Porträtt av fru Amelia Wavrinsky. Född Bark i Göteborg som dotter till snickarmästaren August Bark och Henrika, född Peterson. Från 1873 gift med mångsysslaren Edvard Wavrinsky, inte minst ihågkommen för sina insatser inom freds-och nykterhetsrörelsen. Det barnlösa äktenskapet upplöstes formellt 1886 men Amelia hade då varit boende i sitt föräldrahem en längre tid. Hon fortsatte sitt liv som ensamstående i Göteborg till sin död 1913.
Från 299 kr
Linköpingsfotografen Didrik von Essen väckte uppmärksamhet bland boende utmed Hunnebergsgatan när han passerade en sommardag 1903. Gatuskylten ger besked om att han stannat vid Hunnebergsgatan 16 A, som vid tiden ägdes av resepredikanten Johan Ludvig Norman. Den handskrivna skylten till höger med texten No 59, talar upplysningsvis om att gården låg efter dåtidens kvatersindelning i Sankt Pers kvarter nr 59. I övrigt är huset ett exempel på den enkla träkåksbebyggelse som ännu vid tiden för bilden var gängse bostad för många mindre bemedlade stadsbor.
Porträtt av Anders Johan Hjälm. Son till livgrenadjären Nils Johan Hjelm och Maja Stina Samuelsdotter, vid tiden för sonens nedkomst boende i Korsnäs grenadjärtorp på Gärstad ägor i Rystad socken. Efter studier gift 1877 med stockholmsfödda Hilma, född Samuelsson. Paret förenades efter giftemålet i Arnö, där Hjälm erhållit tjänst som vice komminister. Året därpå flyttade makarna till Alfta efter att Hjälm blivit utsedd till kapells- och brukspredikant i Svabenverks kapellsförsamling i Alfta socken. Från 1890 var de kyrkoherdepar i Vittinge, Uppsala län.
Personerna från vänster: Fru Jansson, mångårig städerska, boende 2 trappor upp i centralstationen Två småflickor Förste stationsskrivare Thore Herman Pettersson Extra ordinarie stationsskrivare Knut Oscar Blomqvist Extra ordinarie stationsskrivare Gösta Paues Två okända stationskarlar Vaktmästare Claes Leopold Jannsson Resgodsförman Höglund Stationsskrivare Gustaf Elias Wahlberg Stationsinspektor Per Adolf Björkman Stationskarl Lars Gustaf Hillborg Stationskarl Björk Stationskarl Lundström En okänd Noteringarna på originalbilden gjorda av stationsinspektor Erik Vilhem Forsberg den 21/8-1936 Kopia på noteringarna finns med bilden
Enligt påskrift porträtt av regementsauditör Jonas Anders August Sahlander. Född i Linköping den 26:e januari 1811 som son till Erik Sahlander och Maria Catharina Duberg. Från 1848 gift med Emelie Constance f. Berndes. Parets bägge söner, födda 1849 respektive 1853, dog i späd ålder och äktenskapen förblev därefter barnlöst. Efter en period som ägare och boende på gården Norra Freberga i Motala flyttade makarna åter till Linköping 1880. Sahlander dog den 18 april 1882.
Gulnat fotografi av äldre man. Enligt påskrift far till färgaremästaren och rådmannen i Linköping, Oskar Andersson (1845-1925). Stämmer detta hette mannen Anders Eriksson, gift med Anna Jansdotter. Paret var vid sonens födelse hemmansägare i Ullnäs, Örberga socken. Redan 1848 återfinns familjen boende i en backstuga under Örberga murgård. Förfallet eskalerar. Från 1851 är familjen utan fast bostad, de är som källorna kallar det "skrivna på socknen". Anders döms även för stöld. Han avled som änkling 1862.
I början av 1500-talet ägdes Böksholm av medlemmar ur Sparreätten. Omkring år 1600 kom den i släkten Stråle av Eknas ägo. Säteri blev Böksholm 1686. Andra ägare till gården genom århundradena har bl a varit medlemmar av släkterna Enhörning, Rosenstråle, Cederstierna, Ehrenborg, Benzelstierna och Hamilton. Siste ägaren var Klippankoncernen som sålde av herrgården 1977 för privat boende. (Klippan ägde också pappersmassafabriken i Böksholm som de lade ner i slutet av 1970-talet.)
Långåker c:a 1970. Fr.v. 1. Signe Ström f. Svensson, gift med Gottfrid Ström. 2. Maja Persson, kusin till Gottfrid och Åke Ström. 3. Margareta Persson, gift med Kent. Boende i Långåker hyrde huset på 1970-talet. 4. Kent Persson, son till Maja och Pelle. 5. David Bengtsson "Derras" Långåker. 6. Alma Ström f. 1878 i Långåker, kusin till David Bengtsson och mor till Gottfrid och Åke. 7. "Pelle" Persson, gift med Maja.
Det spelas dragspelsmusik på boendet, 1993
Fika under julfest på boendet, 1996 december
En mängd olika slags ostar i förpackningar. Fotografens ant: Karlstadortens Mejeriförening. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Ostlager. Oparafinerad ost, nyss tagen ur saltlagen. Fotografens ant: Karlstadsortens Mejeriförening. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Mjölken har löpnat i ostkar, ostmassan skall brytas. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Ostkar med mjölk. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Fyra svarta separatorer, samt en stor pastör till vänster. Motor och remskiva som eventuellt driver smörkärna. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Två-våningshus i fasadtegel med källare vid gata, samt cyklar och sparkar uppställda på framsidan. Fotografens ant: Karlstadortens Mejeriförening. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Tre ostkar, det i mitten fyllt med mjölk. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
En omvänd ordning av påskriften ger oss den rätta informationen; Anna Koskull gift Ridderborg. Nämligen född som enda dotter i raden av söner till baron Ivar Koskull och friherrinnan Anna Sofia Viktoria Banér. Född i Karlskrona och större delen av sitt liv boende i Lund och Kristianstad med flera orter, hade hon genom sina föräldrar anknytningar till godsen Svenneby och Ekenäs i Östergötland. Tillsammans med maken Bror Ridderborg disponerade hon även gårdarna Högmålen och Sjövik i östgötska Norra Vi och hon var skriven till den sistnämnda gården vid sin död i Södertälje 1902. Här porträtterad omkring 1875.
I makarna Carl Abraham Ekeman och Anna Sofia Salanders långa rad av döttrar föddes sonen Carl 1848 på föräldrarnas gods Odensfors i Vreta kloster. Porträttet har lämnat oss odaterat men kan uppskattas till hans övre tonårstid, och då ännu boende i föräldrahemmet med skolgång i Linköping. Senare i livet skulle han komma att försörja sig som arrendator respektive inspektor på Blekhem och Boda under Blekhem i Törnsfall och Hallingeberg socknar. Än senare, från 1889, kom han att innehade Hässlebytorp i Rogslösa till sin död 1923. Carl Ekeman levde som ogift men antog 1903 den nioåriga Sigrid Kristina Elisabet Bergqvist till fosterdotter.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.