Rebit AB, Ockelbo, november 1945. 1945 grundades företaget AB Hårdmetallverktyg. Verksamhetens inriktning var tillverkning av skärande verktyg såsom svarvstål och fräsar. Bergborrar samt verktyg med hårdmetall för att bearbeta sten ingick också i sortimentet. Företagets namn var länge AB Hårdmetallverktyg, men när företaget expanderade och började att exportera behövdes ett mer slagkraftigt namn. År 1977 valde man namnet Rebit som kommer ifrån en reklam-slogan som Söderfors Bruks AB hade för en hårdmetallsort. Den hette ”Rekord biter” och namnet Rebit skapades. Rebit finns idag kvar som ett produktnamn för stenverktygen med hårdmetall När ägarna blev till åren valde de att sälja sitt företag till Fagersta AB. Idag är företaget en del av Atlas Copco Secoroc AB och huvudkontoret är placerat i Fagersta. I Ockelbo finns fortfarande en produktionsenhet som tillverkar bergborrar samt konstänger för dimensionsstenindustrin.
Från 299 kr
Nätra kyrka, interiör. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Vid kyrkans första större reparation, som ägde rum redan 1847-1848 under ledning av Lars David Geting, fick altarväggen den utformning som den fortfarande har, komponerad och utförd av Olof Hofrén i samarbete med Gustav Mauritz Kjellström. Korväggen indelas i fält åtskilda av tunna lisener som utgår från en bröstpanel. Bakom och över altaruppsatsen, som består av två släta halvkolonetter som bär upp ett entablement, målades dels illusoriska draperier, dels en perspektivisk kolonngång med kassetterat tunnvalv målat grått i grått. Över dörrarna på var sida om altarpartiet utförde Kjellström dekorativa målade reliefer i antikiserande stil. Till vänster skildras Jesus och barnen och till höger äktenskapsbryterskan inför Jesus. Ytterst på var sida rundlar med änglahuvuden.
Vykort, "Flygfoto av Mostorp", Mostorps slott och ekonomibyggnader, sett från park- och trädgårdssidan. Nedtill ses växthus med uppvärmning. Byggnaden bakom slottet är en kvarn. Mostorp nämns första gången 1566 i ett brev från Fredrik II. 1854 köpte Ludvig von Segebaden en del av Mostorps by och utökade eferhand sin egendom. När Ludvigs dotter Ester med maken Rolf von Braun övertog Mostorp 1893 var det en Hallands största gårdar. Corps-de-logiet är ritat av dansken Thorvald Bindesböll och tillhör de fåtal byggnader han ritade, innan han helt gick över till design och konsthantverk. Till gården hör en parkanläggning i engelsk landskapsstil med fornminnespark, stenpartier, fontäner etc. Den har förenklats under senare år men har fortfarande ett högt kulturhistoriskt värde.
Brevkort, "Mostorp", handkolorerat (sekundär påskrift: Mostorp (Slöinge-Getinge). Mostorps slott med sina två torn med verandor emellan i två våningar. Slottet byggdes av granit 1878–1880 i medeltidsromantisk stil. Mostorp nämns första gången 1566 i ett brev från Fredrik II. 1854 köpte Ludvig von Segebaden en del av Mostorps by och utökade eferhand sin egendom. När Ludvigs dotter Ester med maken Rolf von Braun övertog Mostorp 1893 var det en Hallands största gårdar. Corps-de-logiet är ritat av dansken Thorvald Bindesböll och tillhör de fåtal byggnader han ritade, innan han helt gick över till design och konsthantverk. Till gården hör en parkanläggning i engelsk landskapsstil med fornminnespark, stenpartier, fontäner etc. Den har förenklats under senare år men har fortfarande ett högt kulturhistoriskt värde.
Matilda Bergqvist, lärarinna. Född 1854 15/6 i Kinne Vedum. Innehade tjänst som småskollärarinna i Bolum 1874-83, då hon tvingades avgå för att hon deltog i Bolums Missionsförenings verksamhet och s k fria nattvardsgångar. Utdrag av protokoll vid skolrådssammanträde i Broddetorps kyrka n 31 oktober 1882. §2. Då småskollärarinnan i Bolum Matilda Bergqvist oaktat förnyade erinringar fortfarande ådagalagt att hon avgjort bryter mot kyrklig ordning och varken besöker kyrkan eller brukar H H N, åtminstone efter kyrklig ritus, ansågs icke lämpligt att hon längre bibehålles vid sin innehavande lärarinnebefattning, utan att hon med innevarande läsårs slut frånträder densamma, och beslutade skolrådet att för nästa år intaga Emilie Hoof under Sven Nilsgården, Hof, till lärarinna i Bolums Småskola. // G. Kullberg.
I huset till vänster drev Hedvig Maria Cecilia Wadell, född Wetter, pensionat. Hon var född 22/12 1845 i Tutaryd, Småland, död 21/12 1920 i Vrigstad. Hon var gift med handlanden Albert Wadell, född 14/6 1841 i Gränna, död 14/5 1902 i Vrigstad. Huset flyttades hit från byn Sunnerby i Vrigstad socken i slutet av 1870-talet. Wadell hade handelsbod i huset som låg, och fortfarande ligger, bakom fotografens rygg. Boden bakom gruppen var affärens lager. är numera rivet. Vid fototillfället drevs affären av annan innehavare. Jämsides med pensionatsrörelsen drev Hedvig Wadell hushållsskola i huset på somrarna. Albert och Hedvig ingick äktenskap den 24/6 1873. Hon var dotter till kyrkoherden i Vrigstad Lars Conrad Wetter. I och med fru Wadells bortgång var pensionatets saga all. Huset blev då bostadshus. År 1956 brann byggnade ned till grunden. Som framgår ovan dog Hedvig Wadell i december året då bilden togs.
Vattenverket i Lackarebäck. Göteborgs stads vattenverk. En så stor stad som Göteborg behöver få mycket vatten varje dag. Förr tog Göteborg sitt vatten från Delsjön och senare från Göta älv vid Alelyckan, men folkmängden växte, och det behövdes mera och mera vatten för hushållens behov. Då anlades det stora vattenverket i Lackarebäck. Dit kommer vattnet i grova ledningar från Delsjön. Men Delsjöns vatten räcker inte till. Därför pumpas vatten från Göta älv och föres i en stor tunnel upp till Delsjön. I vattenverket renas vattnet på olika sätt, innan det sedan föres i grova ledningar in till Göteborg. Mölndal har sedan många år tillbaka ett eget vattenverk vid Norra Långvattnet. Där tar man fortfarande en del vatten för kommunens behov. Detta räcker dock inte till, varför Mölndal numera erhåller en del vatten från Göteborgs vattenverk i Lackarebäck. Namnet Lackarebäck betyder en liten bäck, där vattnet sakta sipprar och "lackar" fram mellan stenar. Det är samma ord som finns i "svetten lackar".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.