Från parken till godset Karlshov i Älvestad. Sökta till skuggan skymtar vi godsägare August Fredholms maka Helga Cavallin med parets barn Jane, Signe, Hildur och Einar. Kvinnan närmast trädet har inte identifierats. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen i samband med August Fredholms äldre dotter Ingrids vigsel 1896.
Från 299 kr
En kort tid hade man om man önskade fri sikt mot Neumanska huset och det väsentligt yngre Folkets hus. Det var de omfattande rivningarna i kvarteret Ambrosia 1966 som möjliggjorde synen. Året därpå skulle det äldre huset rivas och vyn försvinna. I än högre grad när det sociala nämndhuset var byggt på det avbanade området i bildens förgrund.
I början av 1900-talet lät direktör Carl Thorngren uppföra Villa Gökudden som sommarviste för sig och sin familj. Här ser vi honom på trappan med någon av sönerna intill sig. På verandan till höger skymtar tre personer varav den äldre kvinnan möjligtvis är Thorngrens fru Hildegard Eugenia, född Larsson.
I sitt uppdrag att dokumentera äldre byggnader och miljöer har man vid Östergötlands museum gjort nedslag på otaliga platser i vårt län. Stundom väl ansvarsfullt kan tyckas, som här när det gistna dasset till Norra Bråten söder om Ödeshög inte föringades uppmärksamhet.
Dåvarande fastigheten Storgatan 17 i Linköping. Gårdens djup speglar väl äldre tider med ofta långsmala tomter. Bildens gårdshus låg ungefär mitt i tomten som sträckte sig från gatuhuset mot Storgatan i fonden och lika långt till Ågatan bakom fotografens rygg. Fastighetens hus revs fotoåret 1964 för att ge plats för det blivande EPA-varuhuset.
Interiör av Herrestad kyrka. Bilden visar hur kyrkan tog sig ut efter 1851 års grundliga renovering då bland annat altardisken tillkom. Från tiden kan sannolikt även räknas kaminen med sitt värmespridande rökrör. Predikstolen är emellertid av mycket äldre datum, inköpt redan år 1687 från Vadstena och bär mäster Måns Gabrielssons hand.
På höjden av Ladugårdsbacke, i hörnet av Gamla Norrköpingsvägen och Gamla Tanneforsvägen, låg länge bildens handelsbod. I äldre tider bar den adressen Ladugårdsbacke nr 6, senare Norrköpingsvägen 29. Från 1913 drevs butiken av Henning Johansson, samma år inflyttad från Västra Tollstad med hustru och son. Rimligtvis är det handlaren vi ser stående vid husknuten. Odaterad bild från omkring 1915.
Delar av området Sandbäcken i Linköping. Kameran var riktad närmast rakt österut från lasarettsområdet. Notera stadens äldre idrottsplats i bildens mellangrund. Fotoåret 1910 hade den utvecklats från en öppen yta utan några vidare faciliteter till en anläggning med tydlig idrottsprofil. Innan decenniet var till ända kom behovet av en mer anpassad arena att mynna ut i förverkligandet av Folkungavallen.
Fotografiska vintermotiv är inte så vanliga från äldre tider. Rimligtvis var det tidens teknik som satte begränsningar men icke förty förekommer de. Som här när Linköpingsfotografen Didrik von Essen vid förra sekelskiftet ställde upp sin lådkamera i S:t Larsparken för en plåt mot Östgötabankens palats i hörnet av S:t Larsgatan-Storgatan.
Stilla gatuliv utmed Storgatan och över Stångebro närmast betraktaren. Ett nedslag från sommaren 1902 där vi bland annat kan konstatera att en ny lasttrappa anlades mellan brospannet och fattighusets välordnade trädgård. I bakgrunden stadens bägge kyrkotorn, där S:t Lars ännu kröntes med sin äldre spira.
På sin färd från Stora Rängen till Ärlången faller Stångån 28 meter. I äldre tid var fallhöjden än högre men låstes när den högst belägna sjön sänktes i slutet av 1800-talet. Det största och praktfullaste fallet låg i Skorpa, här i vårflöde 1920.
Porträtt av en stolt Hjalmar Ritzman invid sin järnhäst. Han var född i Linköping 1865 som son till muraren Anders Peter Ritzman och dennes hustru Anna Brita Andersdotter. I 20-årsåldern flyttade han med två äldre syskon till Nyköping. Hans liv tog honom vidare till Örebro som köpman.
Ruinen efter en gamla kyrkan i Å, dokumenterad 1930. Byggnaden upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. År 1970 genomfördes en genomgripande räddningsinsats.
Det sena 1960-talet innebar omfattande rivningar i kvarteret Akillles i Linköping. Störst förändring märktes i demoleringen av fängelseanläggningen som dominerat området sedan 1840-talet. Dessförinnan revs fastigheten Storgatan 49 inklusive dess stall utmed gatan. Äldre Linköpingsbor mindes gården som Stiftssekreterarebostället. Foto 1967.
Familjen Andersson framför hemmet Ekenäs i Sund. Huset står på fri grund i Ukreda och är rimligtvis uppfört av familjefadern, byggmästare Karl Johan Andersson. På bilden ses även makan Clara Charlotta Rehn och hela deras barnaskara. Den äldre kvinnans identitet har inte kunnat styrkas.
"Klostret" på Rhyzeliusgårdens tomt i Linköping. Den medeltida byggnaden som oegentligt fått sin folkliga benämning har troligen varit ett bostadshus, möjligen prästgård. Byggnadens äldre öden är annars höljda i dunkel. Klart är att huset år 1737 genomgick en reparation under ledning av domprosten Andreas Rhyzelius och fick därefter tjäna som magasin. Det restaurerades senast år 1964.
Familjen Johansson har samlats utanför hemmet Flicksten under Thorönsborg i Sankt Anna. Stående från vänster ses de äldre syskonen; Arvida, Arvid och Märta. I mitten ses från vänster; Sven August, far till Selma som sitter bredvid och därefter fadern och kyrkovärden Verner. Längst fram sitter de yngsta bröderna Olle med kattunge i famnen och Tore intill familjens hund.
Huvudbyggnaden till Kåreholm i stram nyklassicism. Enligt en inskriftstavla stod byggnaden färdig 1823, i det närmaste uppförd på platsen för en äldre och mer anspråkslös anläggning. Arkitekten är okänd. Förslag har emellertid lämnats för hovintendent Lars Jacob von Röök. Byggherre var under alla omständigheter major Christian Justin von Yhlen. Godset kom vidare att gå över i släkten Mörners ägo.
Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.