Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Från 299 kr
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över sSlottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Hanhals medeltida kyrka och kyrkogård sett från nordväst, med koret till vänster i bild. På 1890-talet uppfördes en ny kyrka på annan plats och den gamla togs ur bruk, men den nya brann ned 1936. Man lät då renovera den medeltida kyrkan och bygga en ny klockstapel. Återinvigningen skedde 1940.
Man vid lämnningar av Herrhultshyttan 1921. Herrhultshyttan erhöll år 1621 previlegium att bygga en masugn och hammarsmedja. Den senare låg en tid nere av brist på dugande smeder, men privilegierades åter år 1640. År 1738 hade där inte skett någon blåsning på flera år varför Herrhultshyttan lades ner. Hyttlaget bestod då av tre personer.
När man började bygga större områden hyreshus startade byggfirman NJ Andersson och son en fabrik för köksinredningar under namnet Standardsnickerier, senare Kalmarkök. I fabriken tillverkades skåp och lådor till kök. Företaget köptes senare upp av Marbodal och verksamheten flyttades till Tidaholm. I de gamla fabrikslokalerna linryms numera Giraffens köpcentrum.
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Teatern, Sockerslottet. Sockerslottet började uppföras av godsägare Jonas Andersson på Trossnäs men han avled under byggnadstiden och arbetet fullbordades av mågen J A Fahlberg 1899. Det sägs att huset kostade bortåt en miljon att bygga vilket skulle motsvara dryga 50 miljoner år 2012. Bilden togs 1903.
När man började bygga större områden hyreshus startade byggfirman NJ Andersson och son en fabrik för köksinredningar under namnet Standardsnickerier, senare Kalmarkök. I fabriken tillverkades skåp och lådor till kök. Företaget köptes senare upp av Marbodal och verksamheten flyttades till Tidaholm. I de gamla fabrikslokalerna linryms numera Giraffens köpcentrum. Utställningskök - reklamfoto i tidskriften "Bra Bohag" 1962/63.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.