Enligt påskrift porträtt av guldsmeden Sörling i Linköping. Tolkat föreställa Anton Julius Söhrling. Född i Linköping 1826 som son till guldsmeden Emanuel Söhrling och dennes maka Juliana Wilhelmina Wetterberg. Fadern drev tillsammans med Carl Magnus Barkander firma Barkander & Söhrling i Linköping, vilken Anton Julius övertog år 1857 och fortsatte stämpla i eget namn i Linköping tills han flyttade till Stockholm 1872. Dessförinnan hade han bland annat hunnit med ett kort äktenskap och ett lika kort faderskap. Makan Christina Jacobina Stenborg avled 1857 av lungsot efter knappa två års gifte, blott 27 år gammal, och parets enda barn avled vid tre års ålder år 1860.
Från 299 kr
Porträtt av Evald Stenhammar. Född i Häradshammar 1824 som son till prosten Christian Stenhammar och makan Anna Charlotta Kernell. Efter teologiska studier vid Uppsala universitet inflyttade han till Linköping 1865 för tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Efter en tid åter i Uppsala för fortsatta studier och vidare som prästvigd docent inflyttade han 1876 en andra gång till Linköping, nu tillsammans med hustrun Anna Charlotta Holmberg och parets fyra barn. Skälet var erbjudande om tjänst som så kallad domkyrkosyssloman vid sidan av kyrkoherde i Vreta kloster och Stjärnorp. Från år 1878 var familjen bosatt i Vreta klosters kyrkoherdeboställe.
Porträtt av Klas Sondén. Född i Kvillinge 1859 som son till dåvarande prosten Anders Fredrik Sondén och makan Carolina Cecilia Kalén. Fadern, som var bördig från Landeryd, utsågs år 1865 till domprost i Skara, vilket kom att bli Klas Sondéns uppväxtort. Modern gick bort redan 1866 och lämnade nio barn moderslösa. I vuxen ålder kom Klas Sondén att göra framgångsrik karriär som ingenjör och hygientekniker med tjänstgöring i både Sverige och Tyskland. Från 1895 var han docent i teknisk hygien vid Tekniska högskolan och vidare invald i Vetenskapsakademien och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. År 1921 fick han professors namn.
Enligt påskrift porträtt av fru Sahlander. Tolkat visa Emelie Constance, född Berndes. Förstfödda barn till makarna Melcher Theodor Berndes och Chatarina Charlotte Bergström. Föräldrarna ägde gården Säter i Motala. Från 1848 gift med auditören Jonas Sahlander/Salander, boende i Linköping. Parets bägge söner, födda 1849 respektive 1853, dog i späd ålder och äktenskapen förblev därefter barnlöst. Efter en period som ägare och boende på gården Norra Freberga i Motala flyttade makarna åter till Linköping 1880. Två år senare blev Emelie Constance änka. Hon bodde kvar i våningen vid Drottninggatan till sin egen död 1904.
Porträtt av fröken Olga Westerblad. Född 1874 på godset Tvärdala i Västra Husby som förstfödda barn till patron Henning Westerblad och makan Augusta Ullman. Vid tiden för bilden hade familjen nyligen brutit upp från lantlivet i Västra Husby för ny tillvaro i Linköping med bostad invid Trädgårdsgatan. Olga valde livet som ogift. En tid drev hon egen pappershandel med butik på Storgatan men avvecklade den och försörjde sig som skrivbiträde. Hon fick ett långt liv, avled i januari månad 1960. Hon hade då en längre tid haft sin bostad invid Engelbrektsgatan.
Porträtt av Selma af Ekenstam. Född 1843 i Stora Tuna prästgård i Västerås stift under den tid fadern innehade tjänsten som församlingens kyrkoherde. År 1861, på sitt nittonde år, gifte hon sig med löjtnanten Ludvig August Toll. Redan år 1866 blev hon emellertid änka och året därpå flyttade hon med sina barn till Linköping. Efter tio år i den östgötska residensstaden bröt hon upp för ny tillvaro som gift i Stockholm. I samband med flytten hade hon ingått äktenskap med hovrättsrådet Carl Johan Napoleon Gripensköld. I Stockholm var paret bosatta på Norrmalm. År 1909 blev Selma ånyo änka och framlevde i ståndet till sin egen död i maj månad 1911.
Porträtt av stadsläkare Carl Wallin. Född i Örebro kom han efter gedigen utbildning till Linköping år 1860. I förstone som praktiserande läkare men raskt även provisialläkare och sedermera stadsläkare. Vid sidan av tjänsten även så kallad järnvägsläkare vid bandelarna Linköping-Gistad och Linköping-Mjölby, tillika bataljonsläkare vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. I sitt privata liv åtnjöt han ett kort äktenskap med Amelie Laura Herkepeus. Gift i maj månad 1862 men änkling redan året därpå. Makan dog i sviterna efter nedkomsten av parets förstfödda och enda barn.
Porträtt av Maria Lovisa Fagerlin, eller doktorinnan Sederblad, på det vis som gärna framhölls i sociala sammanhang vid tiden. Född i Västrums socken 1861 och vidare uppvuxen i Västra Ed och Hjorteds församlingar, inflyttade hon till Linköping 1891 efter giftemål med doktor Carl Sederblad. I förstone bodde makarna i en våning på adressen Apotekaregatan 5, men flyttade snart in i det då helt nya stenhuset i hörnet av Platensgatan-Kungsgatan. Vid sidan av tjänsten som distriktsläkare hade maken även mottagning i hemmet. Bostaden kom efterhand likaså bli livfull genom parets barn, Astrid, Bo och Folke. Här ser vi henne emellertid bortom småbarnsåren, 48 år fyllda.
Ett av tiden förbleknat porträtt av Fanny Åman, eller egentligen Fanny Nordvall, då hon enligt tidens namnskick behöll sitt flicknamn även som gift. Det påtalade äktenskapet hade inletts 1856 och gällde lasarettsläkaren Ludvig Åman. Vid tiden för bilden hade äktenskapet varat några år och parets två förstfödda barn hade nedkommit, födda som dem var 1857 och 1858. Makarna skulle välsignas med ytterligare två under 1870-talet. Familjen var vid fototillfället och lång tid därefter bosatt i tjänstebostaden till länslasarettet i Linköping, där maken var verksam.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Motljuset från fönstren utmanade fotografen vid fototillfället, men vi får ändå en god bild av hemmet och det stilideal som vid tiden var önskvärd bland bättre bemedlade. På väggen i hörnet hänger porträtt av makarnas tre barn. Dottern Elsa kom i vuxen ålder att i högsta grad bli omskriven och uppmärksammad för sina insatser för mänskligheten och tilldelas det välförtjänta epitetet "Sibiriens ängel". Bild från tiden omkring år 1900.
Porträtt av fru Eva Ekenstierna. Enligt vad som utretts för denna uppgift hade hon ingen östgötsk anknytning. Likväl tecknas här hennes liv i korthet. Eva Ekenstierna föddes 1833 på Backagård i Bällefors socken som dotter till makarna Knut August Ekenstierna och Fredrika Falkenberg af Trystorp. Själv gift i Falköping en första gång 1851, dagar efter sin 18-årsdag, med källarmästaren Charles Jouvin. Av parets tre gemensamma barn kom ingen att överleva barnaåren. Äktenskapet upplöstes i början av 1860-talet och Eva gifte istället om sig med apotekaren Johan Adolf Wallin, vid tiden även han verksam i Falköping. År 1874 flyttade makarna till Uppsala och senare till Stockholm. Deras äktenskap var barnlöst.
Porträtt av löjtnanten och lotsfördelningschefen Henrik Werner. Född i Linköping som yngsta barn till regementsläkaren Henrik Werner och makan Ida Gradman. Efter militär tjänst i Karlskrona kom han att finna arbete inom lotsverket i Norrköping, där han vidare utnämndes till lotskapten. Vid sidan var han även en tid chef över Norrköpings brandkår. Sviktande hälsa tvingade honom emellertid att några år in på 1880-talet begära tjänstledighet och ställa sig under vård hos doktor Westerlund i Enköping. Där blev han kvar till sin död i maj månad 1886. Han hade då varit gift med Marie Louise Berg i tio år.
Porträtt av spannmålshandlare Carl Johan Sandin. Född den 26 januari 1828 i Linköping som son till pigan Maria Sophia Lundqvist. Modern gifte sig senare med stadsfogden Lars Sandin. Som ung vuxen arbetade Carl Johan som uppbördsskrivare i Vreta Kloster. Därefter flyttade han tillbaka till Linköping och gifte sig i februari 1857 med Christina Elisabeth Boman. Paret bodde vid Nygatan invid Hospitalstorget medan Sandin arbetade som spannmålshandlare. De fick under åren fyra barn, varav sonen Carl och dottern Betty som förekommer på andra foton i museets samling. Carl Johan Sandin avled i Linköping på årets sista dag 1877.
Porträtt av Kamrer Carl Gustaf Bodin. År 1843 ingick han äktenskap med Maria Petronella Charlotta Pihl, född i Linköping 1825 som dotter till namngivaren till Pilens backe i Linköping, kopparslagaren Per Daniel Pihl och dennes maka Lovisa Skärman. Samma år bröt paret upp för att arrendera Holmetorps rusthåll i Askeby sn, där Carl Gustaf kom att tjänstgöra som kronolänsman. Samma år nedkom parets första och enda barn, dottern Hedvig Charlotta Ottiliana. Kort tid efter födseln avled emellertid modern, blott 19 år i lungsot. Änklingen flyttade då åter till Linköping med sin dotter och kom där att tjänstgöra som kamrer vid Östgöta hypoteksförening.
Porträtt av Nils Ignell. Född till enkla förhållanden i torpet Ingebo under Stegeborgs säteri i Skällvik socken som elfte överlevande barn till torparen Nils Månsson och dennes maka Maja Larsdotter. Tack vare understöd av ägaren av Stegeborg, greve Philip Werner von Schwerin, fick han gå i skola först i Söderköping och därefter i Linköping. Som nittonåring inskrevs han vid Uppsala universitet hösten 1825. Efter blott tre terminers studier prästvigdes han i Linköping. Han kom att tjänstgöra som kyrkoman i Askeby, Vallerstad, Linköping och Västra Stenby innan han från 1840 kom att fortsätta sin karriär i Stockholm. Från 1845 gift med Sigrid Florentina Lindmark, bördig från Rinna.
Jenny Stålhammar, en släkting till barnen på Salshult, som redan tidigt upptogs som eget barn av majoren Jon Stålhammar och som senare under många år stod för hushållet på Salshult. Sedermera flyttade hon tillsammans med fröken Aurore Stålhammar till Vetlanda, där denna hade köpt en egen gård och där hon ännu bor. Bilden av Jenny är tagen 1927 på hennes sjuttioårsdag, där hon sitter i ett hörn av hemmet omgiven av porträtt från Salshult. Ett par år senare avled Jenny Stålhammar. Porträtten på fotot äro: Ovan modellens huvud det stora porträttet: major Jon Stålhammar, porträtt efter fotografi av konstnären Gustav Franzén, vilken levde i dessa trakter, på väggen till höger om modellen majorskan Marie-Aurore Stålhammar, född av Pontin.
Genom detta något skamfilade porträtt presenterar sig den självlärde läkaren Carl Johan Englund, mer känd som "Kagadoktorn". Redan som barn ska han ha börjat lära sig bota åkommor och olycksfall bland djuren på sin morfars ställe under Danbyholm, dit han kommit efter att tidigt blivit föräldralös. Från 20 års ålder uppehöll han sig på flera platser i Kaga socken med omnejd. Nu även sysselsatt med att kurera mänskliga patienter. Därav hans binamn. År 1878 gifte han sig med Gustava Albertina Pettersson (1859-1880). Hon var bördig från Törnevalla och där bosatte sig även paret efter giftemålet. Gustava Albertina avled dock redan efter ett drygt års äktenskap, ännu inte fyllda 20 år. Efter hustruns död blommade hans verksamhet ut och det sägs att han kunde ha upp mot 100 patienter på en enda dag. Han avled i hjärtförlamning 1903. Porträttet har lämnats odaterat.
Porträtt av Magdalena "Malin" Charlotta Roman, rimligtvis tillkommet under sin och maken Per Wilhelm Charlevilles tid i Örebro (1862-1864). Hon var annars född i Norrköping 1830 och det var sannolikt där hon först träffade sin blivande make som från 1854 tjänstgjorde som lärare vid stadens elementarläroverk. Vid giftemålet i Norrköping 1860 var Charleville sedan en tid i tjänst i Linköping och en hyrd våning i fotograf Dyrings gård utmed Drottninggatan blev parets första gemensamma bostad. Här nedkom även makarnas första barn 1862. Efter familjens tid i Örebro blev Törnevalla och sedermera Vadstena hemorter, allt beroende av makens tillsättningar som kyrkoherde. Från år 1883 var man åter i Linköping. Charleville hade utnämnts till domprost för att tiotalet år därpå väljas till stiftets biskop. Sin tid som änka efter 1906 kom "Malin" att tillbringa i Stockholm. Hon avled där 1913.
Porträtt av fröken Sigismunda Wallström, dotter och sistfödda barn till kyrkoherden i Högby, Magnus Wallström och makan Vendela Roselius. Förutom tilltallsnamnet hon bar efter sin mormors far hette hon för en prästdotter så passande Evangelina. Av okända skäl blev hon så kallad hemmadotter. Efter faderns bortgång 1854 följde hon modern och de kom i förstone att vara bosatta i Allhelgona och vidare i Veta. Från år 1863 hade de tillsammans med brodern Philip sin hemvist i Öjebro i Herrberga socken, där de köpt hemmanet Strömvallen. Efter moderns död 1878 bodde Sigismunda kvar i Strömvallen med sin bror och efter en tid inflyttade även brodern Ludvig Theodor. Livet i Öjebro tycks haft sin gilla gång. De bägge bröderna gick bort 1890 respektive 1892 men Sigismunda bodde kvar ända till 1914. Hennes sista två år i livet tillbringade hon i Skänninge som hyresgäst hos en fru Vinblad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.