Bostadshus Roten M 10, okänt årtal. Interiörbild av ett kök.
Från 299 kr
Norra delarna av området Råberga ger ännu ett oreglerat intryck med ytor som rimligtvis inte förbises av stadens planerare. Råtorpsgatan är ett exempel på stråk där tomt efter tomt lämnats utan hus. Bilden visar Råtorpsgatan 12 (Hagalund) som fotoåret 1970 var rivningsbeslutat. Fastigheten kom vidare att ge namn till Hagalundsgatan i området.
Agda bengtsson på verandatrappan till familjen hus. Hon var syster till Einar Bengtsson. Agda dog i TBC, endast 28 år gammal. På fotot är hon 23 år. Huset är byggt 1926 av Agdas o Einars far, även han stenhuggare. Obs! husets stenfot.
Fastigheten Risbrinksvägen 7 utmed dagens Brokindsled föregicks av torpet Tornsberg som uppförts av den då avträdande arrendatorn vid Berga Lillgård, Johannes Jonsson med hustru Catharina. Torpet fanns genom äldre fotografier ännu kvar 1938, och sannolikt en tid därefter. Fastigheten såldes nämligen till Linköpings stad 1948 och bildens hus tillkom rimligtvis kort därpå. Foto 1965.
Ett stycke söder om Haraldsbo på vägen mot Drögshult öppnar sig en glänta där byn Fågelkulla grupperar sina hus. Mellangårdens huvudbyggnad uppfördes i början av 1800-talet och visar på ett relativt välstånd trots en ganska ringa brukningsareal. En lustig detalj är lösningen kring köksingången som tillkommit i senare tid, liksom den snickarglada verandan. Foto sommaren 1952.
Sommaren 1950 och en sista chans att fotografera gatuhuset till Huitfeltska gården utmed Ågatan i Linköping. Lyckligtvis stod inte en rivning för dörren. I stället hade kommunalpolitikern Lennart Sjöbergs motion om ett reservat för utvalda hus nått verkan och Huitfeltska bestämts som ett första objekt att flytta till vad som kom att bli friluftsmuseet Gamla Linköping.
Under 1960-talets senare del revs återstoden av Åbylunds äldre bebyggelse. Området hade under en längre tid sanerats för att ge plats för dagens flerfamiljshus och vid fototillfället 1967 kvarstod endast ett antal hus utmed den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Här grändens nummer 8 kort före rivning.
In på gården till Storgatan 58 i Linköping. Den gamla stadsgården kan räkna sin ålder från 1720-talet och har domprosten Andreas Rhyzelius som byggherre. Till eftervärlden har den dock kommit att benämnas "von Lingens gård" efter den senare ägaren Herman von Lingen. Gårdens hus plockades ned 1958 för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Foto 1929.
Som den sista rest av området Åbylunds äldre bebyggelse, låg en grupp hus utefter den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Närmast till höger stråkets husnummer 5-9 med blicken vänd mot Grenadjärsgatan och dess möte med Tornhagsvägen. Foto hösten 1967, kort före slutgiltig sanering.
Kv. Brage, Smedjegatan/Vasagatan. Fastigheten Smedjegatan 1 hade två sammanbyggda hus. Det större och närmast Smedjegatan belägna byggdes av smedmästare Nordin. Gatan eller rättare vägen gick tidigare längre västerut än nuvarande Smedjegatan. Där denna nu går och mitt för f.d. Nilssons gjuteri var en stor jordkällare, tillhörande Ekmans fastighet. Den norra delen av byggnaden revs 1949 eller 1950. Samtliga övriga byggnader revs omkring 1967.
EXTERIÖR AV HUS MED TILLBYGD FARSTU Tillv.tid: 1942 Övriga nr: 25 Repro nr: Registrator: HABDATA RealNr: 355 Motiv_spec: FARSTU RealNr: 342 Motiv_spec: BOSTADSHUS Proviens Kod: 10 Yrke: FOTOGRAFNamn: KARLSSON ANDERS Land: Län: 16 Kommun: Stad: GÖTLUNDA By: Gård: Fastighet: HAGEN Adress: Proviens Kod: 81 Yrke: Namn: SKÖVDE MUSEUM Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKÖVDE By: Gård: Fastighet: Adress:
Från slutet av 1800-talet expanderade Linköping förbi Tinnerbäckens flöde söder om staden. Jordbrukets rationalisering i kombination med uppdriven industralisering, genererade stor inflyttning med bostadsbrist som följd. "Tinnerbäckslyckorna" i dagens norra Hejdegården styckades upp för nya bostäder och med tiden bildades omkring ett 30-tal fastigheter. Tomterna utmed den numera igenlagda Styrmansgatans östra sida lades ut till försäljning 1882. Stadsäga 2208 inköptes av ångbåtsbefälhavaren, sedermera vedhandlare, Wilhelm Robert Scherling. Flertalet tomter i området köptes av kapitalsstarka stadsbor som på spekulation lät uppföra relativt enkla hus i bostadsbristens tider. Scherling lät för egen del uppföra ett av områdets mer påkostade hus. Vid sidan av familjens tornförsedda våning hyrdes ett flertal lägenheter ut. Här en vy mot huset från söder 1965.
Hus som kallas "Bredablick"
Familj utanför nybyggt hus.
Hus vid järnvägen
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.