En plats och ett ögonblick fångat av linköpingsfotografen Didrik von Essen år 1900. Bilden visar området omkring den gamla bron över Motala ström vid Malfors. Kort efter fotograferingen kom Cloetta att etablera sin nya chokladfabrik på platsen vilket helt förändrade miljön.
Från 299 kr
År 1900 påträffades en medeltida källare vid byggnation på gården till Storgatan 39 i Linköping. Källaren av kalksten uppges löpt i väst-östlig riktning med fönsteröppningar mot söder. Samma påskrift upplyser att anläggningen förstördes för att ge plats för den nya byggnadens grundläggning.
Parti av Järnvägsgatan i Linköping. Till vänster bortom träden skymtar Linköpings järnvägsstation. Närmast till höger ligger de så kallade Järnvägsbostäderna följt av Park hotell och bortom korsningen med Järnvägsavenyn reser sig Överstehuset. Upplysningsvis revs Järnvägsbostäderna 1958 för att ge plats för postorderföretaget Gunnars fabriker.
Interiör från Hägerstad slott i Hannäs. Detalj från ett av slottets tornrum där fönsternischen gav plats för ett arrangemang i tidens anda. Daterad till något av 1890-talets senare år, under den period slottet ägdes av protokollsekreterare Ludvig Bäck och dennes makan Carolina, född Malmström.
1977 genomfördes en omfattande sanering av den äldre och uttjänade bebyggelsen inom kvarteret Decimalen i Linköping. Ytans norra del skulle ge plats för ett nytt bankhus och samtidigt möjliggöra breddning av gatan. De återstående husen på bilden bar vid tiden ännu gatunumren 22 och 24, men kom inom kort att rivas.
Under 1960-talets senare del revs återstoden av Åbylunds äldre bebyggelse. Området hade under en längre tid sanerats för att ge plats för dagens flerfamiljshus och vid fototillfället 1967 kvarstod endast ett antal hus utmed den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Här grändens nummer 8 kort före rivning.
Till synes i farten ställda cyklar och en trehjuling på trappan, antyder att det ännu rådde liv i 37:an vid fotografens besök våren 1945. Men tiden för fortsatt boende hade runnit ut. Kort efter fototillfället revs huset för att ge plats för nytt. Vy från norr.
Linköping 1926 och verksamhet och boende utmed Trädgårdstorgets västra sida stod under avveckling. Byggnaden på bilden var en i en länga av hus som bildade front mot torget. Här från gårdssidan. Nu hade besluts tagits om rivning för att ge plats för det som kom att kallas Delfinpalatset och dessutom göra det möjligt att utvidga Trädgårdstorget mot dagens yta och form.
Hovby gård i Västra Eneby med dess ålderdomliga huvudbyggnad i utpräglad karolinsk stil. Fotoåret är 1904 och mangårdsbyggnaden står ännu på sin ursprungliga plats, på sin solida grund den då stått i omkring 250 år, möjligtvis sedan år 1644 då gården erhöll säterivärdighet. Byggnaden skänktes till ortens hembygdsförening 1927, nedmonterades och flyttades till Hembygdsgården i Kisa.
Vid Motala ströms förklarat hälsobringande vatten anlades Kneippbadens kuranstalt 1898. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. När kurbadet lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Stolplyckegatan 23 och 25 i Linköping är representativa exempel på den kåkbebyggelse som från det sena 1800-talet växte fram i utkanterna av Sveriges större städer. Vid tiden för bilden har husen i stadsdelen Stolplyckan sedan länge tjänat ut men först nu inleder staden sanering av området för att bereda plats för helt ny bostadsbebyggelse.
Tanneforsgatan 2 i Linköping. Året är 1926. Byggnaden är en i en länga av fyra hus som bildar front på Trädgårdstorgets västra sida. Inom kort skall husen rivas och ge plats för affärspalatset Delfinen. Ännu håller dock Wilhelm Göranssons efterträdare sin speceri- och diverseaffär öppen. I bakgrunden skymtar Linköpings saluhall.
Landeryds kyrkskola uppfördes omkring 1870 för en kostnad av cirka 20.000 kronor. För arbetet ansvarade byggmästare Axel Sandqvist. Så länge byggnaden inrymde skola omfattade den jämte nödvändiga biutrymmen två lärosalar, skolbibliotek och slöjdsal. Övervåningen hade plats för två tjänstebostäder. Vid tiden för bilden tjänstgjorde makarna Georg och Ruth Rosén som ordinarie lärare.
Den 4 maj 1950 gjordes ett runstensfynd på Kallerstads ägor öster om Linköping. Stenen låg i en åkerkant, av allt att döma på ursprungligplats invid en viktig väg som gått över gärdena. På bilden har stenen anlänt till Östergötlands museum där den får ny plats i museiparken.
Utan god orientering kring platsens historia, torde denna husrad i Linköping vara hart när omöjlig att bestämma. Fastigheten Nygatan 17 och påföljande hus kom att rivas för att ge plats för utläggningen av Lilla torget (Gyllentorget) och rådande kontors- och affärhus väster om den öppna platsen. Foto 1967.
Dåvarande fastigheten Storgatan 17 i Linköping. Gårdens djup speglar väl äldre tider med ofta långsmala tomter. Bildens gårdshus låg ungefär mitt i tomten som sträckte sig från gatuhuset mot Storgatan i fonden och lika långt till Ågatan bakom fotografens rygg. Fastighetens hus revs fotoåret 1964 för att ge plats för det blivande EPA-varuhuset.
Astas Matsalar stod inför nedläggning när Östergötlands museums utsände var där för en dokumentation. Den enklare serveringen var vid tiden väl känd i Linköping och hade tillhandahållit god husmanskost i långliga tider. Matsalen låg vid dåvarande adressen Storgatan 17 och fastigheten skulle rivas för att ge plats för det blivande EPA-varuhuset. Foto 1964.
Douglaska gravkoret i Vreta Kloster kyrka. Koret uppfördes mot kyrkans södra långsida 1663 för fältmarskalk Robert Douglas. Efter denne har ytterligare sex stycken kistor med plats för medlemmar ur den grevliga ätten placerats i gravrummet. Utöver dessa finns där även fem askurnor, varav en utförts av Carl Milles.
Makarna Samuel och Kristina Maria har tagit plats med sina barn framför sitt hemman i byn Klockarp som är familjens hem sedan lång tid. Från vänster ses sonen Edwin Georg, äldsta dottern Amanda Kristina följd av Pancy och Selma Teresia. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Vy över ägorna till Ryds herrgård med godsets sädesmagasin i fonden. Året är 1963 och platsen kommer inom kort att fullständigt omdanas. Här planerar staden för den nya stadsdelen Ryd med plats för cirka 10 000 invånare. Magasinet får från 1972 ny funktion som stadsdelskyrka under namnet Mikaelskyrkan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.