Fabriken från gården (ungstillbyggnad) Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik på 1910-talet. Förmodligen var han även anställd hos föregångaren, Gefle Kakelfabrik. Bilderna har han själv identifierat, bildtexterna är också hans egna.
Från 299 kr
Folkliv vid Furuvik. Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik på 1910-talet. Förmodligen var han även anställd hos föregångaren Gefle Kakelfabrik. Bilderna har han själv identifierat, bildtexterna är också hans egna.
Älvkarleö vattenfall (där staten anlägger sin stora kraftstation.) Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik 1910-talet Förmodligen var han även anställd på föregångaren Gefle Kakelfabrik. Bilderna har han själv identifierat, biltexterna är också hans egna.
Leksand i Dalarna med bro över Dalävlen. Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik 1910-talet Förmodligen var han även anställd på föregångaren, Gefle kakelfabrik Bilderna har han själ identifierat, bildtexterna är också hans egna.
Min hustru i Säters. (Bispbergs klack i bakgrunden.) Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik 1910-talet Förmodligen var han även anställd på föregångaren Gefle Kakelfabrik. Bilderna har han själv identifierat, biltexterna är också hans egna.
Kvarnfallet i Säterdalen. Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik 1910-talet Förmodligen var han även anställd på föregångaren, Gefle kakelfabrik Bilderna har han själ identifierat, bildtexterna är också hans egna.
Hantverkargatsbacken från Jaktvarvsgränd, Stockholm Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik på 1910-talet. Förmodligen var han även anställd hos föregångaren, Gefle Kakelfabrik. Bilderna har han själv identifierat, bildtexterna är också hans egna.
Personerna från höger: Erika. P.E. Asplund, hans hustru, deras jungfru, Lisa, Asplunds dotter Elsa. Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik på 1910-talet. Förmodligen var han även anställd på föregångaren Gefle Kakelfabrik. Bilderna har han själv identifierat, bildtexterna är också hans egna.
Stadsvy. Bilden tagen från tomten där landstingets kansli står. I högra kanten skymtar torsviksfabriken, till vänster går Viktoriagatan (E4).
I förgrunden: Snusdosa av silver, invändigt förgylld. Dubbeldosa med lock i båda ändar. På ena locket finns initialerna "I. L. S." ingraverade. Tillverkad av Nicklas Warneck i Karlstad 1752. I bakgrunden: Bordsuppsats, Toby Jug, som man kunde förvara luktsnus i. Polykrom bemålad figur i porslin som föreställer en herre klädd i 1700-tals dräkt som tar en pris snus. Tillverkad av Gustavsbergs Porslinsfabrik i mitten av 1800-talet.
Stora torget sett mot Jonn O. Nilsons palats. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Keramikföremål av Maggie Wibom, 1946. Margareta "Maggie" Wibom, född 1899 i Gävle, död 1961 i Sundsvall, var en svensk keramiker och konstnär. Maggie Wibom studerade vid Högre konstindustriella skolan 1921-24. År 1925 anställdes hon vid Bobergs fajansfabrik i Gävle och arbetade där till 1933. Hon formgav skålar, serviser och krukor ofta med motiv i relief. 1933-34 hade hon frilansuppdrag för Gefle Porslinsfabrik med figurer och djur i stengods. 1936 började hon på S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala, men fabriken såldes och lades ned 1937. Hon startade därför egen verkstad "Stockholms Keramik" på Grev Turegatan 9 i Stockholm som hon drev 1938-50. Hon utförde även porträttbyster samt några stora väggdekorationer med målade keramikplattor. 1944 ställde hon ut ca 600 pjäser på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Maggie Wibom finns representerad bland annat på Nationalmuseum, Upplandsmuseet och Länsmuseet Gävleborg.
Keramikföremål av Maggie Wibom, 1946. Margareta "Maggie" Wibom, född 1899 i Gävle, död 1961 i Sundsvall, var en svensk keramiker och konstnär. Maggie Wibom studerade vid Högre konstindustriella skolan 1921-24. År 1925 anställdes hon vid Bobergs fajansfabrik i Gävle och arbetade där till 1933. Hon formgav skålar, serviser och krukor ofta med motiv i relief. 1933-34 hade hon frilansuppdrag för Gefle Porslinsfabrik med figurer och djur i stengods. 1936 började hon på S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala, men fabriken såldes och lades ned 1937. Hon startade därför egen verkstad "Stockholms Keramik" på Grev Turegatan 9 i Stockholm som hon drev 1938-50. Hon utförde även porträttbyster samt några stora väggdekorationer med målade keramikplattor. 1944 ställde hon ut ca 600 pjäser på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Maggie Wibom finns representerad bland annat på Nationalmuseum, Upplandsmuseet och Gävleborgs länsmuseum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.