Gårdsinteriör från Storgatan 3 i Söderköping.
Från 299 kr
Sanering inom kvarteret Drabanten i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Bilden visar gårdshus till Nygatan 10 under rivning. Adressens huvudbyggnad är längan bortom timmerhuset och ligger i hörnet av Nygatans korsning med Snickaregatan. Vy från sydväst.
Vy över Stora torget i Linköping. I fonden bebyggelse i kvarteret Apoteket med bland andra Sahlströms bokhandel i gatuplanet. Den tygklädda konstruktionen i förgrunden daterar bilden till 1927. Där pågår förberedande arbeten för Carl Milles Folkungamonument, som kommer att vara på plats nämnda år och invigas vid årets slut.
En liten gosse lämnar innergårdens slutna omgivning mot stadens gränslösa värld. För gossen börjar den med Storgatan och kan ta honom nedåt mot Stångåns spännande platser eller uppåt mot Linköpings centrala delar. Foto 1956.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell eller affärsmässig prägel. Ett exempel var Motorcentrum på gatans nummer 30.
Den sista delen att saneras längs Storgatan i Linköping var de uttjänta husen inom kvarteret Blåklockan intill gatans östra ände. I fonden hukar sig Storgatan 5 intill det moderna.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin. På planket till vänster, till tomten där Frimurarehotellet vidare kom att uppföras, gör ett antal av stadens mer välkända rörelser reklam; Henric Carlssons bokhandel, bosättningsaffären F O Petterssons Eftr., juveleraren Sam Pettersson, fotograf Swen Swensson, Östergötlands Maskinaffär och Gripen velocipeder samt Peterzéns ekiperingsaffär.
Parti av Linköping. Stångån norrut med Stångebro i fonden. 1890-tal.
Motiv från Skänninge 1973. Follingegatan sedd mot norr.
Bakgårdsmiljö i Linköping. Fotoåret 1949 var staden ännu till delar en träkåksstad. Miljöer som på bilden revs nu i snabb takt. Tiden såg föga charm i de ofta undermåliga bostäder som husen erbjöd. Här ett exempel från Repslagaregatan 18.
Sommaren 1929 dokumenterade Östergötlands museum Hunnebergsgatans äldre bebyggelse. Här hade fotografen nått in på gården till gatans nummer 13 och makarna Oskar och Olga Karolina Anderssons bostad. De hade bägge haft tidigare äktenskap och tillsammans med sina gemensamma barn gav stugan plats för åtta personer. Här sannolikt deras två söner och kamrater till dessa.
Hospitalstorget i Linköping en slaskdag 1945. Huset i blickfånget bär adressen Hosptitalstorget 2.
Apotekaregatan 14 i Linköping uppfördes omkring 1860 i en typisk sen empirestil. Bottenvåningen har stickbågiga fönster. Andra våningens fönster är av fyra rutors höjd och omges av putsramar. Frontespisen har fem fönster i bredd och slutar i ett lågt gavelröste med ett rundfönster.
Tanneforsgatan i Linköping 1968. Personal från Östergötlands museum var där för att dokumentera trähusen till höger som beslut tagits om att riva.
Ett lite till åren kommet par korsar Hamngatan mot Storgatan i Linköping. Året är 1967 och de har upplevt hela eller större delen av 1900-talet och följt sin stad som genomgått stora förändringar. När de ännu var i medelåldern var Storgatan kantad med hus från främst 1800-talet. Nu återstår endast en rest här vid gatans ände mot Hamngatan och snart är även dessa hus rivna.
Ett av otaliga hus från förrförra seklet som skattats i centrala Linköping. Storgatan 10 med sin rustika och från seklets senare del typiska fasad är ett exempel. Vid fototillfället 1955 drev charkuterifirma Ström & Svensson sin egna livsmedelsbutik i gatuplanet, vid sidan av Druvans blomsteraffär.
Gårdsinteriör från Nygatan 31 i Linköping. Vid tiden ännu känd som Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Dennes tid var nu sedan länge förbi. Istället var det urmakare Evert Lundberg som länge gav huset sin prägel. Byggnaden kom att rivas 1931. Vy från norr.
Del av Platensgatan i Linköping 1929. Vid tiden var Björn Hedvalls praktfulla fastighet nyuppförd och gav bland andra plats för det välrenommerade charkuteriföretaget Banck & Nilson.
Suddig men unik vy mot Linköping. I stadssiluetten märks Linköpings domkyrka med sitt gamla torn, det så kallade Hårlemanska tornet som revs i början av 1880-talet. I förgrunden slingrar sig en Stångån grund och slingrande, ty ännu har inte Kinda kanal tillkommit. Bilden kan dateras till 1869 genom det pågående takarbetet på domkyrkan och uppförandet av seminariebyggnaden som kan anas något till höger.
Tanneforsgatan i Linköping en höstdag 1968.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.