Sankt Larsgatan norrut vid skärningen med Badhusgatan i Linköping. Till höger ses Grand Hotell, uppfört i nyrenässans stil 1884 av byggmästare Göran Oskar Göransson efter beställning av handlare Anders Edvard Andersson. För husets ritningar stod Janne Lundin. Från 1890 var Apotek Kronan inrymd i hotellbyggnadens gatuplan.
Från 299 kr
Tinnerbäckslyckorna var ett begrepp i Linköping som sedan länge tappat sin betydelse. Från början ett jordbruksområde söder om staden, som från det sena 1800-talet började bebyggas med villor och flerfamiljshus. I bostadsbristens tid växte här fram en relativt oreglerad förstad som idag ingår i stadsdelen Hejdegården. Omkring 1910 kunde man finna denna vy mot området. De stora husen låg utmed dåvarande Tinnerbäcksgatan. Kallbadhuset tillhörde Tekniska fabriken Gripen.
Äldre hus i kvarteret Baggen har rivits för att ge plats för nytt och modernt. Utmed Platensgatans västra sida har man gått före och bland annat uppfört Björn Hedvalls vackra Platensgatan 6.
Kvarteret Husaren i Linköping 1963 och mitt under rivningen av all befintlig bebyggelse för att ge plats för stadens nya simhall.
Det hade sina sidor att vara bilist den snörika vintern 1968. Här får en av dem hjälp med att nå garaget till bostaden invid Sörbygatan i Mjölby.
Vy mot Linköping sommaren 1864. Dominerande i bilden reser sig domkyrkan med sitt så kallade Hårlemanska torn som ersattes med nuvarande efter en omfattande ombyggnad från 1877. Framför kyrkan ses stadens läroverk, numera stadshus, som vid tiden var precis färdigställt. Övrig bebyggesle att nämna är slottet till vänster om kyrkan och det gamla gymnasiehuset till höger om läroverket. Den sistnämnda byggnaden fungerade från 1810 som logelokal för Linköpings frimurare.
Gårdsinteriör från Nygatan 10 i Linköping. Vy från söder 1929.
De under åren 1889-90 uppförda Järnvägsgatan 8 och Repslagaregatan 3-5 i Linköping. Husens rika putsdekor och i övrigt ståtliga arkitektur var tänkta att imponera på ankommande tågresenärer till staden. För bygget hade Johan August "Veranda-Johansson" Johansson ansvarat. Foto omkring förra sekelskiftet.
Fotografiska vintermotiv är inte så vanliga från äldre tider. Rimligtvis var det tidens teknik som satte begränsningar men icke förty förekommer de. Som här när Linköpingsfotografen Didrik von Essen vid förra sekelskiftet ställde upp sin lådkamera i S:t Larsparken för en plåt mot Östgötabankens palats i hörnet av S:t Larsgatan-Storgatan.
Vy över Bergsbrodammen uppströms Bergsbron med Drags fabriksområde i bakgrunden. Bilden kan möjligen vara tagen i samband med bygget av Bergsbrogruppens dammbyggnad i mitten av 1880-talet.
Askebygatan 8 i kvarteret Grönsiskan, Norrköping.
Utdömd bebyggelse rivs i kvarteret Daggkåpan i Linköping. Foto 1980.
Dagen är den 3 oktober 1913. Några minuter efter klockan tre på eftermiddagen larmades brankåren i Linköping till en eldsvåda i den så kallade Bergdahlska gården på Storgatan 18. Då kåren kommit till platsen välde rök ut genom taket utefter husets hela längd, men endast i flygeln mot Snickaregatan hade elden brutit igenom taket. Som tur var det nära till brandposter och efter en kraftfull insats var branden under kontroll. Gården, som ägdes av disponent Hjalmar Larsson, var redan före branden fallfärdig och skulle rivas. Bostadslägenheterna på övervåningen var sedan endast ett par dagar lyckligtvis tömda och obebodda. I gatuplanet fanns ännu ett skomakeri och en plåtslagarverkstad. Man spekulerade om brandens orsak fanns att finna i verkstaden bristfälliga ässja eller kunde sökas i att gården en tid varit tillhåll för objudna gäster som möjligen hanterat eld oförsiktigt.
Gammalt invid nytt. Bebyggelsen inom kvarteret Daggkåpan står vid tiden för bilden inför stor förändring. På adressen Drottninggatan 2 står ännu en tid den panelade längan som möjligtvis en rest från Jacob Wilhelm Svenssons forna bryggeriverksamhet på tomten. Till höger skymtar senare bebyggelse i form av Ådalagatan 6.
Hunnebergsgatan i Linköping är ett stråk som ännu bär ålderdomlig prägel. Stora delar av gatans hus har emellertid ersatts under årens lopp. Våren 1945 hukade exempelvis gatans nummer 35-37 alltjämt i snar väntan på rivning. Vy från sydväst.
Gatuvimmel runt Storgatan 24 i Linköping 1972. Reveterat och spritputsat timmerhus i två våningar. Fönstrens överstycken pryds med tandsnitt och bärs av konsoler. Utsmyckningens empirekaraktär tyder på en byggnadstid vid 1800-talets början. I senare tid har moderna butiksfönster tagits upp. Några av dem för Lennmalms Färg, en vid tiden välkänd butik i staden.
I hörnet av Nygatan och Repslagaregatan låg tills det revs bildens vackra men med tiden bedagade skönhet. Nygatan 13 var fastighetens adress och det hade prytt gatuhörnet sedan det sena 1800-talet. Fotoåret 1963 var huset rivningsbeslutat.
Konstapel i korsningen av Ågatan och Platensgatan i Linköping. Till vänster skymtar Östergötlands museum på adressen Platensgatan 2. Till höger Ågatan 53. I fonden Linköpings domkyrka. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning av Storgatan 53 1927.
Motala ström i Norrköping österut från nuvarande Saltängsbron. Till höger Strömsholmens nöjesetablisemang i lummig grönska. Sommaren 1906 särskilt besökt med anledning av den pågående och publikdragande konst- och industriutställningen.
Utsikt från Belvederen mot väst. I förgrunden Stolplyckan med områdets vidlyftigt framvuxna bebyggelse. I fonden utbreder sig trängkårens regemente T 1. Ytan mellan de bägge områdena var som synes ännu närmast obebyggt vid fotografiets tillkomst 1921.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.