Anna Andersdotter Gran. Född 1844, död 1936. Hon bodde i en ryggåsstuga under Grännarp och var Vårkumlas egen "textilkonstnärinna" med vävning och virkning som specialitet. Hennes virkade chemisetter i olika mönster med tillverkningsår och ägarens initialer var mycket populära och bars av varje välklädd man i Vårkumla. Andra alster av Gran-Anna var bomullsdukar och damstrumpeband. Fotnot: Chemisett var förr namnet på löst skjortbröst.
Från 299 kr
Bilden visar personalen vid Kalmar Tapisserimagasin och kan antas vara tagen på gården till de lokaler firman disponerade vid tillfället för fotograferingen. Firmans ägare, fröken Hilma Peterzon, bör vara den kvinna som är avbildad sittande i bildens mitt med en knuten sjal om halsen. Längst till höger står en yngre kvinna, som bör vara fröken Gerda Larsson (senare gift Brütte). Enligt uppgift: Sigrid Gustafson, översta raden 3:e från vänster. Någon gång mellan 1903 och 1910 flyttade Hilma Peterzon firman från Storgatan till Västra Sjögatan 17 (Stortorget 17) i Kalmar. I samband med rivning av detta senare hus kom en stor mönstersamling, använd i denna firma, att tillfalla Kalmar läns museum 1964 (se KLM 28265). Genom firman kunde mönster för broderier och vävnader hyras, likväl som det kan antas att firman tillhandahöll motsvarande färdiga alster samt även utarbetade mönster respektive textila alster enligt kundernas önskemål. Sortimentet omfattade, såvitt mönstersamlingen utvisar, dukar, gardiner och mattor samt väggprydader.
Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Tidningen Östgöten meddelar att utställningen omfattade "jemnt 60 nummer", såväl från länets städer som landsbygd. Bland de utställare som kan uttydas ses närmast till höger montern till möbelfirma Alb. Jacobsson & Co, med fabrik i Ladugårdsbacke. Bortom denna skymtar arbeten från Sandberg & Co, en annan av stadens stora möbeltillverkare. Mot väggen i fonden gör fotograf Didrik von Essen reklam för sina alster.
Utan någon påtaglig koppling till Östergötland har porträttet av Gustaf Kjellberg likväl knutits till museets särskilda samling av porträtt av östgötar. Gustaf Kjellberg föddes närmare bestämt i värmländska Alster och var i sitt vuxna liv starkt knuten till Uppsala. Där var hans vetenskapliga insatser för psykiatrin grundläggande och från 1863 fungerade han som professor vid Uppsala universitets psykiatriska klinik. Dessförinnan hade han som överläkare lett arbetet vid Uppsala centralhospital för sinnessjuka (sedermera Ulleråkers sjukhus). Hans insats som medgrundare av "Föreningen för sinnesslöa barns vård" och som kommissionsledamot för uppförandet av nya hospitalsbyggnader i landet kan heller inte underskattas.
Porträtt av Gustaf Fröding. Gustaf Fröding, svensk skald, född 22 augusti 1860 på Alsters bruk utanför Karlstad, död 8 februari 1911 i Stockholm. Hans mor Emilia Agardh, dotter till biskop C.A. Agardh, skötte hushållet ensam sedan fadern Ferdinand Fröding 1865 insjuknat i "nervösa åkommor", något som låg i släkten. Familjen bosatte sig 1867 i Kristinehamn. Gustaf tog studentexamen i Karlstad 1880. 1881 blev han myndig och samma år dog fadern. Gustaf hade då börjat studera i Uppsala, men festade upp arvet på 17.000 kronor under två år och lyckades därefter inte återuppta sina studier. Vårterminen 1885 återupptog han studier i språk och litteratur, som visserligen inte slutfördes, men som fick honom intresserad av poeterna Shelley, Burns och Byron. Under 1885 börjande han publicera dikter i Karlstads-Tidningen. 1887 blev han anställd vid Karlstads-Tidningen, men 1889 försämrades hans psykiska hälsa. Tack vare ett nytt arv kunde han tillbringa tid vid en tysk kurort, och där sammanställde han debutsamlingen Gitarr och dragharmonika, som utkom i maj 1891. I ytterligare tre år var han anställd vid Karlstads-Tidningen men 1894 blev han sinnessjuk, möjligen schizofren. Strax före insjuknandet hade han färdigställt samligen Nya dikter. De båda samlingarna Räggler och paschaser utkom 1895 och 1897. 1896 kom Stänk och flikar. 1897 kom Nytt och gammalt och 1898 Gralstänk samt broschyrerna Om lifsmonader och Grillfängerier. 1898 togs Gustaf Fröding in på Uppsala hospital och utskrevs därifrån 1905. Från 1906 och fram till döden den 8 februari 1911 vårdades han i Stockholm med undantag av vissa friska perioder. Han skrev 1908 samlingen Reconvalescentia som utgavs 1913. 1910 utkom Efterskörd. Gustaf Fröding är begraven i Uppsala. Källa: www.skolor.lund.se
Trots att den så kallade Westmanska gården invid Stora torget i Linköping revs så sent som 1907, har påfallande få fotografier av huvudbyggnaden bevarats för eftervärlden. Här hade den i övrigt så skicklige fotografen Didrik von Essen uppenbara bekymmer med det sena kvällsljuset, men hans vy från 1901 ger oss ändå en god föreställning om hur bebyggelsen i torgets sydvästra del tog sig ut vid tiden. Gatuhuset mot torget torde uppförts kort efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700, som för övrigt startade i just denna gård. Gården blev under det sena 1700-talet säte för familjen Westmans blomstrande handelsrörelse och huvudbyggnaden bär tydliga spår av senare utförda om- och tillbyggnader för att bättre passa den förmögna släkten. Vid tiden för bilden ägdes stadsgården ännu av en Westman, den för Linköpings kulturliv så betydelsefulle Henric Westman, men han höll huset uthyrt och bodde själv på sin gård Valla väster om staden. I gatuplanet drevs i det centralt belägna huset som brukligt handel. Störst yta upptogs av AB Sundquists & Co, en snus- och tobaksaffär som drevs av änkefru Mathilda Ekström. I husets andra ände hade Tannefors Nya Valskvarn handel med mjöl, gryn och torrjäst, men plats gavs även för systrarna Lovisa Charlotta och Johanna Augusta Johanssons kaffeservering. I den storslagna montern mot hörnet av Bokhållaregatan gjorde fotografen Swen Swenssons reklam för sina alster. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.