Fiskebäckskil. Restauranten i kvällsbelysning.
Från 299 kr
Folkets Park, restauranten Exteriör
Parti av Snickargatan i Linköping omkring förra sekelskiftet. Bilden visar vy norrut från gatans anslutning med Ågatan. I blickfånget utbreder sig den så kallade Wernerska trädgården. Det nöjesetablissemang som från 1800-talets mitt växte fram i trädgården hade från senare hälften av århundradet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra till ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna för nöjelpalatset. I än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
påsiktsbild, fotografi, bilder
Restaurangen Byttan i Stadsparken i Kalmar. Detta är den ursprungliga restaurangen i Stadsparken. Den var åttkantig, som en gammaldags smörbytta, och fick därför smeknamnet Byttan. När den dömdes ut av hälsovårdsmyndigheten 1939 uppfördes en ny restaurang i modernistisk stil men namnet följde med.
Restaurangen i stadsparken invigdes den 1 juni 1881 och fick snart det folkliga namnet Byttan då den hade samma form som en smörbytta.. Byttan Bekostades av Johan Jeansson som också var initiativtagare till Stadsparken. På bilden ser man Byttan i orginalutförande. Restaurangen byggdes om 1939. Arkitekten Sven Ivar Lind gav byttan dess nuvarande modernistiska still.
Enligt Bengt Lundins noteringar: "Ulvesund. Ulvöbadens restaurant och paviljong. Foto BL 1806".
Badrestaurangen, Mösseberg. Byggnaden revs 1961-62, men restaurangrörelsen hade upphört tidigare. Restaurangens kök omkring 1915. Kökspersonal och troligen även elever. Restaurangen hade tre olika matsalar. Kl. 1 för mera välsituerade gäster. Kl. 2 var för inskrivna badgäster, som begärt denna klass samt för läkare och sköterskor. Kl. 3 avsåg personal i parken, baderskor, städerskor och övriga av Sanatoriets personal samt dessutom för s.k. fribadare d.v.s. mindre bemedlade, vilka fick bad och behandling utan att själva betala.
Vy över Hjälmaren från restaurangens tak. Örebro Segelsällskap.
Trädgårdsföreningens restaurang. År 1881 byggdes restaurangen Schweizeriet, samtidigt som utsiktstornet Belvederen. Restaurangen ritades i original av Rudolf Ström, men har sedan start ändrat fasad i omgångar. Tanken var att man skulle ha full värdshusrörelse i byggnaden. Det har både dansats och serverats middagar i byggnaden under årens lopp. Den 14 april år 1977 startade en brand i restaurangen, vilket gjorde att Schweizeriet totalförstördes. Byggnaden som i folkmun kallades Trädgår´n har inte återuppbyggts, kvar på platsen idag finns en fontän. Vykort med motiv från Linköping. Vykort digitaliserade ur Stiftsbibliotekets samlingar på Linköpings stadsbibliotek.
Restauranten i Huskvarna Folkets park.
Falköpings Hantverks- och Industriförening. Restauranten.
Väntsal och ingång till restauranten
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.