Fotografi. Slagfältet i Marathon, Grekland.
Från 299 kr
Fotografi. Athena Parthenos. Aten, Grekland.
Athènes. Marché Romain et Tour des Vents
Fotografi. Grekiska flickor.
Fotografi. Grekisk man.
Athènes. Temple de Théseion
Fotografi. Panorama över Belgrad, Serbien.
Johan Alfred Nilsson/Göth föddes 1869 i backstugan Enekullen, i Karryds by i Sjösås socken. Efter konfirmation blev det drängplatser och ett par år vid Klafreströms järnbruk, innan han i 20-årsåldern blev skogsarbetare i Lappland. Här upptäckte han hur mycket hembygden betydde för honom, och han började sitt skrivande. Rallarlivet prövade han också på, tills han 1892 åkte hem och blev rotesoldat för Harshults rote fram till 1904. Samtidigt antog han soldatnamnet Göth. Både rallare- och soldatlivet lämnade stoff till flera av hans böcker. Soldattorpet hyrde han ut och i stället tog han tillfälliga arbeten mellan regementsmötena. 1899 flyttade han till Braås nya stationsområde, gifte sig och blev sågverksarbetare. 1930 kunde Göth flytta in i sitt nya hem i Braås, och nu blev han författare på heltid. Förutom ytterligare ett antal böcker, teaterpjäser, en diktsamling och tidningsartiklar lämnade Göth c:a 140 faktaanteckningar till Nordiska museet och skickade många bidrag till Folklivsarkivet i Uppsala, Samfundet för Hembygdsvård med flera.
Porträtt av Per Wilhelm Casparsson. Uppvuxen på sin mors Ulrika Maria Scharps gods Harvestad i Landeryd och efter hennes omgifte styvson till överste Hampus Mörner. Kadett år 1870 och vidare underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Sedermera löjtnant men tvingades avträda sin militära karriär på grund av sjukdom. Från 1885 gift med Anna Helena Karolina Frick. Paret bodde på Saxtorp i Ljung socken men lämnade länet 1889 för nytt boende i Gränna. Foto omkring 1870.
När Industrigatan, och därmed Riksettan, skulle dras fram genom Rydskogen avveckades koloniträdgården norr om Folkets park. I januari 1958 lämnade en karavan av kolonistugor området och fortsatte längs Majgatan för att placeras på andra koloniområden. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Porträtt av Maria Sjögreen. Från 1871 gift med greve Philip Klingspor och i samband med äktenskapets ingång bosatt på makens gods Grönlunds säteri i Åsbo. Efter knappa tio år i Åsbo förvärvade makarna Ekenäs i Örtomta, som kom att bli parets hem till respektives bortgång under 1920-talet. Dottern Mathilde kom upplysningsvis bli den sista fast boende på slottet, som stått obebott sedan hon lämnade 1934.
Miljö från Linköping som i förstone inte självklart låter sig orienteras. Inga hus i bilden återstår sedan bilden tillkom 1929. Ajaxssons annonsering på fasaden till vänster ger en ledtråd som tar oss till en vy från Trädgårdstorgets södra sida mot Sankt Larsgatan 33. Först ut att rivas var husen närmast till höger, som i mitten av 1930-talet lämnade plats för det så kallade Ordenshuset. Huslängan utmed S:t Larsgatan höll ut till 1950-talet.
Porträtt av fotografibiträde Anna Göransson från hennes tid i lära hos Ernst Ovesén i Helsingfors 1913-14. Född i Linköping 1881 lämnade hon som vuxen hemstaden för ta tjänst som fotografbiträde i nämnda Helsingfors följt av Östersund och Sundsvall. År 1917 återflyttade hon till Linköping för att ta tjänst eller eventuellt ta över Maria Teschs ateljé vid Nygatan. Från 1926 drev hon under alla omständigheter egen fotoateljé i Kanikegården i Mjölby.
Porträtt av John Åstrand, auditör vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Född och uppvuxen i Ydre kom han efter juridikstudier i Uppsala att tjänstgöra vid både Göta och Svea hovrätter. Efter omorganisationen av den militära jurisdiktionen knuten till nämnda regemente. Vid sidan av sitt egentliga yrke innehade han en mängd förtroendeuppdrag i så skilda verksamheter som Östergötlands läns landsting, Kinda kanal, Bona uppfostringsanstalt med flera. Under hösten 1903 lämnade han Ydre för att inflytta till Linköping. Från 1909 var han gift med Louise Segerdahl.
Linköpings brandstation 1930. Vid tiden hade det gått 15 år sedan stadens brandväsen fått detta lyft. Den nya brandstationen ritades i nationalromantisk stil av byggmästaren Nils Meijer med hjälp av arkitekt Nils Rosell. Även den i Linköping framträdande Axel Brunskog lämnade in arkitektförslag men fick se sig övervunnen. Som inspiration för Meijer och Rosell stod brandstationen i Wilmersdorff, Berlin. Byggnaden placerades på en för linköpingsmått mätt höjd. Därmed fick man nedförsbacke till stadens bebyggelse.
Porträtt av löjtnant Johan Henrik Alfred Teodor Westerling. Hans tilltalsnamn har inte klargjorts för denna uppgift. Hur som föddes han 1833 på Åby frälsesäteri i Horn som förstfödda barn till Johan Peter Westerling och hustrun Catharina Henriette Flodman. Han valde en militär karriär som tog sin början som kadett 1846 och nådde 1:e kaptens grad 1872. Privat arrenderade han Landsjö i Kimstad socken, vilket han emellertid lämnade 1884 för vidare vistelse i Norrköping.
Porträtt av änkefru Beata Holm. Född i Skeda 1799 som dotter till fältväbel Johan Gustaf Adler och makan Beata Ekerman. Från 19 års ålder gift med Jon Holm, etablerad bryggare i Linköping. Omkring 1850 lämnade makarna över bryggerirörelsen till äldste sonen och bosatte sig på rusthållet Ånestad söder om staden. Efter makens död 1858 kom Beata att åter flytta till Linköping, där hon låtit uppföra en ståndsmässig bostad på nuvarande adress Storgatan 29.
Porträtt av rektor Per Axel Cyrus Ludwig Romdahl. Född 1841 i Hangvar socken, Gotlands län som son till Petter Henric Romdahl och Eva Maria Theodora Romdahl. Lämnade Gotland 1862 för Djursnäs i Kalmar där han var student en tid men bosatte sig slutligen i Linköping. Gift 1879 med Klara Adolfina Teresia Brogren. Far till konsthistorikern och museimannen Axel Ludvig Romdahl. Död i februari månad 1926 i Linköping.
Ett brevkort med en sällan sedd vy mot Linnégatan 6 i Linköping. Bevarat genom en hälsning till pigan Hulda Hallberg, som kort efter hälsningen lämnade Åtvidaberg för att ta tjänst hos apotekare Lundgren bosatt i huset mittemot. Man kan tänka sig att avsändaren var en tipsande väninna, som för sin del tjänstgjorde hos lantmätaren Axel Teodor Calén, som då nyligen låtit uppföra Linnégatan 6. Adressen kom vidare att ändras till Linnégatan 4.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.