Hörntomten vid Nygatan-Bokhållaregatan i Linköping var med sitt centrala läge sannolikt bebyggd redan under medeltiden. Några detaljer om detta är dock inte kända, först i slutet av 1600-talet redovisar källor att gården då tillhörde rektorn och sedermera kyrkoherden Botvid Gladhem. Oavsett hur tomten då disponerades brann gården ned vid stadsbranden 1700. Bildens hus ger intryck av att ha uppförts vid 1700-talets mitt och hade därmed troligtvis slottsbokhållare Petter Schenling som byggherre. Under alla omständigheter kom gården länge att benämnas som den Schenlingska. Vid tiden för bilden, 1929, var byggnades bästa tider emellertid förbi och 1931 var den riven.
Från 299 kr
Välansatt och prydligt utmed Björngatan i Linköping. Fotoåret 1976 var området Björnsåker sedan länge inklämt mellan motorvägen och järnvägsspår. Vid förgående decennium hade områdets östra del avrivits för att ge plats för Ljungstedtska skolan. I den bostadsbebyggda västra delen fortsatte livet om än under återkommande hot om avhysning. I december 2021 sades hyresgästerna slutligen upp. I skrivande stund (oktober 2024) står villorna ännu kvar men beräknas att rivas inom kort.
Flottbron mellan södra kajen och Strömsholmen. På vänster sida vid den ankrade ångbåten ligger Fiskebys byggnader inom kvarteret Varvet. På bortsidan Oskar Fredriks bro syns stadshuset, teatern och Stora hotellet vid Karl Johans park. Kolorerat vykort. Vy mot nordväst.
Lutherska Missionshuset i Linköping låg vid tiden utmed Drottninggatans övre del men stråket kom efter gatans omläggning få nytt namn i Elsa Brändströms gata. Oaktat adress kom byggnaden i senare tid få ny funktion som kulturhus.
Vårvintern 1962 planerades det för flytt av ett antal byggnader till friluftsmuseets Gamla Linköping. En timmerbyggnad från Rystad var aktuell vid sidan av hus från Nya Tanneforsvägen, Sandbäcksgatan och bildens fastighet invid Nygatan. Från den aktuella adressen tog man tillvara gatuhuset och ett lusthus på gården. Även bodbyggnaden närmast betraktaren omhändertogs och fick i friluftsmuseet ny funktion som så kallad sprutbod. På sin nya plats kom fastigheten att benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Miljö från kvarteret Blandaren i Linköping 1965. Bilden visar platsen bakom Sankt Larsgatan 15. Adressen är Kungsgatan 29 och rymmer förutom auktionshus och gummiverkstad även ett uttjänt stall. Dokumentation av Östergötlands museum inför sanering.
Klassisk Norrköpingsvy där det mesta är sig likt sedan bildens tillkomst 1906. Göta hotell till vänster var vid tiden precis färdigt att tas i bruk, lagom för att erbjuda husrum till besökare av den timade konst- och industriutställning som detta år förlagts till Norrköping. Antikvitetshandlaren Jean Lawskis bägge hus till höger hade stått klara kort före 1800-talets slut. Över Strömmen tog man sig då som nu över Oscar Fredriks bro (Saltängsbron). I förgrunden del av Carl Johans park.
Genom valvet in mot gården till Hunnebergsgatan 35 har otaliga passerat genom åren. Nu, 1945, brukades emellertid inte gården längre, dömd att rivas för att ge plats för nytt.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Kort efter fotografiet kommer huvudbyggnaden monteras ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där komma att inrymma värdshusrörelse. Fasad mot öster.
Brevkort med ålderdomlig linköpingsvy. Den öppna ytan kallades vid tiden Sankt Larstorget. I än äldre tid benämnt Landskyrkotorget med anledning av dess läge invid landsförsamlingens kyrka, Sankt Larskyrkan som skymtar i höger bildkant. Snett mittemot kyrkan reser sig Linköpings gamla teater, Assemblé- och spektakelhuset.
Gårdsinteriör från Klostergatan 22 i Linköping. Fotoåret 1971 bevarade kvarteret Baggen ännu en stor del av områdets äldre bebyggelse. Nu stundade dock omfattande rivningar.
Utsikt över kvarteret Bokbindaren i Linköping. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterar kvarterets trähusbebyggelse inför rivning och sanering.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Vid tiden för bilden inrymde bottenvåningen Andersons & Månssons Speceriaffär. Vy från väster. År 1965 monterades huvudbyggnaden ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Miljö från en sedan länge svunnen tid i Linköping. Vid tiden för bilden hette stadsgården Sankt Kors kvarter nr 58 som inkluderade de bägge gatuhusen på adresserna Sankt Korsgatan 2 och Läroverksgatan 10. Det sistnämda, bortre huset ägdes vid tiden av målarmästare Carl Alexander Löfgren och möjligtvis är det honom och en av firmans lärpojkar vi ser invid ingången.
P G Svenssons Möbler var länge ett välbekant möbelföretag i Linköping. Bakom namnet döljer sig Per Gottfrid Svensson, bördig från Blekinge och inflyttad till Linköping under sena 1930-talet för en anställning som finsnickare vid Edfelt & Karlssons möbelfabrik i Tannefors. Snart blev han egen och 1946 lät han iordningställa det kombinerade bostadshuset och möbelaffären på bilden.
Bekanta råkas i ett hörn av Stora torget i Linköping. Vad som dryftades kan vi naturligtvis inte veta, och var ju heller inte för våra öron, men mötets tycks hjärtligt. Tiden anges varit 1913, vilket mycket väl kan stämma enligt bildens stämmning och markörer. I bakgrunden Hantverkaregatan 1 där urmakare Otto Theodor Cederqvist drev sin verksamhet.
Parti av Kungsgatan i Linköping 1949. Notera Opeln till höger med gengasaggregat. Trots att det då gått några år sedan krigsslutet hade bensinransonering återinförts 1948 och aggregaten åter kommit till pass. Bilen står för övrigt parkerad framför Möllerska villan och längre upp längs gatan ses Hotell Palace.
Parti av Skänninge 1913. Vy längs med Järntorgsgatan mot Stora torget. I fonden skymtar Rådhuset och Vårfrukyrkan.
Vasavägen 12 stod under uppförande 1926. Den sammanbyggda huskroppen mot väster hade stått klar året före. Bägge husen gjordes lika och gavs stilenliga element hämtade från klassicismens formspråk. För ritningarna stod Axel Brunskog.
Utefter Föreningsgatan i Linköping 1968. Huvudgata genom bostadsområdet Stolplyckan. Välvilliga skulle kalla husraden för charmig, mindre positivt inställda för slitna och bortom räddning. De sistnämnda fick rätt. Området kom under det påföljande decenniet att närmast fullkomligt att utraderas för att ge plats för ny bebyggelse.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.