Trots att den så kallade Westmanska gården invid Stora torget i Linköping revs så sent som 1907, har påfallande få fotografier av huvudbyggnaden bevarats för eftervärlden. Här hade den i övrigt så skicklige fotografen Didrik von Essen uppenbara bekymmer med det sena kvällsljuset, men hans vy från 1901 ger oss ändå en god föreställning om hur bebyggelsen i torgets sydvästra del tog sig ut vid tiden. Gatuhuset mot torget torde uppförts kort efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700, som för övrigt startade i just denna gård. Gården blev under det sena 1700-talet säte för familjen Westmans blomstrande handelsrörelse och huvudbyggnaden bär tydliga spår av senare utförda om- och tillbyggnader för att bättre passa den förmögna släkten. Vid tiden för bilden ägdes stadsgården ännu av en Westman, den för Linköpings kulturliv så betydelsefulle Henric Westman, men han höll huset uthyrt och bodde själv på sin gård Valla väster om staden. I gatuplanet drevs i det centralt belägna huset som brukligt handel. Störst yta upptogs av AB Sundquists & Co, en snus- och tobaksaffär som drevs av änkefru Mathilda Ekström. I husets andra ände hade Tannefors Nya Valskvarn handel med mjöl, gryn och torrjäst, men plats gavs även för systrarna Lovisa Charlotta och Johanna Augusta Johanssons kaffeservering. I den storslagna montern mot hörnet av Bokhållaregatan gjorde fotografen Swen Swenssons reklam för sina alster. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.
Från 299 kr
Suddig men unik vy från Linköping. Enligt påskrift visar bilden Nygatan sedd från Magasintorget. Fototiden uppskattad till omkring 1865.
Det vackra gatuhuset till Follingegatan 34 i Skänninge 1952. I senare tid har fönstren bytts ut och fasaden slätputsats, vilket dessvärre givit fasaden ett livlösare uttryck.
Parti av Hospitalsgatan i Söderköping. Framför husen angör Folkungagatan från höger och Braskens gränd löper från till vänster. I blickfånget ses Hospitalsgatan 2. Dokumentation av Östergötlands museum 1945.
I hörnet av Repslagaregatan och Kungssgatan i Linköping låg fram till 1970-talets början denna bedagade skönhet. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivningen.
Vy mot de pampiga husen mot Järnvägsparken i Linköping. De uppfördes 1889-90 och gavs en rik fasadutsmyckning ämnad att imponera på tågresenärerna. Huset närmast betraktaren kom i folkmun att ges namnet Överstehuset efter hyresgästerna, tillika överstarna Hemming Gadd och Wilhelm Reuterswärd. Husens byggmästare var den mycket produktive Johan August Johansson, "Veranda-Johansson".
Apotekaregatan 15 Linköping från gårdssidan. Dokumentation av fastigheten kort före rivning. Foto 1966.
Panorama över Linköping. Vy från utsiktstornet Belvederen i Linköpings trädgårdsförening. Tiden är 1890-talet.
Nygatan 17 och 19 i Linköping 1967. De bägge byggnaderna kommer att rivas inom kort och ge plats för det kontors- och affärshus som restes i invid Gyllentorgets västra sida.
Stora Bastugatan i Linköping. Den lilla gatan med det vida namnet förbinder Hospitalstorget med Trädgårdstorget. Närmast till vänster ses gaveln till Babtistkyrkan och i fonden ses baksidan av pampiga Hospitalstorget 1, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog från 1910.
Linköpingsvy som kan tillskrivas amatörfotografen Fritz Lovén. Panorama från söder omkring 1895.
Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen med Repslagaregatan. Gården närmast till vänster uppfördes i slutet av 1700-talet av garvaren Magnus Söderqvist. I området, nuvarande kvarteret Braxen, hade det upplysningsvis länge bedrivits garveriverksamhet och gjorde ännu så när bilden togs 1904. Ett helt annat tillkännagivande är att den nämnda fastigheten utgjorde bostad för kanalbyggaren Baltzar von Platen med familj under åren 1816-1827. Fastigheten bortom den Söderqvistska rymde mycken historia. Det var tidningen Östgötens första hus i Linköping och därifrån lät den frispråkige grundaren Isidor Kjellberg sprida sina radikala åsikter, så till den grad att han 1881 dömdes till fängelse i ett tryckfrihetsmål. Som ett minne av hans tid i USA, och som symbol för obundenhet, kan skarpsynta skönja kopian av Frihetsgudinnan på fasaden. Stundom lät Kjellberg även flankera den med både svenska såsom den amerikanska flaggan.
I höjd med Gamla torget och med kameran riktad mot Dalsgatan togs detta motiv en sommarhalvårsdag i början av 1900-talet. Resultatet bearbetades för att pryda brevkort och just detta skickades 1906 till herr Sven Örtegren i Forshaga.
Del av Tanneforsgatan i Linköping med utblick mot Stora torget. Året är 1968 men en nutida betraktare känner igen sig i det mesta. Dock kommer trähuslängan till vänster att rivas kort efter fototillfället för att ge plats för ett modernt affärshus. Även Hushållningssällskapets fastighet, det lägre huset i fonden, kommer vidare att jämnas med marken för att ge yta för affärshuset Filbyter. Vy mot väster från Tanneforsgatans skärning med Klostergatan.
Parti av Storgatan i Linköping. Tiden är några år in på det nya seklet. I fonden ses Östgötabanken, uppförd i slutet av 1870-talet. För ritningarana stod stockholmsarkitekten Fredrik Olaus Lindström. Vid tiden för bilden har en ombyggnad nyligen genomförts. Den synligaste förändring visar tornet som 1907 försågs med en huv.
Interiör från kvarteret Vårdtornet i Norrköping. Byggnaden till vänster uppfördes 1760 av sadelmakare Michelson. År 1826 köptes det av skräddaren Gottfrid Zetterstrand som tio år därefter lät uppföra den putsade bygnaden till höger. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan inför breddning av Västgötegatans nedre del.
Vykort med motiv över Nya torget i Norrköping från tidigt nittonhundratal. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Tid för avveckling för husen i längan utmed Trädgårdstorgets västra sida. Vid Göranssons Eftr. har reklamen plockats ned från gaveln. Speceriaffären håller sedan en tid stängt och inom kort ska längans hus rivas. Vy från Nygatan 1926.
Utmed Storgatan i Vadstena. Foto omkring 1950.
Gårdsinteriör från Storgatan 22 i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför sanering av kvarterets äldre och uttjänade bebyggelse 1977.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.