Hornet skänktes av landshövdingen von Houhenhausen och vanns av kyrkoherden på När Mattias Klintberg, Masses far, som tog med det till den stora slåtterfesten i Tranänget 1836. Alla fick dricka öl ur hornet, vilket var en oförglömlig högtidlighet. Se Tranänget!
Från 299 kr
Här har Masse tagit en närbild på dopportens västra kapitäl med en mycket intressant relief, se Bild 537!
Smiss Christian Petter Perssons fosterson Artur Karlsson, 19 år, står här med hästen spänd framför en gammalmodig russ-strakla. Artur snarare visar strakla än utför något arbete. Bilden är tagen på åkrarna norr om gårdsparten med skogsdungen mot Daustäde i bakgrunden.
Fie Elisabet Jakobsdotter Lauvall, 68 år, sitter på arbetsbänken och grovkardar ull. Det här är ett slitsamt smutsgöra, Lise har enkla arbetskläder med grovt förkläde och duk.
Fie Anna Karlsson, Fäi-Jakås dotter, 18 år, spinner lin. Hon är fint uppklädd och spinner inomhus.
Masse har gått ut på åkern som ligger i träda och tagit en bild av ladugården från söder. Längst till vänster anar man de kala backarna. Ladugårdens bortre del med gödselhögarna ses där nedanför. Laddelen hitåt ser ut att ligga lite högre, åtminstone är grundningen bättre här. Men gödselhögar brukar äta ur marken och träväggarna sjunker. Ladan är i bra skick, liksom bulgaveln. Sedan ser man tröskhuspelaren och en dörr in till f d tröskhuset som nu är omgjord till vagnbod. Det ser ut som om man har klätt in hela tröskhusöppningen med en lutande brädvägg? Utanför ligger en hög med trolar och till höger en hög huggen ved. Veden tyder på att resvirkesboden är en vedbod. Den verkar lite skruttig med trasigt brädtak. Vägen ner till Nybro går mellan åkern och ladugården.
Denna vackra flygelbyggnad innehåller minst tre funktioner. Närmast manbyggnaden t v ligger brygghuset så som brukligt är, man skulle ha nära till drickbryggningen och brödbaket, det syns också på skorstenen. Sedan följer troligen en källare och därefter drängkammare eller snickarbod. Mitt i bilden syns en rabatt med perenner. Det var inte så vanligt med prydnadsväxter som man kan tro, många gånger lyser de med sin totala frånvaro.
Ladugården är ovanligt stor för att vara på en så pass liten gård. Längst till vänster är det nog lada, sedan i stendelen följer två kohus och stall, längst t h har det kanske varit gris- och lammhus. De högra 2/3(?) av stendelen finns kvar idag.
Nu skall ladugården moderniseras! August har rivit allt utom kohuset och murverket, han skall ännu riva taket över den bortre porten. Sedan byggde han ett nytt foderloft och tak och förlängde ladugården. Se Bild 565.
Bruden Anna Jakobsson skall ha med sig hemgiften till sin nya familj hos Hallsarve Karlssons. Här har man på två vagnar lastat saker som föräldrarna och kanske Anna själv skaffat, varav man kan se en dragsäng med sängkläder, flera moderna stolar, en skänk, ett litet pelarbord för handarbete och en gungstol, säkerligen representerande betydande värden. Se Bild 493. Ladugården i bakgrunden är alldeles nybyggd, stor bred och hög med moderna spröjsade fönster och spåntak.
Lars Petter (Per) Hallander 62 år har gått ner till Nabbu ? med drickaggen och matpåsen. Han har synts förut, Bild 334 och 335. Per Hallander var husbonde på den södra parten av Hallbjäns, men styckade ifrån och sålde all jord i smålotter och gårdsparten revs. Kanske var han mera intresserad av fiske än jordbruk.
Här är en bild från riktig stubbrytning där tydligen vissa delar av Graunhagen på När skall odlas upp. Här står brytarens ben rakt i jorden, vilket nog var det vanliga. Vilka personerna är vet vi ännu inte, men den t v liknar en något korpulent Alfred Olsson.
Masse har nog kommit överens i förväg om att komma och ta bilder, för folket på Kuse är rätt finklädda. Nu är det här inte ett så smutsigt arbete som mycket annat, men hattar och ljusa kläder tyder på lite högtid. Den tredje mannen bryner upp sigden, bladet, på lien, med sitt sigdspån. Sigdspånet fäste man på örvet, liensskaft, så man alltid hade det till hands.
Här tallriksharvar Jakob "Fäi-Jakå" Karlsson och hans måg Alfred Olsson med 4-spann. Man måste ha lånat hästar, för det är tveksamt om man hade 4 hästar själva. De svarta hästarna är sannolikt de egna, de finns med på många bilder. Det är Jakob som sitter på harven, medan Alfred går bredvid och styr de främre hästarna med tömmar och piska. Jakob är 49 år och har en gammalmodig hatt, medan Alfred, som är 38 år, har en modern stråhatt. De harvar på en nyodlig i ett helt öppet landskap, det finns bara en bandtun i bakgrunden. Jorden ser ut att vara sandig. Mest troligt är att det brutit upp en åker vid Lausvikens strand.
Kvinnorna på Kauparve breder ut släken på åkern medan en gubbe från När lastar av släke från vagnen. Bilden är tagen på en högt liggande åker, det kan vara uppe på Lausbackar ovanför Hallsarve eller Kauparve gårdar.
Ytterligare en bild på en del av gistrummet, garngården, vid Nabbu fiskeläge, se Bild 416, 421 och 434. Det är stilla i fiskeläget, huvudtiden för strömmingsfisket var vår och höst.
En del i beredningsprocessen var rötningen. Botels Lars Hansson slår ner pinnarna för att linknippena inte skall flyta iväg, troligen i en av vattenhålen vid Lunds vät på Lausbackar omkring 250 m öster om Bjärges norra part.
Nere vid det lilla fiskläget Nöigärde längst in i Lausviken är strandmarken full av uppkörda släkhögar.
Hallsarve Hans Karlsson med sönerna Vilhelm, Oskar och Arvid gör markeringar i form av små grävda rännor i en jättestor släkpage för att visa vems lott som är vems. Släken är uppenbarligen nyuppkastad och blöt, därav är det stövlar eller barbent som gäller! Masse har för ovanlighetens skull noga talat om vad det är personerna gör!
Nu har man lagt åsarna på hanbalkarnas utstickande ändar, samt lagt i nockåsen i takstolarnas klykor. Mot dessa åsar skall sedan raftarna vila. Vindskaidsraftarna, de skalade stängerna längst ut på gavlarna som agen viras runt, är satta på plats.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.