876. Närmast till vänster ses en skymt av stadens läroverk, i funktion från 1864. Närmast till höger ligger den så kallade Landskamreraregården.
Storgatan 3 i Söderköping med en glimt in mot gården.
Del av Torggatan i Linköping 1956. Huset i blickfånget kommer att rivas inom kort och fullfölja de styrandes önskan att istället för en trång gränd skapa ett torg på platsen.
Före 1960-talets genomgripande sanering av kvarteret Druvan i Linköping, bar miljön i hörnet av Stor- och Hamngatorna en helt annan karaktär. Storgatan 8 1956.
Trångt och dunkelt utmed Stora Badstugatan i Linköping. Det lägre huset bar tills det revs gatunummer 10. Foto 1955.
Hantverkaregatan i Linköping 1938 och personal från Östergötlands museum var där för att dokumentera miljön före planerad sanering. Vy från Stora torget.
Parti av Skönbergsgatan i Söderköping 1918. Vy från mötet av den senare utlagda Barnhemsgatan med blicken vänd österut. Närmast till vänster skomakare Carl Johan Hammarlunds verkstad med affär.
Parti av Kungsvägen i Mjölby en mulen vårvinterdag. En uppskattad datering landar vid 1966 eller 1967. Närmast till vänster ses den så kallade Basarlängan som var en av flera byggnader utmed trafikleden som kom att rivas när ett nytt och mer modernt centrum realiserades. Lyckligtvis sparades Kanikegården till höger, uppförd 1914-1915 efter ritningar av Axel Brunskog.
Panorama över Motala. Bilden är odaterad men kan med god lokalkännedom säkert preciseras närmare än vad vi här antar vara 1890-tal. Vy från sydost mot stadens bebyggelse runt Motalaviken. Till vänster landsvägen från söder som motsvarar den senare namngivna Sveavägen.
I slutet av 1950-talet önskade man bredda Västgötegatans nedre del där byggnader inom kvarteret Vårdtorent skapade en flaskhals. Bilden visar Norra Bryggaregatan, nuvarande Mäster Påvels gränd, sedd från korsningen med Västgötagatan, där huset närmast till höger kommer att rivas för att nå den önskade breddningen. Vy mot norr.
Parti av Kungsgatan i Linköping. Närmast till vänster Kungsgatan 41. Tiden är 1890-talet, dock tidigast 1892.
Folkliv på Drottninggatan i höjd med Tyska torget i Norrköping. På höger sida reser sig Grand Hotell, ritat av Werner Northun och öppnat lagom till den publikdragande konst- och industriutställningen 1906. Även byggnaden till vänster var vid tiden tämligen ny, Norrköpings Enskilda Bank uppförd efter Gustaf Wickmans ritningar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.