Den äldre mangården vid hemmanet Segerbo i Rönö. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Vid tiden för bilden ägdes gården av hemmansägare Anders Gustaf Johansson och dennes maka Anna Johansdotter. Vidare kom byggnaden att förvärvas av Rönö hembygdsförening.
Från 299 kr
Stilla idyll ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där vidare information saknas. Svaret når oss istället genom utgivna vykort som meddelar "Caféet vid Bergs kanalbro". Således en föregångare till senare tiders serveringar i det turisttäta samhället.
Bron över Motala ström nordväst om Norsholm. Dokumenterad av den flitige amatörfotografen tillika översten Lars Fredrik Lovén 1893-94. Bron kom vidare att ersättas 1912 av Sveriges då längsta betongbro.
Parkskolan i Mjölby stod färdig som folkskola 1895 och kallades då Centralskolan. Efter att Nya Centralskolan (Vasaskolan) stod klar 1915 kunde byggnaden frigöras till andra skolformer, exempelvis som kommunal mellanskola och vidare statlig samrealskola. Odaterad bild från omkring 1930.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell prägel. Ett exempel var KM (Konstruktions-Metall).
Från det inre av Linköpings slott 1890. Slottet har lång historia som biskops- och vidare kungsgård. Från det sena 1700-talet har det fungerat som residens för landshövdingeämbetet i Östergötland.
Den så kallade Lindeska gården i Linköping under rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926.
Porträtt av Ida Österberg som barn. Dotter till handlaren i Linköping, Frans Wilhelm Österberg och dennes maka Ida Ulrika Constansia Brogren. Vidare i livet gift med bankbokhållaren och kassören vid Östergötlands Enskilda Bank, Hjalmar Svensson.
Genom fotografens anteckningar får vi veta att vi betraktar eftertruppen av sjukvårdssoldater vid mobiliseringsövning år 1900. Vidare förmedlas att gruppen i stunden nått Naterstad i Slaka socken på sin väg mot Malmens övningsfält.
Två väl skrudade kvinnor poserar för fotograf Emil Durling vid Strömmen i Sankt Anna. Kvinnan till höger är Magda Svensson, vidare gift med handelsbiträdet Mats Olivio Axelsson. Kvinnan intill är möjligtvis Magdas mor, men antagandet har inte kunnat styrkas.
Bostadshus utmed Nya Tanneforsvägen i Linköping som vid tiden för bilden kommit i vägen för stadens utveckling. Inklämd vid stadsdelens stationsområde och invid det expanderande SAAB kom huset vidare att rivas. Östergötlands museum dokumenterade det dessförinnan. Foto 1949.
Ålderdomlig loftbod vid hemmanet Segerbo i Rönö. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Vid tiden för bilden ägdes gården av hemmansägare Anders Gustaf Johansson och dennes maka Anna Johansdotter. Vidare kom byggnaden att förvärvas av Rönö hembygdsförening.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell eller affärsmässig prägel. Ett exempel var Motorcentrum på gatans nummer 30.
Vy över den äldre bebyggelsen vid hemmanet Segerbo i Rönö. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Vid tiden för bilden ägdes gården av hemmansägare Anders Gustaf Johansson och dennes maka Anna Johansdotter. Vidare kom gården att förvärvas av Rönö hembygdsförening.
Fartyg på Ekensbergs varv 1970. På bilden ses bl. a. de finska lastfartygen SVANSJÖ (urspr. FINKENWARDER) och MARIESTRAND (urspr. BLÀFELL)) Vidare i lilla dockan det danska lastmotorfartyget TONNA och i stora dockan det Panama-registrerade lastmotorfartyget BECKY.
Passagerarångfartyget ALEXANDRA av Köpenhamn. Under namnet NYLAND traffikerade hon flera år i Ådalen. Bland passagerare märktes Kung Oscar II, Kejsar Vilhelm II och siamesiske kungen Phra Paramendr Maha Chulalongcorn. Fartyget upphögs 1939. För vidare uppl. se Arkivets uppgiftbok.
Paus i diskningen, vatten hämtades i en källa på sluttningen mot fyrisån. Till källan och vidare till tvättplatsen, som låg närmare ån, ledde "renstigen", vid källan utsatt post förhindrade förorening av dricksvattnet.
Stationen anlades 1876. 1914 tillbyggdes bagagerummet och vidare tillkom då en bekvämlighetsinrättning. Samtidigt installerades nytt ställverk, som sedan flyttades och ombyggdes 1935. Även bangården byggdes om 1914, den fick då fler och längre spår
Trafikplats anlagd 1879. En- och enhalvvånings putsat stationshus. Expeditionslokaler och bostadslägenhet moderniserade 1945 En hållplatskur flyttades hit, troligen från Ekenberg. Denna flyttades sedan vidare till Hjorted, varefter en kur helt i trä utan vägg mot banan sattes upp i Falerum
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.