Barnsjukhuset beställt genom doktor Hugo Jelke. 18 januari 1949. Westergrenska Barnsjukhuset. Gävle fick 1935 ta emot en donation av Lotten Westergren, 300 000 kronor till en särskild fond för uppbyggnad av ett barnsjukhus. Enligt gåvobrevet skulle barnsjukhuset byggas i anslutning till lasarettet. Och skulle innehålla totalt 52 vårdplatser, en spädbarnsavdelning med 23 platser, en för större barn med 21 platser samt mottagning och poliklinik. 1946 påbörjades bygget efter ritningar av arkitekten Hjalmar Cederström, september 1948 kunde barnsjukhuset, invigas och kallas Johan och Lotten Westergrens barnsjukhus. Lotten Westergren hade då varit död i tio år. Barnsjukhuset som Lotten Westergren länge kämpade för blev knappt fyrtio år. I mitten av 1980 talet började man riva Westergrenska barnsjukhuset för att ge plats åt nya akutmottagningen.
Från 299 kr
Rumsinteriör, tre personer. En kvinna med ett spädbarn i knät sitter med en större pojke i en s.k. "inventionssoffa". Lars (givaren) känner inte igen henne eller pojken med säkerhet, men när Maria Wistrand nämner att det i lådan med glasplåtar fanns en lapp med namnet "Börje Ramqvist" säger han att bilden skulle kunna föreställa hans faster hans faster Elin som var gift med byggmästare Gösta Ramqvist. Hon var samtidigt sjuksköterska och föreståndarinna för ålderdomshemmet i Västerås. I sånt fall är den större pojken hennes son Börje Ramqvist och spädbarnet hennes son Gösta Wilhelm. Lars (givaren) kollar i sin släktbok och berättar att Börje var född 1912 och Gösta Wilhelm 1915. Den lille dog dock redan 1917 alltså skulle bilden vara tagen någon gång mellan dessa årtal, troligen närmare 1915 eftersom barnet bär dopdräkt.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 13 rum 1315 laddmaskinens serviceutrymme nedersta planet.Lucka ned till rum 0015 som är reaktorgraven. Gravens ytterväggar = serviceutrymmets ytterväggar och 15 meter djupt. Ett tomt mörkt utrymme som vi inte fotograferade. Avsikten med denna grav var att när reaktorn hade tjänat ut skulle installationerna samt golvet i serviceutrymmet avlägsnas, reaktorn friläggas och transporteras till och sänkas ned i detta hål. Sedan skulle allt inneslutas i betong. Reaktorn var deponerad. Till höger i bild syns anslutningar för varmvatten som ingår i serviceriggen. Från detta plan finns strålskyddsdörr till bränslebrunnar som inte syns på bilden. Installationer: P209. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Nuvarande rektorsgården. Ett hörn av den forna apotekssalen, det vill säga det rum där försäljningen skedde. Målad dekoration av J. Jonsson omkring 1800. Klarblå fält med vita hörnornament och lister som skulle förena dem. Runt fälten en smal brun list. För övrigt gult. Kakelugnsformat skåp, marmorerat i cremegult och grått. I förstugan härutanför även målning av målaren Jonsson, vacker marmorering i vitt, grönt och brunt.
Kaffetorpet vid Solliden på Öland, 1930-talet. Solliden anlades av drottning Victoria som hade fått inspiration av flera besök i den svenske läkaren Axel Munthes italienska villa San Michele på Capri. Victoria hade hela sitt liv besvär med sin hälsa men trodde att Ölands milda klimat skulle lindra hennes besvär. Hon gav i uppdrag åt arkitekten Torben Grut att komma med ett förslag och den 25 september 1903 anlades grundstenen. Solliden kan sägas motsvaras av den danska kungafamiljens sommarresidens Marselisborg slott.
Lappland. Lycksele. Bilden som togs omkring 1910 föreställer Sveriges då största avträde, det s.k. Folkets hus i Lycksele. Denna byggnad som hade 34 dörrar och 68 sittplatser tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid och att den fick en så imponerande utformning berodde på att dåvarande landshövdingen i Västerbotten, Jesper Crusebjörn tidigare varit fästningskommendant i Boden. Militärisk stil skulle också prägla prevetet tyckte han. Fokets hus revs när Lycksele blev stad.
Arbetsförmedlingen för kvinnor låg på Svartbäcksgatan i Uppsala 1941. Bilden publicerades i en av de ytterst få artiklar från 1930- och 1940-talen som visar att inte enbart män, utan även kvinnor var drabbade av arbetslöshet. Arbetsförmedlingen för kvinnor hade särskilda väntrum för olika yrkesgrupper och arbetsgivare. Dessutom fanns samtalsrum där arbetsgivare och arbetssökande kunde träffas. Männen hade också en egen arbetsförmedling. Detsamma gällde ungdomarna, som skulle få förbättrad hjälp av Länsarbetsnämnden.
Fotografen Per Lindbergs föräldrar är på väg till Järvsö efter ett besök hos Lindbergs på "Berget" i Östansjö. Extern kommentar: Per Lindbergs mamma Margta var född 1811 och dog 1883-11-26 på fattiggården i Järvsö. Enligt husförhörslängden, Järvsö AI:25 b, s 718 flyttade Per till Östansjö, Bollnäs 1889. Om det här är från ett besök i Östansjö låter det i så fall troligare att det här skulle vara hans äldre bror Jonas Lindberg med fru och barn.
Fru Eva Svensson i färd med kontrollslagningen. Genom att trycka ned en av knapparna t.v., markeras resp. bank, och checken kommer, när den stoppas ner i en springa i maskinen, att hamna i rätt "bankfack". På tangenterna t.h. slås summan in. Postanstalternas reversal läggs efter hand i en hög för sig. Om summan på några av dessa skulle vara felaktig, vilket händer, anmäls förhållandet till resp. postanstalt, om differensen uppgår till minst 10 kronor. Proofmaskinen är en IBM 802.
Vid XVI olympiadens hästtävlingar i Stockholm 1956 vann sergeanten Petrus Kastenman guldmedaljen i fälttävlan med Iluster, fallen efter Tokajer- Taxinge i **. Antalet startande var 59 st varav 44 st kvarstod till slutprovet i hoppning. Iluster var uppfödd vid Ottenby kungsgård av disponent Åsenius. Efter segern förordnade chefen för armen att Illuster skulle tilldelas Livregementets husarer, utöver det ordinarie antalet stamhästar, samt tilldelas sergeant Kasterman så som tjänstehäst, Iluster som var född 1948, levde till 15/6- 1960.
När ÖSK "flög" ur cupen. Att åka ur en cupturnering är ju ganska vanligt men att i bokstavlig bemärkelse flyga ur den torde vara en sällsynthet. Det råkade emellertid ÖSK ut för 1947, då laget skulle flyga till Sandvik utanför Umeå men inte kunde, på grund av dimma. Matchen blev inställd och Sandvik förklarades en smula underligt som segrare. Det var första - och sista? - gången ÖSK anlitade flyget.
Fotograf Isaac Anderson, självporträtt. Reprofotograf: Gunnar Berggren. Hyrde gårdshuset hos Johan Larsson, Kyrkängen. Enligt Arvid L. skulle Isaac varit en karl med ovanlig kroppsstyrka. Han kunde lägga huvudet på en stol och fötterna på en annan, varefter någon fick sätta sig på hans mage. Växte upp i Storhult, "Karl-Bonnes" under små omständigheter. Fader: Karl Andersson Systrar: Hulda och Maria. Isaac flyttade till Skagersbrunn, där han var anställd som någon slags vaktmästare.
Kajsa i Dyhålet. Mormor till Konrad Gustavsson, Stenåsen. På armen har hon, som alltid när hon var ute, sin "stickekorg" innehållande en stickstrumpa. Hon stickade medan hon gick. Stina Kajsa Andreasson, född 3/8 1834, död 19/7 1924. Gift med Gustaf Johansson, f 1834. Fyra döttrar. Hon var inte ensam om att bära spånkorgen med sticket i på sina promenader. Många gummor gjorde sammaledes för att utnyttja den tid som annars skulle "gått bort", så fort man måste förflytta sig någonstans. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 22,5 med reaktordel och HVVX- utrymme ( huvudvärmeväxlare). Utrymmet efter avlägsnad HVVX P62 E1e. bilden är tagen från plan 22,5. Trappan monterades när HVVX skulle avlägsnas. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Reaktordel och HVVX- utrymme ( huvudvärmeväxlare). Utrymmet efter avlägsnad HVVX P62 E1e. I bakgrunden skymtar spiraltrappan till reaktorhallen. Trappan monterades när HVVX skulle avlägsnas. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.