Lottagården invigningen. 15 september 1948. Norrlands Posten. Beställt av fru Tollerz. Gävle lottakår köpte ett hus på Öster. Vid invigningen skänkte Gävle FBU-förening f d landstormsföreningen, en flagga till kåren. Den överlämnades av ingenjör C H Tollerz till kårchefen Kajsa Tollerz. Idrottslottan Britta Lindewall, hissade flaggan första gången med lottorna i stram givakt. Fastigheten omfattade bl.a goda förrådsutrymmen, flaggstång och fruktträd.
Från 299 kr
Prydlig trädgård med anlagda grusgångar, prunkande blomster och buskar som skymmer det i vinkel byggda bostadshuset. I centrum en rund rabatt med trädgårdsbänk där en man med skägg och hatt sitter. På gången till vänster står en kvinna i ljus hellång klänning. (Se även bildnr MR2_1029, troligen samma trädgård)
Ark med tre monterade foton och text: "Eldhús med hlódum, dvs. ett brandhus, eldhus, med ryggås och ljore. Detta är den enda eldstaden i hela prästgården. Sovrummen var oeldade och prästen satt och skrev i sin skrivar stuga på vintern med vantar utan fingertoppar på händerna. Eldhuset har ingång från stora gången och är det östligaste rummet som ligger norr om denna. Det ligger med sin östra långvägg mot bakgavlarna av avträdet och prästens skrivarstuga. Jfr planskissen. a. Fotot taget från stora gången mot eldstaden. Man ser något av dörren till höger på fotot. I bakgrunden till höger syns något av det fönster som ljuset över eldstaden faller igenom. Observera att väggen är av sten vid eldstaden. Utanför stenväggen ligger torvvägg. Man eldar med torkad gödsel. b. Fotot taget från eldstaden mot den öppna dörren ut till stora gången. På andra sidan stora gången står dörren öppen in till mjölkkammaren. Det som ligger travat till vänster om dörren i förgrunden är den gödsel man eldar med här i huset. Kistan i förgrunden till vänster är densamma som syns i förgrunden till höger på foto a. c. Närbild av eldstaden. Jfr foto a."
Från utgrävning i Ormöga 23/9 1963. Man hittade mycket djurbensmaterial i Ormöga och har kunnat konstatera att nötboskap har varit Ormögas viktigaste köttproducent. Jakt och fiske utgorde ett betydelsefullt inslag i befolkningens dagliga livsföring. Grönlandssäl har för första gången påträffats i förhistoriskt benmaterial från Öland.
Från utgrävning i Ormöga 23/9 1963. Utöver detta fyndet hittade man mycket djurbensmaterial i Ormöga och har kunnat konstatera att nötboskap har varit Ormögas viktigaste köttproducent. Jakt och fiske utgorde ett betydelsefullt inslag i befolkningens dagliga livsföring. Grönlandssäl har för första gången påträffats i förhistoriskt benmaterial från Öland.
Fynd från en arkeologisk utgrävning vid Ormöga. Utöver dessa fynd hittades mycket djurbensmaterial i Ormöga och har kunnat konstatera att nötboskap har varit Ormögas viktigaste köttproducent. Jakt och fiske utgorde ett betydelsefullt inslag i befolkningens dagliga livsföring. Grönlandssäl har för första gången påträffats i förhistoriskt benmaterial från Öland.
Fynd från utgrävning vid Ormöga. Utöver dessa fynd hittades mycket djurbensmaterial i Ormöga och har kunnat konstatera att nötboskap har varit Ormögas viktigaste köttproducent. Jakt och fiske utgorde ett betydelsefullt inslag i befolkningens dagliga livsföring. Grönlandssäl har för första gången påträffats i förhistoriskt benmaterial från Öland.
Utgrävningar vid Ormöga 23/9 1963, K-G Petersson. Man hittade mycket djurbensmaterial här och kunnat konstatera att nötboskap har varit Ormögas viktigaste köttproducent. Jakt och fiske utgorde ett betydelsefullt inslag i befolkningens dagliga livsföring. Grönlandssäl har för första gången påträffats i förhistoriskt benmaterial från Öland.
Utgrävningar vid Ormöga 23/9 1963. Man hittade mycket djurbensmaterial här och kunnat konstatera att nötboskap har varit Ormögas viktigaste köttproducent. Jakt och fiske utgorde ett betydelsefullt inslag i befolkningens dagliga livsföring. Grönlandssäl har för första gången påträffats i förhistoriskt benmaterial från Öland.
Mangårdsbyggnaden till gården Stänkelsås 1:1, gången fram till entrén. Hemmanet Nr 1 Stänkelsås har ända sedan 1600-talet varit delat i tre gårdar, varav två består och ligger grannar. Stänkelsås har bebotts av åtskilliga kaptener och annat sjöfolk. Boningshuset uppfördes på 1820-talet (kallat Östra eller Stora Stänkelsås).
Bridgesektionen hade inbjudit elva föreningar inom malmökorpen till partävling. Många företag var representerade - Kockums, Addo, Polisen, Tullen, Sradshuset, Mazetti - för att ta fram några. Det var första gången som posten kunde inbjuda. Kjell Karlsson från Malmö 1, längst t.h., hälsar välkommen.
Betsede. Nämnt första gången 1646 då Oxenstierna fick den i förläning. 1907 sålde P O Wallin gården till direktörerna Hellman, Englund och Bergqvist. Den är nu delad i 90 delar. Krogen uppfördes på 1700-talet och låg mycket centralt vid landsvägen till Värmdö och vid vintervägen mot yttre skärgården. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Östra Ekedal. Nämnt första gången 1616. Ägare skeppskaptenen Hans Jönsson.1641 hette ägaren Gustaf Oxenstierna. 1863 köptes gården av Samuel Godenius. sedan dess har Östra Ekedal hört till Farsta. Gården ombyggd 1810 och 1850. Västra flygeln är moderniserad. Länsmansgård sedan 1880-talet. Länsmännen Törnkvist, Kilberg och Jonsson har bott där. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.