Ununge 127:1
Från 299 kr
Fiskarhamnen: kajen vid Östra Slussgatan. I bakgrunden Slussplan.
En avfotograferad scen från vaxkabinettet Svenska Panoptikon vid Kungsträdgårdsgatan 18: "På maskeraden, en mördare överraskas av ett par gendarmer"
Porträtt av Gustaf Lindström, underlöjtnant vid Västerbottens regemente I 20. Se även bild AMA.0000845 och AMA.0007816. Text på baksidan: "Pater! På samma gång jag sänder Dig mitt ringa konterfej anhåller jag att såsom tecken på Din faderliga ynnest få förr eller senare mottaga Ditt konterfej. Som Du väl vet försökte jag att gå i fädrens fotspår och mitt sista spår såsom elev vid Krigsskolan bär rummet 11 på turlistan. Och slutligen önskar Dig god fortsättning på 98an af Din babian. Gustaf Lindström, f.d. 284."
Nybyggnation av tre förråd 1986. Några blandade bilder från de samtida byggprojekten i Utö läger; livsmedelsförrådet, kokhuset och Värnskolans förråd. Bild 1: Den blivande byggplatsen hitom reningsverket beskådas av projektledaren, kapten Staffan Löding vid Fortenheten på regementet. Bild 2: Staffan Löding och arbetsledaren Kurt Madell ur hantverkargruppen vid Fortenheten. Bild 3: Maskinföraren Tomas Larpe från Vägavdelningen vid Fortenheten kör lastmaskin och sköter stenkrossen. Bild 4: Stenkrossen i full gång i grusgropen nära skjutbanan. Bild 5: Tillverkning av fyllning. Tre skopor sten, en skopa grus och en halv skopa sand blandas.
Sjösås nya kyrka. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil för Sjösås församling. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig. Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Genom Brita Lilliesparre, gift med Johan Ulfsparre, kom Asa till släkten Ulfsparre som ägde gården till 1781. Överstelöjtnanten Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnad i nyklassicistisk stil. 1945 konfiskerades Asa från familjen Stinnes-Söderström, av den svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.