Serie om 12 fotografier som visar Mölndals Paradorkester i ett demonstrationståg på Häradsgatan i Bosgården, Mölndal, den 1 maj 1990. I serien ingår även ett grupporträtt av orkestern taget i stadshusparken samt några bilder när de underhåller med musik på samma plats.
Från 299 kr
Vy mot Snickaregatan 9 och 11 i Linköping. Den satta trähuslängan skulle inom kort att rivas för att ge plats för ett modernt affärs- och bostadshus. På andra sidan Ågatan mot norr skymtar grosshandlare Karl Oskar Johanssons villa, uppförd av trävaruhandlare Axel Petersson 1918.
Utmed Hamngatan i höjd med Stångs kvarn låg tills den revs denna påkostade villa. Husets huvudfasad var vänd mot Kungsgatan och fastigheten bar adressen Kungsgatan 4. Fotoåret 1972 anlöpte Kungsgatan ännu mot Hamngatan, men den ordningen kom under decenniet att upphöra. I sammanhanget revs huset för att ge plats för dagens huslänga Kungsgatan 1-4.
Vid mitten 1960-talet kom miljön vid dagens Lilla torget (Gyllentorget) i Linköping att fullständigt förändras. All äldre bebyggelsen kom att rivas för att ge plats för ett planerat handelsområde. Dåvarande Repslagaregatan 25 låg utmed gatans östra sida och ersattes med dagens affärs- och kontorslänga med samma adress. Foto 1964.
I höjd med Onkel Adamsparken låg tills den revs fastigheten Hunnebergsgatan 37. Fotoåret 1945 hade huset precis tömts på hyresgäster. Siste ägaren, före detta lärarinnan Maria Salomonsson, hade dött året före och nu skulle huset rivas för att ge plats för ett flerfamiljshus efter tidens krav.
Antagligen tjänstemän på banken Södra Sverige, före detta Kalmar Enskilda Bank. Under andra halvan av 1800-talet kunde kvinnor ta plats i affärer och på kontor. Detta var inte okontroversiellt då de oftast arbetade för betydligt lägre lön än män. se t ex Ulla Wikanders text http://www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/historik/
Huset är ett av stadens äldsta trähus, troligen byggt i slutet av 1600-talet och samtida med stadsporten Kavaljeren. Högt valmtak, omändrat till nuvarande form cirka 1860-70. Huset har ändrats under 1800-talet. Enligt stadsfullmäktigebeslut i Kalmar skall byggnaden flyttas bort från sin hittillsvarande plats. Foto: Lagergren ATA.
Domnarvet. Arbetarebostad Wega under uppförande 1939. Text på baksidan: Innehåller 12 lägenheter m 1 rum o kök mindre 4 lägenheter m 1 rum o kök större 4 lägenheter m 1 kök El-spis till varje lägenhet, ävensom WC o värmeledning I jordvåningen finnes källare o tvättstuga I vindsvåningen, garderober samt plats för klädtorkning
De två kvinnorna längst t v räkar rumpu, räfsar ut höet från kanterna. De två intill skjuter ihop höet till en famn. Kvinnorna t h har burit fram höet till en öppen plats i änget och börjat lägga ett braide. Det är festligt arbete och man är finklädda.
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. T v står vedboden med spåntak.
Ytterligare en bild från söder. Bakbygget är uppfört, det var det inte 1906, se Bild 921. Annars är det sig likt. Stora halm(?)stackar står bakom ladugården. Det måste ha varit en mycket god skörd det året, om man inte kunde få plats med allting inne på det mycket stora loftet. Har man tvättat mattor? Det ser ut att hänga mattor på slantunen!
En fantastisk bild med den slingrande Närk-ån i vårflod och betade åbrinkar. Här ses två ryssjanläggningar med ryssjor. Den främre syns tydligt med bandarna, nätet, fångstarmarna och de två kamrarna, samt stakarna som skall hålla ryssjan på plats i ån.
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. En modern slåttermaskin har kommit med på bilden!
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. Det här är mittsektionen av ladugården.
Frågan är om det här inte är en gammal bulladugård i grunden, hitflyttad 1898, höjd med ett litet foderloft, täckt med halmtak och inpanelad. Den bör ha haft plats för en ko, en kalv, några grisar och lite höns. På högra gaveln är en bod tillbyggd. Kvinnan är inte känd, men det bör vara Oläs fru.
Den lilla boden med oregelbundet takfall innehöll nog ett dass och kanske en redskapsbod. Den stora byggnaden var sannolikt ladugård med plats för ett par kor, ett par grisar och lite höns, jämte hoimd och höloft. När dottern och mågen köpte till jord byggdes en ny betydligt större ladugård 1927.
Masse har stått på Käldvägen mellan Goks och Botvide har tagit denna bild från tunen av Botvidegrannlaget från norr en försommarkväll med långa skuggor på vägens lösa grus. Masse har noga måttat in byggnaderna så de precis får plats på bilden. Båda parternas manbyggnader ligger alldeles intill Käldvägen med brygghusen in på tomten och de stora ladugårdarna nere emot ängesmarkerna bakom gården.
Takstolsresningen har nu fortsatt till laddelen av bygget. Med förvånansvärt primitiva metoder, bara två fastknutna stänger, lyckas man resa upp takstolarna och få dem på plats. Sedan lägger man bara ett par lösa plankor på hanbalkarna för gubben uppe att gå på. Synd att Masse inte var med när de byggde stenväggarna, likaså fortsättningen av taken, panelen och fönstren.
Guldsmed Bohlins hus invid Storgatan i Linköping. Namngivet efter juveleraren Einar Bohlin som från 1900-talets början drev guldsmedsaffär i byggnaden. Fastigheten kom vidare att undgå rivning under 1960- och 70-talens omfattande sanering av området. För att ge plats för Storgatans breddning flyttades huset 1967 ett tiotal meter söderut och kom att bli den enda byggnaden i kvarteret Diamanten. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.