Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det äldre stationshuset blev personalbostäder. Ånglok, SWB A2 3. Tillverkat 1873. Spårvidd 1435. Slopades 1918.
Från 299 kr
Hässleholms älsta stationshus Tvåvånings stationshus i sten, byggt 1863. Tillbyggt 1876 och 1890 . Nytt stationshus i tegel 1919, invigt 1921 ,1914 uppfördes, som ett provisorium under ombyggnadstiden, en stationsbyggnad söder om den nuvarande. Den ligger år 1991 kvar och används av Postverket . Vid södra infarten låg SJ:s växtdepå. Ett äldre lokstall ersattes av ett sjuportars med vändskiva. Bilden visar äldsta stationshuset.
Parti av stationsomtådet. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det äldre stationshuset blev personalbostäder.
Dalums äldre stationshus, byggt av Ulricehamns Järnväg, UJ. Dalum Järnvägsstation, anlagd 1874 av Ulricehamns Järnväg. 1903 såldes UJ till Västra Centrabanan, VCJ, och linjen byggdes om till normalspår, den nya linjen öppnades 1906. I samband med detta uppfördes också ett nytt stationshus.
Tvåvånings stationshus i sten, byggt 1863. Tillbyggt 1876 och 1890 . Nytt stationshus i tegel 1919, invigt 1921 ,1914 uppfördes, som ett provisorium under ombyggnadstiden, en stationsbyggnad söder om den nuvarande. Den ligger år 1991 kvar och används av Postverket . Vid södra infarten låg SJ:s växtdepå. Ett äldre lokstall ersattes av ett sjuportars med vändskiva
Stationen öppnades 1876 för godstrafik och 1881 för persontrafik. Statens Järnvägar och Bergslagernas Järnvägar byggde 1877 stationshuset för föreningsstationen. Det revs 1929 och ersattes av ett nytt, alldeles intill det äldre. Olskroken nedlades 1980 för persontrafiken. På bilden syns det gamla stationshuset.
Enligt noteringar: "5 oktober 1920. Arrendator Ernst Lyckert beställde bilden. Manbyggnaden troligen Bohusläns äldsta. Den är omnämnd i husesynsprotokoll 1733, men är förmodligen ännu äldre. Har varit kronogård och mönsterskrivarboställe. Senare friköpt och brukas nu av Sören och Evert Olsson." (BJ)
Kökspersonal i köket vid Jönköpings Regemente I 12 från mitten av 1920-talet. I mitten köksunderofficeren i mössa m/ä. Dessutom två köksfurirer, varav den äldre med stor sannolikhet är en före detta indelt knekt. Jönköpings Regemente I 12 låg fram till och med år 1927 i Jönköping, men blev 1928 Jönköping-Kalmar Regemente I 12 i Eksjö.
Denna bild är troligen från Stockholm dit fotograf Gustav Andersson ibland reste. På ett torg en sitter en äldre kvinna omgiven av väskor och påsar, en med texten "Norrmalm" på, i handen har hon en kaffekopp. Bredvid henne står en pälsklädd dam.
Kökspersonal utanför köket vid Jönköpings Regemente I 12 från mitten av 1920-talet. I mitten köksunderofficeren i mössa m/ä. Dessutom två köksfurirer, varav den äldre med stor sannolikhet är en före detta indelt knekt. Jönköpings Regemente I 12 låg fram till och med år 1927 i Jönköping, men blev 1928 Jönköping-Kalmar Regemente I 12 i Eksjö.
Fälttävlan P1-P10, 1973 Här står "arrangörschefen" överste Stig Colliander med segrare i respektive klass seniorer=armeingenjör Bo Andersson (senare Lagerfalk), yngre oldboys=fanjunkare Gösta Håkansson (P 1), äldre oldboys=kapten Gunnar Melin (P 1), veteraner=överstelöjtnant Allan Sjöberg, juniorer=överfurir Jan Blomkvist.
Telefontornet till Stockholms Allmänna Telefonaktiebolags telefonstation Malmskillnadsgatan 30, år 1886. Tryckt bild. Bild tagen från Skeppsbron nedanför Slottsbacken. Vy med Telefontornet i fonden. Här syns även det äldre operahuset som ritades av Erik Palmstedt och uppfördes 1782. Huset revs 1892 för att ersättas av ett modernare operahus. Bilden är från tiden 1887-1892.
Grafisk framställning af abonnentökningen i AB Stockholmstelefon. Muralmålning på väggen i fastigheten Malmskillnadsgatan 26 (nr 28 enl äldre beteckning) på bottenvåningen. Anträffades i slutet av 1967 i samband med att den gamla inredningen tillvaratogs för uppsättning i det blivande Telemuseum. Storlek: ca 3,45 x 2,12 m. Malmskillnadsgatan 26-30 uppfördes av Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag och togs i bruk 1887.
Entrén till Surahammars Bruksmuseum. Äldsta bevarade verkstadsbyggnaden (1845). Stängslet av järnvägsaxlar av äldre typer gjorda vid Surahammar samt kasserade gruvlinor från Bondgruvan i Norberg. Portstolparna från Dvanå Bruk med av smederna under årens lopp inbrända järnstämplar. Dörrarna äro, från Larsansjö Bruk, som lades ner på 1860-talet.
Grupp av äldre gruvarbetare. Bersbo 1899. Övre raden fr.v: Johan Kindholm, Reinhold Andersson, Anders Gustaf Willén, Petter Johan Forsberg, Viktor Kindstrand, Johan Edlund, August Wallin. Nedre raden fr.v: Adolf Friström, August Larsson, Anders Jakobsson, Peter Gustaf Larsson, Johannes, Friström, Fredrik Eklund.
En stuga med farstubro på vilken en äldre kvinna med förkläde och huckle står. Till höger om henne står fyra män i kostym och hatt. På glasplåten(=negativet) har fotografen noterat: "Under vägen till Halleberg 3 juli 1922. Mina Larsson jämte stugan Skytteklev. Carl Andersson, Erik Larsson, Andreas, Oskar"
Enligt fotografens anteckningar: "1948, 28. Rep. inlämnat av Hildebrand Wilén, Hede, numera Foss. Skolplåt från år 1893 alltså 55 år 1948. 10=65 års ålder, en del av de äldre är. Många av dessa i livet. Lärare är till vänster småskolelärare Johansson Hede. Folksk. Vingård Lycke. Damen barnmorska fru? och fru Vinge. Damen med glasögon?"
En uniformsklädd militär står på verandan till en äldre villa tillhörande Skönstavik fritidsläger. Villan har ett sadeltak täckt av tegelpannor och en fasad klädd med locklistpanel. Verandan smyckas av snickarglädje. Villan omges av en gräsmatta, träd och buskar. Framför villan står en flaggstång med en svensk flagga hissad.
Serie om 13 fotografier som visar den arkeologiska undersökningen av kokgropssystemet i Stretered, Kållered, våren 1998. Kultplats från bronsålder–äldre järnålder. Sammanlagt undersöktes 132 kokgropar som sträckte sig över en 250 m lång sträcka på krönet av en grusås. Kokgropssystemets norra del bestod av tre rader, medan det mot söder övergick till en rad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.