Astrid Friborg, bilåkande lantbrevbärare med mjölnare Tore Karlsson vid kvarnen i Petane. Tore Karlsson kvitterar ut pengar. Postlinjen, Klintehamn - Västergarn-Klintehamn, som omfattar en sträcka på 60,8 km, är en utpräglad sommargästlinje. Antalet hushåll sommartid är 500 mot 200 på vintern. Fru Friborg var tidigare poststationsföreståndare i Västergarn. Efter det att poststationen drogs in 1961 omskolades fru Friborg till lantbrevbärare. Som ambulerande postanstalt betjänar hon nu i stort sett samma postkunder som tidigare. Foton 10 - 11 augusti 1964.
Från 299 kr
Albin Holm efterträdde sin far som lantbrevbärare 1939, på linjen Vrigstad - Horveryd - Hjärtetorp - Gettersryd - Bjällebo - Virestorp - Porsamålen - Trismålen - Åkaköp - Vrigstad. Han körde turen varje dag oftast med moped eller cykel, på vintern med häst och kärra. Han pensionerades 1961. På bilden från 1945, tagen på gårdsplanen till hans hus, är han redo för sin tur. Hyresgästens son, Lars-Åke, får ta en "låtsastur" med hästen.
Fiskekapell timrat, panelklätt och rödmålat. Fristående klockställning. Rektangulär byggnad. Mycket rika vägg och takmålningar invändigt från 1719 av Roland Öberg. Bänkinredning 1771. (Ångermanlands äldsta fiskekapell); ; Ovanför kapellet syns \"isboa\". Under vintern hämtade Dahlens is från Bysjön och lade in den runt om inne i isboden, så fungerade den som ett kylskåp till långt in på sommaren. Där förvarades lax som han köpte upp.; Uppgifterna har lämnats vid besök 2004-10-22 av Birgitta Wedin.
'Fjälluggla, hona, på stenblock, närbild. :: :: Text på baksidan av fotot ''Fjällugglan rätt vanlig här vintern 1926-1927. Efter många års frånvaro (i större antal). Även under 1927-1928 förekom fågeln. 192?-1928 iakttages endast ett ex på Sigilskär. Flyttningsriktningen de få gånger fågeln kunde observeras under sträcket NW-SO, SO-NW (övre Märkut? Fyr i Ålands hav). Ugglorna vintertid i vår yttre skärgård skulle alltså höra hemma i svenska lappmarken.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
Ett gäng pojkar och män letar efter fynd i uppgrävda massor från vallgravarna vid Rumlaborg i Huskvarna 1932. Vallgravarna hade grävts ur vintern 1931 och sommaren 1932 grävdes ytterligare i den innersta vallgraven. Massorna kördes i skottkärror till en plats vid sidan av borgen där de gicks igenom. Stående är fil. stud Anders Lindahl och strax till höger om honom, tittandes in i kameran är fil. stud. Walter Fredriksson.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Längst t. h. Slitaget, byggdes omkring 1850 användes som virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. Mitten: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15, ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. Längst t. v. Inventariekammare 2, uppfördes för förvaring av örlogsfartygens lösa inventarie då fartygen var avrustade för vintern.
Vintervy i Kållered, år 1984. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering i Mölndals-Posten, vecka 4, år 1984. Bildtext: "Vinter i Kållered Så tycks då äntligen vintern ha kommit till våra trakter. Många passade på att under veckoslutet njuta av det vackra vädret. Visserligen var det på sina håll ganska kallt men det kompenserades säkert av de vackra scener som spelades upp i naturen efter snöfallet."
Hästskjuts med barn, troligen Stretered. "Slädparti anordnades vintertid med Stretereds hästar. Här med hästar för vagntransporter. Sista gången detta förekom var vintern 42-43 då slädar anspändes med ardennerhästarna i jordbruket. När de åkande suttit upp på slädarna blev någon häst, som alla trodde var lugnet själv, jag tror det var Vanja, skrämd av facklorna och skenade iväg. En släde välte men ingen kom till skada. Jag Sune såg detta från rättarstugans fönster mot personalbyggnaden". Uppgiftslämnare Sune Ivarson.
Wilhelmina Kempe
Moholmsbygden nr. 20, 1991. Cirka 100 meter väster från Svens torp Fallet låg Lotta Johansdotters lilla stuga. Lotta var syster till Sven, och född 1842. Stugan lär brodern Sven ha byggt åt Lotta. Stugan innehöll ett rum och ett litet kök. Taket på stugan var av torv. På senare tid hade några personer hjälpt Lotta, så hon fått liten kokspis och också kunde baka. Lotta gick som hjälp på Boda med tvätt, slakt och bakning. På vintern fick hon spinna ull. Hon skall ha haft en dotter, Maria, som lär ha emigrerat till Amerika. Stugan är borta nu sen många år.
'Monterad korsnäbb. :: :: Text till bilden: ''Korsnäbben är balnd våra foglar en sällsam art, ej blott derföre att näbbspetsarna korsa hvarandra, utan fastmer, emedan foglen fortplantar sig snart sagdt hvilken tid af året som helst. Han är ganska allmän i våra barrskogar, allt upp i Vesterbotten, och frö ur fur och gran äro eftersökta födoämnen, hvilka ock med skicklighet utplockas med den för ändamålet särdeles lämpliga näbben. Om vintern uppsöker han äfven löfskogen och tillfredsställer då sin matlust af rönnens glödande drufvor. Finner han sig ostörd, är han äfven i flcok tyst som muren, men uppskrämd får man straxt höra hans gälla varningsljud, som repeteras af hela skaran, som då genast tager till flygten. Om vintern bygger korsnäbben sin rede stor och tät, naturligtvis för att ha varmt, men om sommaren har äfven han nog med ett ganska tunt och luftigt bo.''/August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Skidåkare med kälke s.k. tältkälke på släp. Meterologisk forskningsexpedition. Thea Alberg, skriver om expeditionen itillsammans med sin morbror meteorologen Johan Wilhelm Sandström STF:s Årsbok 1928 (se referenser) : "Jag och en kamrat hade rest för att företa meterologiska studier" (...)"Det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kundeclaga mat och äta därinne"
Översänder härmed fotografi av en postkupé. Icke för att visa mig själv, ehuru jag står i öppna dörren.Däremot vill jag berätta om postvagnen. Den utgjordes av en ombyggd 3 kl. pass-vagn. Den osynliga delen av vagnen innehöll tvenne passagerarekupéer. Genom överenskommelse med tågpersonalen använde vi pass-kupéerna att placera paketsäckar i. Hade vi något utrymme kvar, då vi kommo till Sundbyberg, upptogs alla utrymmen där. En firma tillverkade smörja mot tagelmask och skickade massor av paket omkring i hela vårt land. Kortet är en obetydlig sak och torde ha ringa betydelse för Postmuseet. Användningen av pass-kupéerna visar emellertid billiga pakettransporter. Samarbetet mellan post- och järnväg var gott på den tiden. Det var en otäckt kall postkupé att åka i under vintern ! Stockholm den 30 januari 1961. Med högaktning Tore Pihl
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.