Arboga Mekaniska Verkstad har besök av en kund. Personalen demonstrerar tråddragmaskiner. Till vänster Sverre Larsen och i mitten Gotthard Larsson. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Från 299 kr
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Kunder besöker Meken för att titta på tråddragmaskiner. Herrar i ytterkläder studerar maskiner. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Två män arbetar i fabrikslokalen. Här ses maskiner, lastpallar och maskindelar. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Fabrikslokal på Meken. Stora maskiner. Ett kontor syns till vänster i bild. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Maskiner står uppställda i tre rader i lokalen. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Fabrikslokal med maskiner och hyllor med maskindelar. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. En man, iklädd overall, arbetar vid en maskin i en stor fabrikslokal. Det finns traverser i taket. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad. Interiör från Meken. En man arbetar i en fabrikslokal. Det hänger en travers i taket. Många maskiner ryms i rummet. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Några män, iklädda overaller, arbetar med maskiner i en stor fabrikslokal. Det hänger traverser i taket. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Meken. Några män, iklädda overall, arbetar i en fabrikslokal. Det finns traverser i taket och många maskiner på golvet. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Kållereds Fåtöljindustri vid Torrekullavägen i Kållered. Verkstadens utsida mot Kungsbackavägen. En lastbil, Opel Blitz, från Aron Karlssons Möbler i Varberg hämtar produkter och poserar. Från vänster ses Paul Kristoffersson, Vidar Andersson (chauffören), Olof Kristoffersson, Göte E. (från Ranered, Hällesåker) och Olof Johansson. Kållereds Fåtöljindustri (Kåfi) var aktivt från ca 1955-1983. Inledningsvis sittmöbler, men övervägande tillverkning av sängar från ca 1959. Ägare var bröderna Olof och Paul Kristoffersson. Verksamheten skedde i hörnet mellan Torrekullavägen och Kungsbackavägen, alldeles nära Mölndalsgränsen.
Tre män står och pratar. Mannen längst till vänster är Einar Jansson även kallad Brallan. Han är iklädd verkstadsrock och står med händern i sidan. Han tittar på mannen till höger i bild. I mitten står en yngre civilklädd man. Till höger står verkstadens chef Wictor Rehnström iklädd kritstrecksrandig kostym och fluga. Han tittar på Einar Jansson. Bakom de tre männen på väggen finns reklam för Monarks radiomodell "Nornan".
Bröderna Hansson AB, Norra Centralgatan 15, Gävle. 8 februari 1945. Direktör Oscar Hansson och brodern Wille var chef för anläggningen i Storvik, den ursprungliga i brödernas lilla bilimperium. Företaget försäljer: General Motors samtliga märken av person- och lastbilar. Scania Vabis lastbilar och bussar. Gasgeneratorer för både kol- och veddrift. Gengasbränsle, bensin, smörjoljor, velocipeder, radiomottagare etc. Bilverkstad, gengas-service och bärgningsbil. Som mest var det ca 42 personer i verkstaden i Gävle. Bilbranschen är föränderlig. Det kom nya märken och nya konkurrenter och marknaden försvann under Bröderna Hanssons fötter. Det blev konkurs, och i dag är detta stora företag nästan bortglömt.
Företaget startades 1930 av Bröd. Gunnar och Per Elandsson. Verktyg för träindustrin blev från början specialiteten och man fick snabbt en marknad för sina produkter. 1936 förlades firman från Trekanten till Nybro, och verkstaden vid Hornsgatan 18 byttes såsmåningom ut mot en modern fabriksanläggning vid Herkulesgatan. Där sysselsattes i tidsenliga och rymliga lokaler ett tiotal man. Flera av de anställda hade börjat som lärlingar och således gått i skola i företaget. Senare tillkom som ägare Gunnar Ekenhagen. Senare kom Nybro Cementgjuteri att sträcka sig över det område som tidigare hade tagits i anspråk av AB Nybro Stålindustri. (Källa: Gerhard Köppen, Paradisgatan 15, Nybro)
Blomqvists tunnbinderi på Ängö. Erik Blomqvist berättar om bilden: "...från vänster en yngling som håller på att resa en "drittel" (tyskt ord) vid sidan om honom står min farfar N. G. Blomqvist som håller handen på en färdig drittel. Nästa man är min far Karl Blomqvist som håller på att nita ett band till en ekkagge. Något bakom honom vid fönstret står en morbror Axel Franzen och sedan står Albert Blomqvist, som sedan blev den sista ägaren av verkstaden. Framför honom står halvfärdiga ekkaggar, mannen längst till höger är i färd med att tillverka sillfjärdingar, längst till höger syns två färdiga kaggar".
"Den 29 maj år 1877 bifälla stadsfullmäktige i Borås en ansökan från handlan - den Aug. Strömqvist och ing. Claes Brinell att få anläggande av gjuteri och mekanisk verkstad 'uppföra i rak linje med fabrikör Andersons nya spinneri en gråstensbyggnad, 135 fot lång och 40 fot bred.' Denna ursprungliga verkstadsbyggnad finnes allt fortfarande kvar och ingår i den nuvarande verkstadskomplexet. Hösten år 1879 såldes verkstadsrörelsen till ingenjör Herman Gustavson vilken upptog tillverkning av vävstolar samt diverse handelsgjutgods. Bilden visar verkstaden år 1882." Borås Mekaniska Verkstad.
Gruppfoto av befäl utanför verkstaden i Liljeholmen augusti 1891. Främre raden 1. Klas Ludvig Santesson, Verkmästare 2. Frans Hjalmar Rundqvist, Verkmästare 3. Carl Gustaf Hellström, Stationsinspektor 4. Johan Henrik Lundberg, Maskindirektör 5. David Oscar Lindblom, Verkmästare 6. Nils Henric Busck, Bokhållare 7. Abraham Gustaf Schugge, Vagnmästare. Bakre raden 8. Carl Josef Brandström, Kontorsskrivare 9. Bernhard Fredrik Burman, Bokhållare 10. Carl Adolf Hugo Toutin, Kontorsskrivare 11. Gustaf Sjövall, Stationsskrivare 12. Claes Johan Vilhelm Roos, Kontorsskrivare 13. Elias Ernst Gottfrid Setterberg, Bokhållare 14. Johan Adolf Lindblad, Kontorsskrivare 15. Lars August Larsson, Bokhållare.
Familjen Broman är uppställd för fotografering. Pappa Broman är snickarbas på Arboga Mekaniska Verkstad. Två kvinnor i stora hattar, fyra män med hattar, skägg eller mustasch, två flickor och två pojkar. Bilden är tagen utomhus. Ett pelarbord står framför de som sitter. Fotografiets baksida: AKF-14459 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.