Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Från 299 kr
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
fotografi, bilder
"Johan Alfred Johansson och Reinhold Linder. Från folkskolan i Åhs. Bilden hör samman med artikeln i Hallands Nyheter, 1944-08-09, "Från skoljubileet i Tvååker: Rottingen i lärarens hand ett erkänt uppfostringsmedel". Bildtext: "Folkskoll. Linder förrättar upprop, närmast intill honom sekr. Joh. Alfr Larsson." Olika efternamn anges alltså till Johan Alfred. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Från folkskolan i Åhs. Två bilder av läraren Reinhold Linder. Bilden hör samman med artikeln i Hallands Nyheter, 1944-08-09, "Från skoljubileet i Tvååker: Rottingen i lärarens hand ett erkänt uppfostringsmedel". Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Från folkskolan i Åhs. Deltagare vid skolans jubileum, där läraren Reinhold Linder sitter med kvinnorna nedtill. Bilden hör samman med artikeln i Hallands Nyheter, 1944-08-09, "Från skoljubileet i Tvååker: Rottingen i lärarens hand ett erkänt uppfostringsmedel". Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen."
Från folkskolan i Åhs. Deltagare i folkskolans jubileum. Bland kvinnorna sitter läraren Reinhold Linder, männen står bakom dem. Bilden hör samman med artikeln i Hallands Nyheter, 1944-08-09, "Från skoljubileet i Tvååker: Rottingen i lärarens hand ett erkänt uppfostringsmedel". Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen."
Från folkskolan i Åhs. Gruppbild utomhus med deltagarna på folkskolans jubileum. Bilden hör samman med artikeln i Hallands Nyheter, 1944-08-09, "Från skoljubileet i Tvååker: Rottingen i lärarens hand ett erkänt uppfostringsmedel".Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen."
Från folkskolan i Åhs. Fyra kvinnor och en man i armkrok. Mannen är sannolikt läraren Reinhold Linder. Bilden hör samman med artikeln i Hallands Nyheter, 1944-08-09, "Från skoljubileet i Tvååker: Rottingen i lärarens hand ett erkänt uppfostringsmedel". Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen."
Från folkskolan i Åhs. Kvinnor och män står utomhus och lyssnar på mannen med uppslagen bok till höger, läraren Reinhold Linder. Bilden hör samman med artikeln i Hallands Nyheter, 1944-08-09, "Från skoljubileet i Tvååker: Rottingen i lärarens hand ett erkänt uppfostringsmedel". Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Från folkskolan i Åhs. Läraren Johan Svensson sitter på en parkbänk och röker. Bilden hör samman med artikeln i Hallands Nyheter, 1944-08-09, "Från skoljubileet i Tvååker: Rottingen i lärarens hand ett erkänt uppfostringsmedel". Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Från folkskolan i Åhs. T v okänd, t h Johan Alfred Johansson, se även bild FHN280_9 (I tidningen Johan Johansson, Kärragärde), f d elever. Bilden hör samman med artikeln i Hallands Nyheter, 1944-08-09, "Från skoljubileet i Tvååker: Rottingen i lärarens hand ett erkänt uppfostringsmedel". Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Från folkskolan i Åhs. Bilden hör samman med artikeln i Hallands Nyheter, 1944-08-09, "Från skoljubileet i Tvååker: Rottingen i lärarens hand ett erkänt uppfostringsmedel". Bildtext: "Några elever i samspråk". T v okänd, t h Joh. Johansson. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen."
Hingsten Lobert, inköpt till västra Ölands nya hästavelsförening. I artikeln berättas att Lobert, född 1929, premierats med AB år 1937 och köpts in från godsägare J O Norlander i Åsle, Skaraborgs län för 9800:-. Han ankom tilll Kalmar med tåget 10:10 från Nässjö och for sedan vidare med elvafärjan till Axel Jonsson i Gynge, Resmo socken där han stallades upp.
Klart för Länets konst. 25 oktober 1958. Konstnärerna är från vänster: Eivin Granath, Jerzy Luczak (namnet är felstavat i artikeln och egentligen hette han Luczak-Szewczyk), Bengt Bosshammar, Walter Holmström, Inga Berg, Gösta Ottosson, Folke Skoghäll och längst fram Karl Gustav Persson.
Kullängen. 18 juni 1942. Träden på bilden är grindstolpar som satt vid huvudinfarten till Kullängsstugan. Det var den namnkunnige "Kullagubben", Nils Svensson som satte upp bastanta grindar runt gården. Det finns en beskrivning i Hans Lidmans bok "Munkakliv", sid. 157, i artikeln "Kullagubbens stolta bygge", sid. 151-158.
Kullängen. 17 juli 1941. Trädet på bilden utgör den ena grindstolpen för en kraftig fällbom, som satt vid huvudinfarten till Kullängsstugan. Det var den namnkunnige "Kullagubben", Nils Svensson som satte upp bastanta grindar runt gården. Det finns en beskrivning i Hans Lidmans bok "Munkakliv", sid. 157, i artikeln "Kullagubbens stolta bygge", sid. 151-158.
Bildtext: "Den f d Pressbyråkiosken vid järnvägsstationen håller på att snyggas upp för sin nya funktion som entrébyggnad till Apelvikens tältplats." Den kommer fungera som vaktkiosk för tältplatsen. Den tidigare entrén vid Apelviken flyttades i sin tur över till Getteröns tältplats, står det också i artikeln.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.