Det var gråvädersdag när museets utsände tog de korta stegen mot anrika Hotell Palace för en dokumentation. Fotoåret 1957 var huset ännu inte starkt rivningshotat så skälet får vi söka i annan orsak. Hur som helst lades bildens vy från sydväst till dagen. Steget längre upp på Kungsgatan drev Nynäs en tid ett tappställe med försäljning av diverse petroleumvaror.
Från 299 kr
Tröskverket var i äldre tider något av hjärtat i en större gård. Där rinnande vattendrag saknades fick kreatur stå för drivkraften och här och var skyddades verket i en rundloge. Här resterna av anläggningen vid Kolstad Norrgård, Heda socken. Foto 1947.
Norra fästningsplanen. Skulpturen "Flöjtspelaren", även kallad "Gustaf Ullman-statyn", gjord till hans minne av Gustafs svägerska Nanna Johansen-Ullman. Hon var gift med Gustafs bror konstnären Sigfrid Ullman. Karl Fredrik Olsson var redaktör (ca 1935-1965) på Hallandsposten så bilden har troligen ingått i en tidningsartikel. 1950-tal?
Enkelstuga i Slaka som uppmättes och avfotograferades i samband med en inventering av socknens allmogebyggnader 1950. Bildens stuga blev emellertid aldrig namngiven i materialet men har inringats som Källsäter i Mjärdevi. Det lilla huset var beläget nära nuvarande Mjärdevirondellen och var bebodd till 1949.
Linköping 1939 och några av tidens människor har gjort sig ärende till Stora torgets södra delar. Det gamla rådhuset i Linköping var som sådant en kompromiss som samlat flera parallella funktioner. Domprostboställe, polisstation och bank var några verksamheter som rådmännen hade att dela huset med. Fotoåret hade magistratens förutsättning i huset dock förbättrats.
David Carlssons speceriaffär finns ännu i minnet hos äldre Linköpingsbor. Och även om affären marknadfördes som speceriaffär salufördes lite av varje. Fotoåret 1976 var firmans saga all inom kort, liksom för de övriga butikerna längs Storgatan utmed kvarteret Decimalen. De hade länge levt under galgen ty området var det sista centralt belägna att i stor skala saneras i staden.
Norrlands-Posten, nr 7, torsdagen den 24 januari 1856. Grundades 1837 av A.P. Landin som var chefredaktör till 1869, tidningen trycktes på hans tryckeri i Gävle. Ambitionerna var att sprida liberalismens principer i hela Norrland och NP kom ut två, senare tre och fyra dagar i veckan.
Ballong i Bomhus, den 30 November 1941. Ur notis från Gefle Dagblad 29 nov 1941: "Brittisk ballong togs i Bomhus. En ballong, omkring fyra meter i genomskärning, tillverkad av gult råsiden, landade igår i Nyvall, Bomhus. Under den var fästad en mindre skärm med ett 100-tal flygblad på holländska, daterade 25 okt. 1941. Ballongen var av brittiskt ursprung."
Ballong i Bomhus. Den 30 November 1941. Ur notis från Gefle Dagblad 29 nov 1941: "Brittisk ballong togs i Bomhus. En ballong, omkring fyra meter i genomskärning, tillverkad av gult råsiden, landade igår i Nyvall, Bomhus. Under den var fästad en mindre skärm med ett 100-tal flygblad på holländska, daterade 25 okt. 1941. Ballongen var av brittiskt ursprung."
Bjärges Amy Olsson Danielssons part och Hulda Jakobsson leker gullstäuå, det är lekstuga. Det är inte mycket saker man har att leka med. De har arrangerat sin lekstuga invid gårdens stängsel, men osäkert var var någonstans. Det bör av det öppna landskapet vara uppe på backarna.
Att Masse kallar ladugårdsflygeln för "smahäusi" innebär nog att man hade smådjur där. Det är tre dörrar, vilka kunde hysa t ex kalvhus, grishus och lammhus. Längst hitåt var det nog vagnbod. De rundbågiga och kryss-spröjsade fönstren var populära 1885-90, så där nånstans borde denna byggnad vara uppförd. Den tillbyggda boden innehöll nog vedbod och magasin.
Gårdsplanen var nästan helt kringbyggd, vilket förstärks av magasinsbyggnaden. Magasinet låg på loftet med trappa upp på högra gaveln. Nere i mitten fanns sannolikt en vagnbod, medan utrymmena på gavlarna är mera svårtolkade. Tröskvandringen är urriven och tröskhuset användes till förvaring av arbetsvagnar och redskap, vilket var mycket vanligt.
Denna fastighet låg i södra hörnet vid nerfarten till Anderse och var bara 2.500 m2 stor. Inbyggarna här var sockensmeder. Manbyggnaden är ett bulhus i parstugeform från omkring 1820 och beboddes i tre generationer. Efter sista ägarens död tillfördes boplatsen Botels Bodins part och manbyggnaden byggdes om till hönshus. Detta hus finns ännu kvar, men står utan användning.
Även detta år var det barmark vid nyår och Anderse Per Olsson passar på att köra ut släke på åkern på självaste nyårsdagen! Här skall han dock knappast lägga av släken, det är vall, så han skall nog vidare till en plöjd åker. Per var troligen varm om fötterna, för han har tagit av sig stövlarna!
Masse har påpassligt tagit ytterligare en bild, se Bild 1116, precis innan den spettades ner. Det lägre och smalare huset som stod mot gaveln är redan rivet. Gaveln är mäktig och dess höjd imponerande. Byggnader med stora murverk och få öppningar blir alltid mera imponerande. Några särskilda fel var det säkert inte på ladugården, den var bara gammalmodig.
Att Masse kallar ladugårdsflygeln för "smahäusi" innebär nog att man hade smådjur där. Det är tre dörrar, vilka kunde hysa t ex kalvhus, grishus och lammhus. Längst hitåt var det nog vagnbod. De rundbågia och kryss-spröjsade fönstren var populära 1885-90, så där nånstans borde denna byggnad vara uppförd. Den tillbyggda boden innehöll nog vedbod och magasin.
Söderlunds/Jakobssons på backen var Masses närmsta grannar och uppenbarligen var de mycket goda vänner. Hela miljön finns kvar än idag med rätt små förändringar. Det finns många bilder därifrån och här är en serie på 12 bilder. Vi ser här en idyllisk bild på det lilla bostadshuset med södergaveln och den tillbyggda köksfarstun bakom blommande syrener.
Vi ser den mycket välbyggda ladugården från trädgården. Ladugården är symmetriskt uppbyggd, vilket var vanligt, men här är det ovanligt konsekvent. Det är dubbla fähus med jämn fönstersättning på var sida om ladan med dubbla portar. Spåntaket är exakt jämnt, vilket är ovanligt på en så här pass stor byggnad, alltid brukar det svacka lite någonstans. Till höger syns vedstackar och grenved på torkning.
Här åker brudparet Emilie och Jakob Larsson hem efter vigseln i kyrkan. Efter dem kan man tänka sig att Emilies föräldrar åker, Oskar (J.O.) och Lisa Larsson. Gården som skymtar i bakgrunden är Oskars barndomshem. Huset, som nu finns i hörnet bakom hästarna och som förr var Lau handelsförenings affärslokal och sedan järnaffär, var ännu inte byggt när bilden togs.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.