Den 4 maj 1950 gjordes ett runstensfynd på Kallerstads ägor öster om Linköping. Stenen låg i en åkerkant, av allt att döma på ursprungligplats invid en viktig väg som gått över gärdena. På bilden har stenen anlänt till Östergötlands museum där den ska erhålla ny plats i museiparken.
Från 299 kr
Interiör från köket till Valla gård omkring förra sekelskiftet. Om än något arrangerat stöps det ljus, kärnas smör och rörs i grytor vid den bastanta järnspisen. Vid tiden ägdes och beboddes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Sedermera kom han att skänka godset till Linköpings stad som av gåvan skapat Valla fritidsområde och plats för Valla folkhögskola.
Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906, där arkitekt Carl Bergstens spektakulära byggnader gav mässan sin speciella glans. I fonden Industrihallen med plats för över 600 utställare. I bilden kommer man svårligen förbi Skånska Cementgjuteriets futuristiska skapelse i ett byggnadsmaterial med framtiden för sig. Den som vågade sig upp belönades med ett verkligt panorama.
Domprost Sven Lidmans gravvård på Linköpings griftegård. Den förtjänstfulle Lidman gavs efter sin död 1845 ett ståtligt minnestecken på en värdig plats för sin sista vila. Före griftegårdens utvidgning och tillkommen bebyggelse utgjorde graven en avslutande accent vid mittgångens södra ände. Graven kom vidare att tjäna som familjegrav. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Interiör från Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes och beboddes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Sedermera kom han att skänka godset till Linköpings stad som av gåvan skapat Valla fritidsområde och plats för Valla folkhögskola.
Billstenska gården vid Rådhustorget i Söderköping. Namngiven efter handelsman Johan Billsten som vid 1830-talet lät uppföra handelsgården under den optimism som Göta kanals tillkomst spred. Verksamheten kom vidare att övertas av svärsonen Eric Algot Leonard Engström, vilket givit upphov till den parallella benämingen Engströmska gården. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1951, året före den vackra fastigheten revs för att ge plats för nytt.
Perspektiv mot hörnet av Ågatan-Repslagaregatan i Linköping. I kvarterets sydvästra del låg gården med den äldre beteckningen S:t Lars 66. Den bestod av två bostadshus, trähuset i hörnet och det vitrappade som anas till vänster i bilden. Kvarterets hus revs 1944 för att ge plats för ett nytt polishus.
Strykjärnet på Laxholmen i Norrköping är en av stadens mest karakteristiska byggnader. Uppförd åren 1916-17 med en udda planlösning för att på bästa vis nyttja den lilla holmens yta. Byggnaden beställdes av Holmens bruk som del i koncernens textilberedning. Sedan år 1991 byggnadsminne och plats för Arbetets museum. Här en odaterad vy från 1900-talets mitt.
Fotoåret 1943 hade bebyggelsen utmed Vasavägens norra sida nått gatunummer 53. Invid husets brandgavel stod ännu fastigheten S:t Per 83, en rest av en liten husgrupp som låg så långt ut Hunnebergsgatan i äldre tid kunde anses nå. Kort efter bilden revs huset för att ge plats för Vasavägen 55.
Genom grenverket skymtar huvudbyggnaden till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. Kurbadet öppnade 1898 och när det lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Vy mot Nygatan 16 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet och miljön illustrerar tydligt den enklare trähusbebyggelsen som länge dominerade stadsbilden, med långsmala tomtindelningar där gårdshusen närmast bildade egna gator utan namn. Just detta gatuhus revs inte förrän 1971, då för att ge plats för vad som i folkmun kom att kallas Folksamhuset.
Under 1966 revs närmast all äldre bebyggelse i kvarteret Ambrosia för att ge plats för det planerade nämndhuset. Diskussionen stod hög och resulterade i att den så kallade Barkmanska gården flyttades till Gamla Linköping och att Hagdahlska dito fick stå kvar. Bildens uthuslänga var det nog ingen större debatt kring.
Repig men unik interiör av Gamla teatern i Linköping. Även kallad Assemblée- och spektakelhuset. Uppförd 1806 kom teatern, som även innehöll restaurang, att tjäna som ett av de stora nöjesetablissemangen staden i närmare 100 år. Byggnaden revs 1901 för att ge plats för ett Riksbankshus.
Tanneforsgatan 2 i Linköping. Året är 1926. Byggnaden är en i en länga av fyra hus som bildar front på Trädgårdstorgets västra sida. Inom kort skall husen rivas och ge plats för affärspalatset Delfinen. Ännu håller dock Carl Johan Lindberg sin cykelverkstad öppen en tid.
Vy mot Snickaregatan 9 i Linköping, den så kallade Metanderska gården. Året är 1929 och den satta trähuslängan kommer inom kort att rivas för att ge plats för ett modernt affärs- och bostadshus. På andra sidan Ågatan mot norr skymtar grosshandlare C. O. Johanssons nyuppförda villa.
Utefter Föreningsgatan i Linköping 1968. Huvudgata genom bostadsområdet Stolplyckan. Välvilliga skulle kalla husraden för charmig, mindre positivt inställda för slitna och bortom räddning. De sistnämnda fick rätt. Området kom under det påföljande decenniet att närmast fullkomligt att utraderas för att ge plats för ny bebyggelse.
Vy över Stora torget i Linköping. I fonden bebyggelse i kvarteret Apoteket med bland andra Sahlströms bokhandel i gatuplanet. Den tygklädda konstruktionen i förgrunden daterar bilden till 1927. Där pågår förberedande arbeten för Carl Milles Folkungamonument, som kommer att vara på plats nämnda år och invigas vid årets slut.
Storgatan 7 i Linköping låg tills det revs vid gatans östra ände nära Hamngatan. Fotoåret 1956 var husets öde beseglat och det revs kort därpå. Rivningstomten kom att ge plats för det affärs- och bostadshus som ännu består och som initialt inrymde varuhuset EPA.
Sommaren 1929 dokumenterade Östergötlands museum Hunnebergsgatans äldre bebyggelse. Här hade fotografen nått in på gården till gatans nummer 13 och makarna Oskar och Olga Karolina Anderssons bostad. De hade bägge haft tidigare äktenskap och tillsammans med sina gemensamma barn gav stugan plats för åtta personer. Här sannolikt deras två söner och kamrater till dessa.
Storgatan 18 i Linköping rivs 1977. Huset från 1800-talets början var ett av flera som vid tiden raserades inom kvarteret Decimalen för att ge plats för nytt och möjliggöra breddning av gatan. I bakgrunden skymtar varuhuset EPA invid gatans norra sida som tidigare sanerats och helt omdanats.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.