Rycket in i lumpen 8 februari 1966 Fyra soldater står inne i en stor sal och klär på sig militäruniform samt militärutrustning. Soldaten längst till höger håller på och hjälper sin kamrat till vänster med att knyta fast sovsäcken ovanpå ryggsäcken. Sovsäcken är ihoprullad. Soldaten till vänster om dem håller i en påse med en sak i. På golvet står fullt med militär utrustning. Två fåtöljer, två stolar samt två fönster med gardiner kring syns i bakgrunden.
Från 299 kr
Resterna efter en smedja, hus 101, vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns flata sotiga golvstenar och resterna efter en tegelässja med bränd lera i mitten. Till vänster syns en yttervägg. Lagren och golvet hör till den yngsta fasen i smedjan, alltså andra halvan av 1700-talet men ett äldre hästskoformat tegelfundamen börjar också bli synligt. Se även JMF.00311-1 och JMF.00311-3 som föreställer samma ässja fast i olika faser i undersökningen.
Resterna efter en smedja, hus 101, vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns resterna efter en tegelässja. Till vänster syns en yttervägg. På arbetsytan där smeden har trampat syns ett lerlager och ett delvis framrensat stengolv. Lagren och golvet hör till den yngsta fasen i smedjan, alltså andra halvan av 1700-talet. Se även JMF.00311-2 och JMF.00311-3 som föreställer samma ässja fast i senare faser i undersökningen.
Ett fundament med två ässjor, den äldsta konstruktionen i en smedja, hus 101, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns, förrutom de två tegelässjorna, även den stenlagda sotiga arbetsytan däremellan och till höger i bild syns delar av en välbyggd stenkant. Golvet i huset har utgjorts av ett lergolv. Se även JMF.00311-1 och JMF.00311-2 som föreställer samma ässja fast i tidigare faser i undersökningen.
Hilda Sjölin,1835-1915. Startar sin fotografiska ateljé i maj 1860, som Malmös första kvinnliga fotograf. Får en dominerande fotografisk roll under lång tid i Malmö. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen. Örtofta slott uppfördes som ett fast hus omkring 1460, och omdanades vid 1500-talets slut och på 1700-talet. Sitt nuvarande utseende i fransk renässans fick det 1857-61, då Ferdinand Meldahl genomförde en omfattande om- och tillbyggnad. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=353140
Monter med ren och ackja iordningställdes 1914. Postföraren i montern var en vaxdocka, som tidigare föreställt en siciliansk stråtrövare på stockholmsutstälningen 1910. Renen hade använts vid postföring på linjen Pajala-muonionalusta. En natt 1912 brast isen så att postföraren Oscar Kangas, ren och ackja, i vilken postsäckarna var fastbundna, hamnade i vattnet. Postföraren höll fast sig i renens horn och räddade sig. Dekorationer ursprungligen utförda av den kände dekorationsmålaren Karl Grabob.
Yrkesskolan Älvtomta 25 april 1966 Inne i en affär står två män och två kvinnor. Hyllorna är fyllda av matvaror. Mannen till vänster håller på och plockar bland hyllorna medan mannen till höger står vid kassaapparaten. Han är klädd i kostym. De två kvinnorna står med en varukorg emellan sig och verkar vara i färd med att fylla en fast nätkorg med konservburkar. I bakgrunden står en frysbox vid väggen.
Östervärns station. Malmö-Simrishamn Järnväg, MSJ. Stationen uppförd 21/12 1892 och nedlagd 1/1 1992. Spåren började rivas 1995. Huset är rivet sedan länge. Man körde med ånglok in på 1960-talet. Morgontåget. MSJ Lok 33. Sveriges enda väpnade tågrån inträffade på just denna järnväg 1907, på tåget mot Genarp, mellan Staffanstorp och Djurslöv. Två män sköt postiljonen men åkte fast. Postiljonen säga ha överlevt i 40 år med kulorna i huvudet.
Bilden visar en vy över en bit av Trädgårdstorget och Nygatan vilken löper nere till vänster. Gatan som löper till höger är S:t Larsgatan. I byggnaden rakt fram så har fotograf D. Rundquist sin ateljé mot Nygatan till, och i samma byggnad fast med ingång från S:t Larsgatan har Brita Johnson modeaffär. Utmed samma gata har även J. A. Samuelsson en förnicklingsverkstad och Arvid Karlsson ett glasmästeri.
Text på baksidan bild 1: Köinge gamla kyrka. Elsa Johnsson 1940. Nere vid norra hörnet vid vägen var trappa samt en liten port upp till kyrkogården. De som kommer ner från byn gingo upp där. När det regnade brukade folk stå under porten och skyla. Text enl. inv kort 1179 a: Kyrkans exteriör. Den anses vara uppförd under 1200-talet, längd 29 alnar och bredd 12 alnar. 1537 tillbyggdes korpartiet och sakristia med samma utformning fast mindre bredd och höjd. Nedrevs 1906. (museets kommentar:skall vara 1896). 1179 b: Kyrkans interiör. Se vidare Elsa Johnssons "Hembygdsminnen" sid 51. Till bild 2 finns kartong med Helfrid Elsners tryck.
Motiv från Linköpings kommuns fritidsanläggning Sätravallen söder om Bestorp. Fotoåret 1950 hade Linköpings stad nyligen inköpt anläggningen, som kom att utvecklas men ännu bar spår från platsens tidigare historia. I äldre tider skrevs området som Tutebo utjord och var bebyggt med det omkring förra sekelskiftet friköpta torpet Roligheten. Köparens son, Karl Oskar Sjöberg, blev den siste, fast boende i stugan och han drev den lilla gården till åtminstone år 1940. Kort därefter övertog Friluftsfrämjandet området och inledde den verksamhet som Linköpings stad, som nämnts, kom att överta.
Masse tycks ha haft bra kunskap om Lau innan han började fotografera 1902. Det märks att han valde att fota hotade byggnader och företeelser först om han kunde. Ändå försvann en del under den tid han var ute med kameran innan han hann ta någon bild. Här på Smiss har han förevigat ett liten enkel men mycket ålderdomlig byggnad, en lambgift som bara består av ett brant troligen halmtak. Så här fast mycket större såg bostadshusen ut på äldre järnåldern! Uppenbarligen användes den ännu som lambgift 1903, vilket den inte gjorde några år senare, se Bild 1050.
Källaren t h är som byggnadstyp mycket gammal. Formen, det flacka taket och dörren mitt på gaveln är typiska uttryck för vikingatidens och tidiga medeltidens bostadshus, fast de var i regel av trä. Vad småhusen t v använts till är inte uppenbert, men den vänstra delen med inåtgående dörr borde ha varit dass. Den högra har utåtgående dörr, men man får ingen vägledning om funktionen. Byggnaderna ser lite övergivna ut på bilden, gräset växer upp framför dörrarna och inga stigar leder dit. De finns nog med på nån annan bild, kolla!
Här ser man Lars Anderssons små uthus. De är 10-12 år gamla på bilden om det stämmer att han bebyggde platsen ungefär år 1900. Bodarna i resvirke med halmtak är tämligen nya, medan den med faltak verkar äldre, både till formen och att man ser att bortre halvan är byggd i bulteknik. Hönan står också på resterna av något byggnadslikt. Det är svårt att veta vad de små uthusen har använts till. Lars kunde nog ha ett par grisar och uppenbarligen höns, fast det bara syns en enda höna. Redskapsbodar förstås. Vedbod med dass är det nog t h. Där bakom skymtar Mattsarve kvarn.
Hallsarve far och son Hans och Arvid Karlsson säkrar råglasset genom att lägga en bom längs med uppe på lasset och spänna det s k gördingsrepet runt bommen och knyta fast det i utstickande slanor på flakbotten fram och baktill. Hans och Arvid är klädda i arbetskläder med vegakepsar, Hans har arbetsväst. Se Bild 55. Bilden är tagen på åkrarna i det öppna landskapet sydost om gårdarna med utsikt mot sjön. Det ser nästan likadant ut idag! T v skymtar en liten agtäckt byggnad.
Familjen Reuterswärd med gäster samlade för fotografering på trappan till Västanå i Borensberg. Foto 1893 eller möjligen 1894. Familjen Reuterswärd hade fast adress i Linköping och disponerade Västanå vid tiden som sommarbostad. Makarna Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson är paret som sitter på var sin sida om en äldre släkting, möjligtvis Wilhelms mor. Ovan gruppen står Wilhelm Reuterswärds dotter Augusta från hans första äktenskap vid sidan av makarnas gemensamma dotter Elin. På trappsteget sitter paret Reuterswärds yngsta barn Eva och Kristina. Längst till vänster respektive höger står familjens vänner överstelöjtnant Fabian Vilhelm af Ekenstam och kapten Hjalmar Ekström.
Vinningsmallar täljda ur vindvuxet trä, 450 a-b för främre bordhalsarna, 451 a-b för aktre bordhalsarna. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till kinningar och stävar. Jfr SU:1952. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Kinningsmallar. Använda vid tillforming av kinningarna till skötbåt. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till köl och stäv.och stävar. Jfr SU:1952:16. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Hösten 1947 startade Stadsteatern Norrköping-Linköping, vilket innebar att man fick en fast teaterensemble. Johan Falck var den förste teaterchefen. Fredagen den 29 augusti 1952 började försäljningen av abonnemangen till höstens teaterföreställningar. De första Linköpingsborna ställde sig i kön rena kl: 2 på natten. Klockan 7 på morgonen räknade Östgötens reporter till femton köande. När kassan öppnade bjöds de köande på kaffe. Teaterbiljetter. Teater, Östgötateatern. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.