"Dollartåget", Tåget uppkom som ett försök att minska efterkrigstidens valutabrist, och man riktade sig i första hand till köpstarka amerikanska turister, därav det snabbt myntade smeknamnet. Den 3 juli 1950 avgick tåget för första gången på en veckolång resa till polcirkeln. Man stannade under färden vid olika sevärdheter, till exempel Siljansbygden och Döda fallet. SNLC: Sunlit Nights Land Cruises Källa: Wikipedia
Från 299 kr
Ruskela källa 1962. Foto från undersökningen den 22-24 aug. Tillsammans hittades 119 mynt från år 1801 till nuv. tid. Tidigare hittade mynt betydligt äldre. Fr. v. antikvarie G. A. Hellman, lantbr. Allan Larsson i Luttorp, Segerstad, folkskoll. Evert Clason, Segerstad och Hugo Sköld, Stenstorp.
Alvesta, 1963.
Utsikt från Alebo pensionat över sjön Unnen, där några stugor ligger längs sjökanten. I förgrunden det lilla åttakantigt brunnshuset i en rundel, vars källa är anledningen till att Alebo hälsobrunn och badanstalt anlades här. Avsett för vykort. Källans med järnhaltigt vatten började användas som hälsobrunn redan i början av 1700-talet. 1889 byggdes här ett badhus och 1897 uppförde man Brunnshotellet invid källan, varifrån bilden tagits. En badläkare gav varje patient ordinationer utifrån åkomma. Brunnsdrickningen ägde rum mellan klockan sju och åtta på morgonen. Gästerna fick då sätta sig två och två på en speciellt avsedd gungbräda och dricka vattnet. Teorin var att vattnet skulle fördelas bättre i kroppen och få mer effekt om man rörde på sig samtidigt som man drack. Badhuset såldes 2021 men såväl källa som pensionat är fortfarande i bruk.
Fornminne. Fotograferna Sten och Görel Mohlin (Dagåhs) vid Asmunds källa i närheten av Sibbarps by. Källans namn härstammar från första hälften av 1000-talet då enligt traditionen den tredje Skarabiskopen Asmund/Osmund sägs ha döpt de första kristna i trakten här. Osmund lär ha varit engelsman med nordiskt påbrå och blev på Olof Skötkonungs bekostnad omkring år 1020 sänd till Bremen för att undervisas i kristendomen. Därifrån återkommen blev han först biskop i Skara och utnämndes senare av kung Edmund Gamle till ärkebiskop över hela Göta rike. Både före och efter Osmund användes källan som en offerkälla. Men här var också en samlingsplats för bygdens folk, särskilt på midsommaraftnarna då man offrade och festade. Vägen från kusten mot inlandet och till Asmunds källa var förr en riksväg som gick mot Gödeby och förenade sig längre fram med Ätrastigen. Vid källan stod förr en offerstock, omnämnd i kyrkoböckerna på 1600-talet, och de gåvor man då fick in där skulle användas till Sibbarp kyrkas prydnad.
Bild tagen på kvällen i skyltfönstren hos Ekelöf & Svensson AB. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ner på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Snöplog samt fabriksbyggnader. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Bandtraktor med vedtravar och vedkapa i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Bandtraktor er vid vedtravar. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Skruv, låsbricka och mutter. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Större samling män och kvinnor framför byggnad. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Män i någon form av ceremoni. Förmodligen vid jubileum. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Lastbil med lyftkran. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Herrcykel. Fotografens ant:Idrottsmagasinet. Firman startades av J. Levien 1893. Efter några år hade rörelsen växt och flyttade till fastigheten beläget i hörnet Kungsgatan och Östra Torggatan. 1913 ombildades företaget till aktiebolag. 1925 inträdde direktör Ronge aom bolagets ledare. Bolagets verksamhet omfattade främst sportartiklar men sålde även cyklar med egna märket "Tellus", cykeldelar, motorcyklar, radio, vapen och ammunition. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Tolv män i kostym vid bord. Fotografens ant:Karlstads Sparbank. 13 juni 1822 öppnades Karlstads Sparbank men 22 mars samma år grundades Sparbanken. Hos allmänheten var det ett stort intresse när banken öppnades. Första året uppgick insättaravtalet till 243 stycken och behållningen till 2,199 riksdaler. 1857 33 år senare var insättarna 5380 stycken och behållningen 388,414 riksdaler. 1867 erhöll banken sin egen byggnad belägen vid Kungsgatan där verksamheten bedrivs. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Åtta män i kostym vid bord. Fotografens ant: Karlstads Sparbank. 13 juni 1822 öppnades Karlstads Sparbank men 22 mars samma år grundades Sparbanken. Hos allmänheten var det ett stort intresse när banken öppnades. Första året uppgick insättaravtalet till 243 stycken och behållningen till 2,199 riksdaler. 1857 33 år senare var insättarna 5380 stycken och behållningen 388,414 riksdaler. 1867 erhöll banken sin egen byggnad belägen vid Kungsgatan där verksamheten bedrivs. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Interiör från Karlstads Tagelspinneri med våg och annan utrustning. Karlstads Tagelspinneri startade år 1904. I början tillverkades tagel för stoppningsändamål, men utökades redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av bordsbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytare för det sk. "Hairlook", vilken tillverkning övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar, soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustri. Källa: Redaktör B. Wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Interiör från Karlstads Tagelspinneri. Långt bord med rullband. Karlstads Tagelspinneri startade år 1904. I början tillverkades tagel för stoppningsändamål, men utökades redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av bordsbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytare för det sk. "Hairlook", vilken tillverkning övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar, soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustri. Källa: Redaktör B. Wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB. Större kärl. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.