Handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Mora, Dalarna. Detaljer av huvudbonader. Nordiska museets inventarienummer 57.339L. Till vänster syns en kvinna bakifrån som bär trasu både på huvudet och kring halsen med texten ”gula ränder”. I mitten är tecknat en kelingatt (huvudbonad) och assklä (halskläde) och under denna ett ovuklä, en trekantig snibb med långa band som den ogifta kvinnan bär där nacken syns samt texten ”flick”. Uppe till höger har Wallander tecknat en kvinna med texten ”högtids drägt”, hon bär de mjuka hattarna kelingattn och losattn samt kring halsen det kragförsedda plagget, assklät, samt utanpå detta, alstrasu (halskläde).
Från 299 kr
Vid det sena 1800-talets expansion nådde Linköpings stad vad tiden kallade Tinnerbäckslyckorna. Ett områdesnamn som tappat sin betydelse men som motsvarade stadsdelen Hejdegårdens norra del mot Tinnerbäcken. Närmast bäcken utmed Gripgatan lät snickaren Nils Fredrik Peterson uppföra ett flerfamiljshus i tidens krav. Några in på 1900-talet tillbyggdes huskroppen och försågs med bildens generösa trapphus mot gården. Foto 1965 inför omfattande rivningar i området.
Del av Linköping från Galgbergets höjder. Foto 1893 och med kameran riktad närmast rakt österut. På höjden närmast bildens betraktare ses från vänster fastigheterna Högsätter, Carlsborg, Högtomta och Gustafsberg. Bortom ringlar Tinnerbäcken djupt skuren i landskapet mot Tinnerbäckslyckorna i bildens väntra kant. Den sällan avbildade spången över bäcken från staden mot dess omland anas framför bebyggelsen.
Bo av Sädgås (Anser Fabalis) Beläget på gränsen mellan öppen tuvig myr och björkbältet längs Haubarjokk i norra delen av Sjaunga-ape på v. sidan av bäcken c:a 1 km från dess utflöde i Sjaumjaädno. Boet innehöll vid foto-tillfället 6 halfruf ägg. 6 maj 1927 ( Fjället som skymtar längst i bakgrunden är tjerrokotjen)
I bålrullningsapparaten gäller det att hålla överkroppen rak och stilla medan sitsen rör sig. Här tränar du upp balans och bäcken, motverkar trög mage och hemorrojder. Idag används pilatesbollen för denna sortens träning. English: For this trunk-rotating device, the idea is to hold your upper body straight and still while the saddle is moving. This will train your balance and pelvis at the same time as counteracting constipation and haemorrhoids. Today, this kind of training is performed using an exercise ball.
Motiv från Sandbäcksgatan 14 i Linköping. Bostadshuset uppfördes i Tinnerbäcksravinen under 1900-talets första år och placerades alldeles intill bäcken. Bilden visar del av trädgården med gårdens avträde. Här dokumenterat 1968 inför planerad rivning, vilket emellertid kom att dröja till början av 1970-talet.
'Teckning av skuldergördel och fena samt bäcken hos haj, bäckengördel hos benfisk, bukfena hos rocka samt skuldergördel och bröstfena hos torsk. :: :: Ett exemplar delvis färglagt. 2 exemplar med handskrivna anteckningar i blyerts och ett med anteckningar i bläck. :: :: ''Fotografier använda vid dissektionskursen våren 1928'' . :: Avfotograferade teckningar på skelett och organ. :: På baksidan av vissa står det Kerstin Nyblén :: V.T.-18 :: ur bok'
'Bildtext: ''Meandrande bäck. Riktning 100.'' :: Del av bäcken med ek växande intill, i bakgrunden trädvegetation. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Bro över Sagbäcken i Gastorp, Lindome, år 1984. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, Mölndals-Posten, vecka 16, år 1984. Bildtext: "Stilla flyter SAGBÄCKEN Somliga "värnar" om miljön i kommunen. Söndagsrevy från Sagbäcken i Lindome. Men nog är bäcken vackrare utan dessa tillsatser? HUM"
Sagbäcken i Gastorp, Lindome, år 1984. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering i Mölndals-Posten, vecka 16, år 1984, med bildtexten: "Stilla flyter SAGBÄCKEN Somliga "värnar" om miljön i kommunen. Söndagsrevy från Sagbäcken i Lindome. Men nog är bäcken vackrare utan dessa tillsatser? HUM"
Bilden är tagen från lillgården med muren och grindarna i förgrunden. Muren täcks av ett trälock bestående av två lutande bräder med en vågrät bräda i mitten, ett mycket vanligt sätt att täcka gårdsmurar. Småhuslängan består av ett gapskjul innehållande vedbod, en låg bodlänga innehållande dass och grishus med var sin dörr och fönster. Intill grishuset är en mindre vagnbod. Den större bodlängan innehåller två vagnbodar, hoimd (hörum) och lammhus, på loftet är det magasin. Bodlängan täcks av ett spåntak med en fågelholk på nocken! T h skymtar ladugårdens stalldel med halmtak. Mellan stallet och lammhuset sitter en port för att stänga av gådsplanen. Träden framför den låga bodlängan finns inte kvar, inte heller gapskjulet, som är ersatt med en ny vedbod. Annars är det mesta sig likt.
Det här är ett av Masses mest fantastiska byggnadsporträtt! Den gamla byggnaden utstrålar sliten värdighet där den står nervuxen i hundlokan. Ladgaveln ser ut att ha blivit höjd, någon sorts ombyggnad har den i alla fall genomgått. Om ladan är äldre än fähusdelen, har man troligen anpassat dess höjd till det nya fähusets. Det finns en teckning någonstans som kanske var gjord av Louis Sparre och det motivet var av en ladugårdsgavel av detta utseende. Den byggnaden kallades för "Gamle Arken". Kanske är det samma? I nocken sitter en liten stång med rund knopp, dylika finns på rätt många gamla ladugårdsbyggnader i socknen. Var det här ett fåfängt (?) försök att mota undan blixtnedslag? T v står tröskhuset med slitet halmtak. Mot tröskhuset har man byggt ett enkelt vedskjul, vedtravar står utanför. I vinkeln har man ställt upp en hop med färdigbarkad stör till bandtunar med rotändarna stående uppåt, så de inte skall murkna i onödan.
Ladugården verkar vara enhetligt byggd, trots att det är agtak till vänster och halmtak till höger. Det slutna utseendet och att gavlarna är byggda i sten ända upp till nocken tyder på hög ålder. Den vänstra delen består av två fähus med hoimdar, hörum på var sida om en genomkörsel, fähusens gödseldörrar syns tydligt. T h om portlidret ligger ladan, som har ett fintuktat flisgolv av stora ark. Gaveln har två vindögon, synnerligen små ljusöppningar, på varje våningsplan. Tröskhuset har ett skjul tillbyggt längs långsidan, något som var vanligt, man fick genom den befintliga väggen mycket utrymme med en liten insats. Reinhold Levander bodde troligen vid Bolarve i Garde och brukade gårdsparten extensivt därifrån, vilket nog är anledningen till att det ser lite övergivet och rassligt ut.
Dessa ladugårdsbyggnader lär ha byggts 1867 efter branden 1865. De korsspröjsade fönstren verkar lite för moderna för att vara från 1860-talet, de brukar inte uppträda förrän omkring 1880, men kanske var man ovanligt tidigt ute här på Botels. Byggnaderna har branta halmtak, vilket var det brukliga under 1800-talets andra hälft. När man från förra sekelskiftet började bygga foderloft i resvirke, flackade man ner taken. Halmtaken har nästan alltid breda vindskivor som avslutades med ett par stiliserade huvuden vid nocken. Ladugården till höger innehöll fr v ett fähus med hoimd, hörum, därefter en port, sedan ytterligare ett fähus, sedan troligen lada. Ladugården till vänster ser ut att innehålla idel fähus, varav det med dubbeldörrar skulle kunna vara stall.
Hökhuvud 160:1
Lycksele 447:1
Åsele 20:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.