Bilden visar Lindholmens varv i Göteborg under en evenang. En mängd finklädda människor står bakom en avspärrning och tittar på en äldre man i centrum av bilden. Flera män i uniform hälsar mannen, som möjligtvis är kung Oskar II. Till vänster sida syns högar med järnplattor.
Från 299 kr
Utmed gågatan Tanneforsgatan i Linköping 1974. Lätt igenkänlig vy för den som är förtrogen med staden. Det äldre huset närmast till vänster revs dock under fotoåret och ersattes med det större affärs- och kontorshus som sedan dess fyller kvarterets södra delar. Sist ut i fastigheten var Skjort- & Byxbaren som drevs av köpmännen Sigvard Ahrén och Karl-Wallis Isaksson.
David Carlssons speceriaffär finns ännu i minnet hos äldre Linköpingsbor. Och även om affären marknadfördes som speceriaffär salufördes lite av varje. Fotoåret 1976 var firmans saga all inom kort, liksom för de övriga butikerna längs Storgatan utmed kvarteret Decimalen. De hade länge levt under galgen ty området var det sista centralt belägna att i stor skala saneras i staden.
Vävstolen är troligen uppställd i salen hos Fie Oskar Larssons. Det ser ut som om man väver något tunt, kanske handdukar, och mycket är redan gjort. Rummet har sannolikt originaltapeter från 1880-talet, medan dörren verkar var äldre. En kakelugn skymtar t h. Skänken och pigtittaren är ungefär jämnåriga med huset. En av Masses ytterst få interiörbilder.
Enligt Lauboken skall magasinet vara byggt år 1900, men det här är äldre, troligen avser man byggnaden längst till vänster på Bild 908. Det här är en ståtlig bulbyggnad rymmade magasin på loftet och vagnbod nere i den vänstra halvan. Vad som rymts till höger är okänt. Till vänster står ett gris- (och lammhus?) och till höger ett dass.
Denna lilla bulladugård är äldre än boplatsen, Lyander måste ha köpt den. Frågan är om den är en ladugård från början, formen liknar mer ett bostadshus. Ladugården kan ha rymt en ko, en kalv, en gris och några höns. Skjulet t h är nog ett dass, men det där cykeln står är inte lätt att veta, en redskapsbod kanske.
Här ser vi ladugårdens högra del som innehåller ett stort fähus och bakom tröskhuset ligger ladan. över ladporten sitter en stock i väggen, vilket tyder på att det funnits ett äldre skede för ladugården. Dubbelkryssfönstret har nog ersatt en hoimdlucka, det har nog varit en lucka ovanför fähusdörrarna också. Tröskhuset har tagits i anspråk som vagnbod, en höhäck står utanför.
Bilden föreställer den Kauparvepart som ligger längst åt öster, här sedd från söder mot Lausbackar med Hallsarve väderkvarn uppe på backen. Manbyggnaden är en parstuga från 1800-talets mitt eller något senare. Bakbygget är nog tillkommet vid förra sekelskiftet, medan flygeln sannolikt är betydligt äldre.
Här har Masse gått ut i åkern för att få en bild på hela den stora ladugården. Bulbyggnaden med påbyggt foderloft är nog en rest efter en äldre ladugård, här med okänd funktion. Det måste ha gått åt enorma mängder halm till taket och vilket arbete att knyta fast alla halmkärvar jämnt och tätt!
Här ses den västra partens manbyggnad från åkern i söder. Enligt Lauboken är huset uppfört 1883, men frågan är om det inte är kraftigt ombyggt då. Det skulle kunna vara ett äldre hus som höjts och fått källare och moderna fönster. I bakgrunden syns den nya rätt obetydliga ladugården, jämfört med den gamla stora stenladugården, som var sammanbyggd med grannpartens.
Här står Johan Pettersson 51 år, hans fru Kristina född Närstrand 57 år och dottern de fick på lite äldre dar, Emmy Maria 14 år, alla i fina kläder. Manbyggnaden är 15 år gammal, man ser att putsskador fanns på den tiden också. Huset finns kvar tämligen intakt än idag.
Vid den lilla hamnanläggningen till godset Bjärka Säby lastas det virke ur en försvarlig trave bräder. Dragoxarna får vila i väntan på att lasset ska bli fullt. En idyllisk miljö som månne förskönar stundens kneg och knog. I bakgrunden platsens äldre slottsanläggning.
Vy över rekreationsområdet invid de 1922 färdigställda regementena I 4 och I 5. Området, som idag benämns Grenadjärparken, iordningsställdes med promenadstråk, fågeldamm och husmiljö från forna tiders soldaliv. Sedermera tillkom även ett modernt soldathem något söder om bildens blickfång. Upplysningvis hade de äldre byggnaderna flyttats från Kärna respektive Norra Vi och är sedan år 2018 placerade i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Vreta Kloster kyrka och klosterruin. Anläggningens historik är lång och komplicerad. Äldsta delarna av nuvarande kyrkobyggnad och klostret påbörjades omkring 1110. I ett donationsbrev utfärdat av Inge den äldre av Stenkilska ätten och hans hustru Helena anges att de nämnda år instiftar ett nunnekloster i Vreta och skänker jord till klostrets försörjning.
Sedan det i Kneippen runt förra sekelskiftet tillkom kuranläggning med tillhörande hotell och restaurang, framväxte parallellt Borgs villastad i området. Den äldre bebyggelsen revs vartefter men ännu år 1907 stod denna ryggåsstuga kvar i väntan på att tomtmarken skulle köpas upp för exploatering.
1977 genomfördes en omfattande sanering av den äldre och uttjänade bebyggelsen inom kvarteret Decimalen i Linköping. Ytans norra del skulle ge plats för ett nytt bankhus och samtidigt möjliggöra breddning av gatan. De återstående husen på bilden bar vid tiden ännu gatunumren 22 och 24, men kom inom kort att rivas.
Under 1960-talets senare del revs återstoden av Åbylunds äldre bebyggelse. Området hade under en längre tid sanerats för att ge plats för dagens flerfamiljshus och vid fototillfället 1967 kvarstod endast ett antal hus utmed den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Här grändens nummer 8 kort före rivning.
Ett år 1919 postgånget vykort som visar det då relativt nyligen uppförda Borgarhemmet utmed Apotekaregatan i Linköping. Hemmet som stått klart 1913 var initierat av stadens fabriks- och hantverksförening och erbjöd bostäder för föreningens äldre medlemmar och för bortgångna medlemmars familjer. I fastighetens hörn mot Trädgårdsgatan drevs en tid Café Bellevue med matsalar.
Enligt uppgift skepparen Anders Österman i samspråk med någon av hans äldre bröder, möjligen Nils Gustaf född 1840. Vid tiden för bilden hade Anders sedan en tid slutat med sjömansyrket för att istället driva handelsbod i Strömsdal tillsammans med sin hustru Ida.
Barnhemsgatan 20 i Linköping tillhör fastigheten Rosenborg och fungerade i äldre tid som lokal för beredning av charkvaror. Bakom rörelsen stod fläskhandlare Johan Fredrik Banck. Sonen Per Oskar kom senare att förena sig med slaktaren Nils Johan Nilson och bilda det framgångsrika charkuteriföretaget Banck & Nilson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.