EN HALV BILD AV EN ÄLDRE KVINNA Tillv.tid: Övriga nr: 52 Repro nr: Registrator: TR RealNr: 886 Motiv_spec: KVINNA Proviens Kod: 10 Yrke: FOTOGRAFNamn: KARLSSON ANDERS Land: Län: 16 Kommun: Stad: GÖTLUNDA By: Gård: Fastighet: HAGEN Adress: Proviens Kod: 81 Yrke: Namn: SKÖVDE MUSEUM Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKÖVDE By: Gård: Fastighet: Adress:
Från 299 kr
Parti av Linköping 1968. Vy österut från Sankt Larskyrkans torn. Närmast ses bebyggelsen inom kvarteret Braxen. I huset till vänster drev länge Dick Weider ett av flera konditorier i staden. Vid tiden för bilden stod byggnaden inför rivning. De äldre husen i kvarterets södra del var redan rivna för att ge plats för varuhuset EPA.
"Drottning Victorias lapphem". En grupp samer sitter på förstutrappan till sjukhemmet. Sittande upptill t.v. Elii Tornensis. 1922 invigdes Drottning Victorias lapphem i Karesuando, med tio platser. De särskilda ålderdomshemmen för samer var avsedda för äldre renskötare som var för sjuka för att kunna följa sina familjer på flyttningarna mellan sommar- och vintervistena.
Mellan gatuhusen till Sankt Larsgatan 24 och 22 skymtar den äldre fabriksbyggnaden till en storindustri i Linköping. Ullholms strumpfabrik var dock sedan början av 1950-talet etablerad i en då ny anläggning utmed Industrigatan. Från slutet av 1960-talet drev Berndt Persson färghandel i det så kallade Odd Fellow-huset till höger. Foto 1973.
Vistorp med sitt läge invid det numera avvecklade Korpvallen i Linköping skulle vad markanvändningen beträffar kunnat stå kvar men bedömdes uttjänt och revs en tid efter bildens tillkomst. I äldre tid hörde hemmanet till en av Vidingsjös gårdar och benämndes även som Trädgårdstorp. Stället friköptes av militären vid början av 1900-talet.
Läroverkts gymnastiksal användes i äldre tider även som utställningslokal. Här visar drottning Sophias understödjande förening för sjukvården i fält det senaste inom materiel. Bilden har lämnats oss odaterad men en hitre tidsgräns torde dock kunna sättas till föreningens uppgång i Svenska Röda korset 1916.
Fastigheten Risbrinksvägen 7 utmed dagens Brokindsled föregicks av torpet Tornsberg som uppförts av den då avträdande arrendatorn vid Berga Lillgård, Johannes Jonsson med hustru Catharina. Torpet fanns genom äldre fotografier ännu kvar 1938, och sannolikt en tid därefter. Fastigheten såldes nämligen till Linköpings stad 1948 och bildens hus tillkom rimligtvis kort därpå. Foto 1965.
I en klassisk men okonstlad gustaviansk stil står Västerlösa kyrka sedan invigningen år 1796. En äldre kyrkobyggnaden hade blivit alltför trång för den växande församlingen. Vid tiden för den senare kyrkan hade folkmängden i socknen nått nära 900 personer, vilket i siffror förklarar behovet av en ny och större kyrka. Ansvarig för arbetet var för övrigt den mycket välrenommerade byggmästaren Casper Seurling.
Våren 1966 var närmast all äldre bebyggelse utmed Styrmansgatan i Linköping riven. Åtgärden var en del i moderniseringen av området i de norra delarna av Hejdegården, som efter nyproduktion helt kom att förändra miljön. Även Styrmansgatan lades i princip igen för att bli del av Gripgatan.
Fotoåret 1965 stod de gamla husen vid Stångebros västra brofäste ännu resta, om än i ett förfallet skick. Äldre Linköpingsbor kan minnas att byggnaderna utmed Stångån länge inrymde tvättinrättning. Bortom minnet nyttjades platsen för färgeri och garveri. Bostadshuset i hörnet av Hamngatan bar det tidiga 1800-talets prägel. Husen revs 1967.
Kungsgatan 7 i Linköping revs kort efter fototillfället 1972. Ett tvåvånings reveterat timmerhus med brun spritputs samt fönster av tre rutors höjd. Mot gatan markerades vindsvåningen av en tre fönster bred frontespis. Byggnadstiden var troligen 1860-70-tal. Från gården drev Folke Johansson med son ett för äldre Linköpingsbor bekant plåtslageri.
Märkvärdigt nog består ännu bildens hus i centrala Linköping. Sedan 1950-talet dock sammanbyggt med affärs- och bostadsfastigheten S:t Larsgatan 25 men för egen del utmed Göran Dyks gata. I äldre tider utgjorde byggnaden gårdshus till fastigheten Storgatan 34, där annonserade Martin Ängquist länge drev sin kemiska anstalt. Upplysningsvis inrymde huset en tid fotografen Swen Swensons ateljé.
Hemslöjdsutställning med äldre och nytillverkade föremål. Täcken, gardiner, mattor och metervaror i olika tekniker samt en fiol, träskedar och bandgrind. Dräkt med liv, kjol, förkläde, schal och bindmössa. Lapptäcke a vbroderade lappar trol. avsedda till bindmössor. Härvor av lingarn. Bälte med invävd text. Monter märkt "Hedesunda" och " Hille".
År 1893 köpte Erik Eriksson från Eskilstuna kvarn 10 i Tannefors. På platsen för ett äldre kvarnhus lät han uppföra bildens anläggning som han gav namnet Tannefors Nya Valskvarn. I folkmun kallad Eriksson valskvarn vid sidan av det mer kryptiska Skallebo Rana. Foto 1965.
Efter att den gamla kyrkan i Åtvid dömts ut och den nya uppförts, tilltog förfallet av den äldre. Vid slutet av 1800-talet togs rent av beslut om att riva kyrkan men tiden gick utan åtgärd. Med det nya seklet kom andra tankar och istället kom kyrkoruinen att restaureras och återinvigdes som kyrkorum 1957. Här en dokumentation daterad 1947.
Tröskverket var i äldre tider något av hjärtat i en större gård. Där rinnande vattendrag saknades fick kreatur stå för drivkraften och här och var skyddades verket i en rundloge. Här resterna av anläggningen vid Kolstad Norrgård, Heda socken. Foto 1947.
Vattengatan i Linköping gör efter områdets omdaning inte mycket väsen. Stråkets betydelse var dock stor i äldre tider. Anlagd under 1700-talet för bekväm hämtning av livgivande vatten ur Stångån. Den större Nygatan hindrades länge att nå vattnet, varför Vattengatan drogs söder om det blockerade kronobränneriet. Här en del av gatans norra sida 1950.
Albert på Kloskift sitter på en bergknalle med Anna Gabrielsson till vänster, Anna Sjöberg till vänster med Linnea Molin bakom sig. Högst upp sitter Selma i Albäck och möjligen är den äldre kvinnan bakom Albert hans mor Augusta. (Se även bildnr EA0224.)
Vid mitten 1960-talet kom miljön vid dagens Lilla torget (Gyllentorget) i Linköping att fullständigt förändras. All äldre bebyggelsen kom att rivas för att ge plats för ett planerat handelsområde. Dåvarande Repslagaregatan 25 låg utmed gatans östra sida och ersattes med dagens affärs- och kontorslänga med samma adress. Foto 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.