Remont som skulle visas för premieringsnämnd. Hästarna var tre år när de köptes av militären som sedan utbildade dem i 3 år. De var alltså 6 år innan de användes i tjänst.
Från 299 kr
Foto till Martin Olssons Kalmar slotts historia. Denna bild bör sättas på lusthuset, spalt 328. Den andra uteslutes. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Utmed Kungsgatan i Linköping 1965. Då hade en omfattande sanering av kvarteret Baggens äldre bebyggelse fortgått en längre tid och stora ytor gapade tomma. Inom kort skulle även det lilla gatuhuset till Kungsgatan 26 komma att rivas.
Hunnebergsgatan i Linköping har fått behålla en rad äldre hus utmed gatan. Vyn från 1961 skulle med få skillnader kunna vara tagen i vår samtid. Närmast Hunnebergsgatan 28 följd av gatunummer 26 och så vidare.
Gyllene salen på Kalmar slott. Skisser av Nils Månsson Mandelgren 1848. Plan av taket och detalj av taklisten och taket i en fönstersmyg. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Kalmar slott: Kungsmaket norra fönsternischens stukdekor. Akvarell av Nils Månsson Mandelgren 1848. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Del av ryggstycke till en bänk av ek; nederländskt arbete från 1500-talets förra hälft. Efter Ysendijck. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Vid tiden kring nyåret 1905 presenterade en grupp entreprenörer den djärva idén att starta ett betydande sockerbruk i Linköping. Hundratals nya arbetstillfällen skulle skapas och dessutom skulle underlaget för de smalspåriga järnvägslinjerna runt staden väsentligt förbättras. Men det kom med kravet att Linköpings stad skulle ställa mark till förfogande och finansiellt stöd. Turerna kring sockerbrukets etablering skulle föra för långt att i detalj beskriva här men det kan noteras att allt gick remarkabelt fort och inte utan kritik. Bolagets aktier släpptes redan i februari 1905 och i början av mars månad hölls konstituerande stämma. Blott två dagar efter bolagsstämman inleddes byggnadsarbetena trots att man ännu inte ägde marken. Till sommaren sysselsatte bygget omkring 300 man som arbetade dygnet runt. Den 4 oktober startade tillverkningen och under påföljande lördag levererades det första råsockret. Maken till företagsetablering är svår att finna. Här en vy från Nykvarnsparken kort efter färdigställandet.
En tidsdoft av borglighet. Lektorsdotter Maria Lindvall fyllde 24 år den här dagen och den fotointresserade fadern förevigade stunden. Som utbildad småskolelärare skulle hon snart lämna barndomshemmet i Kalmar för en yrkesbana i Oskarshamn, Alingsås, Vara och slutligen Linköping.
Radiostationen i Grimeton med radiomasterna i bakgrunden. Byggnationerna inleddes vid årsskiftet 1922-23 och två år senare stod stationen klar vintern 1924. År 2004 skrevs Grimeton Radiostation in på världsarvslistan av Unescos världsarvskommitté. Under första världkriget konstaterades svårigheter med att hålla kontakten med omvärlden via då existerande telegramkablar. 1920 föreslogs att Kungl. Telegrafverket skulle försöka åstadkomma en trådlös förbindelse med USA över Atlanten. Lösningen skulle vara en så kallad ”storradiostation” som skulle underlätta kontakterna med de emigrerade svenskamerikanerna såväl som främja affärsuppgörelser och statsangelägenheter. Avståndet till USA skulle vara så kort som möjligt och gå fri från större landmassor, och kom fram till att mellersta Halland var lämpligt för en sådan radiostations placering. Cirka 1,5 år efter starten i Grimeton hade man kommit ner till en sändningstid på 17 minuter för ett telegram mellan Sverige och New York.
Gårdsinteriör från kvarteret Artemis i Linköping. På bilden fastigheten Hunnebergsgatan 8 nära gatans korsning med Östgötagatan. Fotoåret 1964 stod som anas kvarterets gamla och uttjänta hus inför rivning. Tomten skulle senare ge plats för stadens nya stifts- och landsbibliotek.
Hörnet Apotekaregatan-Storgatan i Linköping. Sedan bilden togs 1972 är miljön i blickfånget närmast oförändrad. Till höger i bilden anas emellertid en vid tiden pågående och påfallande omgestaltning av stadsbilden. Efterhand skulle bildens husfasader skymmas av handelshuset Filbyters kolossala huskropp.
Kungsmaket på Kalmar slott. Skisser av Nils Månsson Mandelgren 1848. Takets kassetter.(nedre bilden). På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Kalmar slott, detalj av Kungsmaket. Skiss av Nils Månsson Mandelgren 1848. Kroki av ingångsdörrens insida samt skiss av dess spegel. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Västra postejen. Centralrummets interiör mot öster. Jämför plansch 43. Foto: N.L. 1957. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Kalmar slott. Detalj av Kungsmakets panel. Mittpatiet; bilden skall troligen föreställa Gamla Uppsala. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Cornelis Floris (Till vänster titelbladet till "Veelderley Veranderinghe van grotissen..." Första boken tryckt 1556. Till höger Blad med grotesker daterat 1554. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Kalmar slott: Kungsmakets dörr insidan övre del. Enligt Nils Månsson Mandelgren 1848. Intarsia. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Västra borggårdsportalen, huggen i Roland Modeles verkstad och uppsatt 1568. Vapentavlan levererad av Roland Modele och uppsatt 1574. Foto. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.