'Monterad silverfasan, sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Silfverfasanen, likasom de öfriga arterna af detta praktfulla fogelslägte, tillhör Asiens varma trakter, i synnerhet China. Slägtet utmärker sig bland annat genom sina långa, hoptryckta stjert och sina nakna kinder, arten genom sin ofvan hvita under till svarta färg. Slägtet har fått sitt namn efter floden Fasis, som utfaller i Svarta havet, hvarifrån en annan art, den vanliga fasanen, af Argonauterna skall hafva blifvit förd till Grekland för omkring 3000 år sedan. Sistnämda art är numera på många ställen allmän i Europa och underhålles i så kallade fasanerier. Sådana hafva äfven blifvit anlagda i Skåne af ett par jagt- och fogelvänner, och det hafva framgång. Liksom bland de flesta hönsfoglar är hannen särdeles utstyrd och större än honan. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Från 299 kr
'Monterad pungråtta med ungar. :: :: Text till bilden: ''Azaras pungråtta är allmän i Sydamerika och visar sig stundom i sjelfa städerna. Pungdjuren äro märkliga derföre, att ungarna framfödas, innan de nått den vanliga utvecklingen för däggdjursungar. Honan har under buken ett säcklikt organ, bildat genom en uppvikning af maghuden, hvari de små, små ungarna inneslutas och uppammas, fasthängande vid spenarna, till dess de kunna forthjelpa sig sjelfa. Säcken tjenar dem äfven då de blifvit något större som tillflygtsort i farans stund. Pungdjuren klättra skickligt och begagna den nakna svansen att fasthålla sig med. De äro mest i rörelse om natten och föda sig af insekter, smärre varmblodiga djur, ägg och frukter.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från nordost mot prästgårdens framsida, som vetter mot dalen. Dörren till långa gången syns i förgrunden. Längst i bakgrunden smedjan. Den har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga rum. Bälgen i smedjan är av den vanliga ovala typen. Bälgens handsnöre har en örnfot som handtag. enligt Gísli Gestsson på pjodminjasafn Islands i Reykjavik var det "en slags brandförsäkring", dvs. örnfoten skulle skydda mot eld. han berättade det när han demonstrerade den utställda smedjan på museet i Reykjavik. Nästa hus är ett skjul som likaså har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga hus. Här förvaras sadlar, torvsadlar, hörep samt 3 bord med snaror. likadana flakar med tegelsnaror fanns på museet i Reykjavik. de användes till att fång asjöfågel med. Låg och flöt på vattnet på kvällen och vittjades på morgonen. Ytterligare nästa hus är ett likadant skjul. Här förvaras klöv-redskap för gödsel, kransåg och nabbespadar. Vidare torvjärn och torvklövjedon. Sen följer stora gångens hus. De två fönstren på undre botten höra till ett gästrum; fönstret där uppe till ett vävloft till vilket man kommer genom en trappa till vänster längre in i gången. Se foto taget 1958. Huset till höger är prästens skrivarstuga. Mitt emot fönstret på skrivarstugan finns en inbyggd sparlakanssänng. I den sängen lär skalden Jónas Hallgrimsson, som dog 1845, ha sovit. Brevid sängen är uppgången till loftet. På loftet ovanför skrivarstugan förvaras spinnstockar och där finns två ståndsängar."
En av postens större kunder i Göteborg, Svenska Ostasiatiska Kompaniet, som tillhör Sveriges största rederiföretag Broströmkoncernen, har firat 50-årsjubileum. Då Ostasiatiska bildades 1907, var ett av villkoren för erhållandet av det första och enda statslånet, att rederiet kostnadsfritt skulle ombesörja postföringen till och från de hamnar som anlöptes. Brevposten har numera övertagits av flyget, men fortfarande skickas postpaket med Ostasiatiskas fartyg. Jubileumsdagen, 20 augusti, uppsattes vid landgången till rederiets M/S Bali en brevlåda för vanliga brevförsändelser och som behandlades med en speciell poststämpel. Utrikeschaufför E Gustavsson från Göteborg 1, som på bilden tömmer den välfyllda brevlådan, fick köra många extra tömningsturer, då brevlådan var alldeles för liten till den stora postmängd som alla filatelister och andra intresserade göteborgare hade stoppat på. Senare på dagen avseglade M/S Bali som utställningsfartyg på en goodwillresa till Fjärran Östern, med en unik exposé ombord från 170 olika företag representerande det mesta och bästa av svensk export. Något liknande har inte tidigare förekommit i svensk handel och blir förmodligen upptakten till fler sådana utställningar i än större omfattning.
Under rubriken "Manlig telefonist" publicerade Östgöten i september 1956 detta foto. Som en del i sin utbildning till trafikbefäl praktiserade Birger Einarsson på telestationen som var en arbetsplats med mestadels kvinnor. Frun Alice Einarsson instruerade Einarsson på det tillfälliga inhoppet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Matte Expr. i Norrbyskolan 8 december 1967 Elever sitter i skolbänkar i ett klassrum på Norrbyskolan under en matematiklektion. En manlig lärare klädd i ljus kostym, vit skjorta och svart slips står framme vid svarta tavlan. På den har han skrivit en massa tal och matematiska beräkningar. En kateder står bredvid honom. En man står utomhus mitt ibland en mängd julgranar och håller i en av dessa. Han är klädd i svart hatt, svart rock, mörka byxor och svarta skor.
Modevisning, Görtz motor (Rep av oil) 6 april 1967 Under en modevisning går en fotomodell över scenen. Hon är klädd i en vit kappa, vit hatt och har silverskor på fötterna. En skylt med delvis dold text hänger på väggen bakom henne. Till vänster i bakgrunden står en manlig fotomodell. Han är klädd i beige, rutig rock, beige byxor och mörka skor. Han har en mörk hatt på huvudet.
Manlig personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
En manlig och en kvinnlig butikspersonal står vid ett bord och samtalar. Båda är klädda i grå-beiga kläder. Bredvid dem på golvet står staplade bruna backar, fyllda med långa, plast-förpackade rulltårtor. Närmast i bild ses en skymd kvinna som erbjuder provsmakning. Hon har gjort små bakelser bestående av en skiva rulltårta toppad med vispad grädde och bär. I taket hänger flertalet skyltar med texten "EXTRAPRIS!". Domus Mölndals centrum 1970-tal.
Det här är manbyggnaden på den försvunna parten uppe vid ursprungsparten av Bjärges. Masse har mycket påpassligt förevigat byggnaderna innan de revs bort pga skiftet och markens uppstyckning. Stina Jakobsson född Nilsdotter från Kauparve Johan Karlssons part var 61 år detta år och änka. Sonen Oskar Jakobsson ärvde gården, men han och hans familj flyttade och byggde ett litet hus med en liten ladugård ensligt nere vid Aiksmör i socknens utkant. Stina bodde troligen kvar så länge som möjligt på gården innan den revs bort. Vart hon sedan tog vägen är inte känt. Gårdsmiljön var alldeles enastående och dess rivning innebar en stor kulturhistorisk förlust, men så såg man inte på det då. Denna part av Bjärges tillkom genom delning av ursprungsparten omkring 1750, men manbyggningen tillkom först 1795. Det är en parstuga, först byggd som enkelstuga och sedan med salen t h tillagd. Eftersom salen byggdes större än vardagsstugan t v blev huset asymmetriskt. Taket är täckt med breda falar och eftersom skorstenarna sitter bakåtskjuta från nocken, är troligen falar husets ursprungliga takmaterial. Nockåsen som falarna var instoppade i, vilade på skorstenarnas sidor, därför är de bakåtskjutna. Annars var nog flis det brukliga taktäckningsmaterialet på 1700-talet. Huset har en entrédörr på framsidan med överljusfönster. Däremot har salen inget fönster på husets framsida. Här stod troligen de väggfasta sparlakanssängarna istället för på baksidan, vilket annars var det vanliga. Men baksidan vette mot söder och kanske ville man ha in solljuset. På platsen för vardagsstugans fönster stod en bod med flackt tak. Eftersom den saknade skorsten och fönster kan den ha använts som källare. Taket har troligen varit täckt med flis. Se Bild 556. En stenmur skiljde storgården från lillgården på traditionellt vis. Grinden som hade rombrutor upptill och var täckt nertill så att inte ens kycklingarna skulle kunna smita in i lillgårdens trädgård, tycks ha varit vanlig i Lau på 1800-talet, se tex Bild 550 och 569. T v skymtar grannpartens brygghus och manbyggning.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 I förgrunden syns en manlig pensionär med ryggen mot kameran. Han går på trottoaren på Drottninggatan. Vid sidan av trottoarkanten finns en snövall. Ur denna sticker parkeringsmätare upp. Bilar står parkerade längs med gatan invid trottoarkanten. Flera människor syns i bakgrunden. Längre fram på gatan hänger en skyltar med texterna "Skor", "Apotek" samt "Handelsbanken." På andra sidan gatan ligger biografen Saga. Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer. Bilar och en buss kommer körande på gatan. Det är snö och is på trottoaren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.