Vägsele, Graned, Liden och Ledåberg samt Kep (?). Tallträskliden. Beståndsbild från brandfält 7. Holme i Svanamyran. Bilden är tagen i den del av holmen, som tillhör Kronan. Beståndet röjt 1931. Höjd över havet 401 m. Brandår 1862. Foto: maj 1938. E. Hörling.
Från 299 kr
Vägsele, Graned, Liden och Ledåberg samt Kep (?). Tallträskliden. Beståndsbild från brandfält 7. Holme i Svanamyran. bilden är tagen i den del av holmen, som tillhör Mo och Domsjö AB. Beståndet oröjt. Höjd över havet 401 m. Brandår 1862. Foto: maj 1938. E. Hörling.
Anundsjö socken. Innertellmo: Vildmyren. Påverkad av ovanför liggande odlingsdikning, utförd för 40 år sedan; dikad 1895. F. d. Sphagnum-papillosum-mosse. Numera "Polytrichum-hed" med enstaka tynande, gulgröna tallar (intill 3 m. höjd) samt björk. Djup 2 m. Sannolikt frostmyr. Foto juni 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik? No. 14 i "Frans Kempe och hans skogsvård." 2 plåtar
Masse har påpassligt tagit ytterligare en bild, se Bild 1116, precis innan den spettades ner. Det lägre och smalare huset som stod mot gaveln är redan rivet. Gaveln är mäktig och dess höjd imponerande. Byggnader med stora murverk och få öppningar blir alltid mera imponerande. Några särskilda fel var det säkert inte på ladugården, den var bara gammalmodig.
Masse har arrangerat en tydlig bild av ryssjan, så man ser fångstarmarna och den inre struten där fisken simmar in genom hålet till utrymmet längst bak och inte kan komma ut därifrån. Bulladugården kan vara höjd i senare tid med ett foderloft.
Frågan är om det här inte är en gammal bulladugård i grunden, hitflyttad 1898, höjd med ett litet foderloft, täckt med halmtak och inpanelad. Den bör ha haft plats för en ko, en kalv, några grisar och lite höns. På högra gaveln är en bod tillbyggd. Kvinnan är inte känd, men det bör vara Oläs fru.
Parti av Stångån 1904. Foto i höjd med Uveberg till höger. I fonden skymtar slussvaktarbostaden till Hackefors sluss. I en glänta till vänster kom upplysningsvis direktör Carl Lorich att kort efter bildens tillkomst uppföra sommarnöjet Vårgård för sig och sin familj.
Motiv från Linköpings hamnområde i höjd med Nykvarnsparken. Året är 1892 och vid kaj ses bogserångfartyget Tekla, byggd i Stockholm 1889 för trafik på Kinda kanal. Fartyget tillhörde P. Wikström i Stockholm som även ägde Linköpings ångsåg vars anläggningar skymtar mellan träden i bakgrunden.
Ruinen efter Hannäs gamla kyrka står ännu kvar på en höjd invid sjön Vindomens västra strand. Den har föregåtts av en träkyrka som på 1400-talet ersattes av en stenbyggnad, den nuvarande ruinen. Kyrkan togs ur bruk i samband med att den nya kyrkobyggnaden stod färdig i socknen 1885.
Gamla landsvägen mellan Motala och Askersund i höjd med Medevi brunn 1906. Lite vid sidan av själva brunnsanläggningen uppfördes brunnslasarettet 1679. I förstone för att tjäna fattiga och patienter i allra störst behov av hjälp. I dåtidens språkbruk "uslingar". Större delen av lasarettet ligger till vänster utanför bilden.
Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar, uppfört under 1800-talets andra hälft. Bottenvåning med stickbågiga fönster. Andra våningens fönster med tre rutors höjd. Överst ett band med små vindsfönster. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum inför hot om rivning, något som dock inte kom att verkställas.
Parti av Bråddgatan i höjd med kvarteret Karbinen. På höger sida hitom korsningen ligger Smedjegatan nr 43. Detta bostadshus byggt 1828 inhyste en större bostad med tre rum, kapprum och kök samt en mindre butik på bottenvåningen. Därutöver fyra enkelrum med kök på andra våningen samt två enkelrum utan kök på loftvåningen. Fotografiet är taget i samband med rivningsansökan 1951. Vy mot öster.
Tanneforsgatan 4 i Linköping. Reveterat och gråmålat timmerhus i två våningar. Pilastrar och fönsterramar i ljusare färg. Höga, smala butiksfönster mot gatan, övriga fönster av två rutors höjd. Byggt troligen under 1800-talets första hälft. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Östra centralbanan byggdes under åren 1898-1902 och genom sin dryga fem kilometer långa sträcka genom Landeryds socken mötte konsortiet ett hinder vid Stångån i höjd med Slattefors. Som lösning krävdes en 30 meter lång järnvägsbro med sju meters segelhöjd. Vid tiden för bilden var bron precis färdigställd, om än med undantag av nödvändiga stenarbeten.
Landsvägen från Linköping söderut i höjd med området Risbrinken mot Tannefors. Bilden är odaterad men kan bestämmas till tiden omkring förra sekelskiftet. Som synes fanns ännu ingen noterbar bebyggelse varken på Hejdegårdens gärden ned mot Stångan eller på Vimanshälls höjder. I fonden Tannefors kvarnby. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden.
Sydöstra infartsvägen till Linköping i höjd med Risbrinken. Motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. Huset till höger är Kristineberg, uppfört 1866 för att existera i omkring 100 år. Vid tiden för bilden beboddes stugan av trädgårdsmästare Klas Johan Johansson med familj.
Skomakare Johan Peter Sundberg och hustrun Kristina Sofia porträtterade omkring 1910. Makarna var hemmahörande i Gatstugan i Vist socken, och med förskinnet på ser de i ögonblicket hemmastadda ut. Vi får nog ändå ta höjd för att bilden togs i en elegantare miljö än vad deras skomakaretorp kunde uppvisa.
Landsvägen från Linköping söderut mot Tannefors, mer precist i höjd med området Risbrinken. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. I slänten bortom pojkarna låg vid tiden för bilden backstugan Klockarelyckan under gården Berga. Till vänster skymtar bebyggelse i Tannefors kvarnby.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.